Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Snart kan Kraftens Hus öppna – fått kontrakt på drömlokal

En ny verksamhetsledare, påskrivet kontrakt på en stor och fin lokal i centrala Stockholm. Efter flera års planering börjar projektet Kraftens Hus, en mötesplats för cancerberörda, ta form på riktigt.

– Vi hoppas på ett gemensamt kunskapsutbyte med vården och att vår verksamhet ska fungera som en avlastning. Idag finns det ingen eftervård att erbjuda cancerpatienter, säger Charlotte Forsberg, en erfaren och engagerad onkologisjuksköterska, som nu ser fram emot att dra igång det mångfasetterade arbetet på Kraftens Hus.

När Onkologi i Sverige skrev om det RCC-initierade projektet i juni 2021 hette det Kraftens Nav och planeringen för vilken typ av verksamhet man skulle ha pågick för fullt.

– Vi arbetade då med att samla in information om vilket behov det fanns för en ny slags mötesplats för cancerberörda och deras anhöriga och vi letade efter en lämplig lokal, säger projektledaren och specialistsjuksköterskan Maria Wahlström-Norlin, som arbetar på Cancer-rådgivningen, RCC:s stödlinje.

Nu, 1,5 år senare, har man inte bara hittat drömlokalen utan även bytt namn till Kraftens Hus, alltså samma namn som förebilden i Borås där landets första Kraftens Hus öppnade portarna för fem år sedan.

– Det kommer snart att finnas ett Kraftens Hus även i Göteborg och vi siktar på att bli en riksförening. Vi kommer att ha finansiellt stöd av RCC under ett år till, inklusive lokalkostnader.

KONTRAKT PÅ DRÖMLOKAL
Efter långa förhandlingar är kontraktet på drömlokalen, 200 kvadratmeter i ett fristående K-märkt hus bakom Landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm, nu påskrivet.

– Tyvärr kommer det att krävas en ganska omfattande renovering så vi kan inte flytta in förrän om cirka ett år, men i väntan på det startar vi verksamheten i provisoriska lokaler i centrala Stockholm. Projektfasen är nu avslutad och verksamheten kommer att drivas av den ideella föreningen Kraftens Hus Stockholm med Maria Wahlström-Norlin som ordförande och den nyrekryterade sjuksköterskan Charlotte Forsberg som verksamhetsledare.

Läs hela artikeln

Bröstcancer och precisionsmedicin – nu väntar spännande utmaningar

Symposiet Precision Medicine Breast Cancer arrangerades i år i hybridform där den fysiska delen av mötet hölls på World Trade Center Stockholm. Det uppskattade vetenskapliga mötet, som hölls den 16 september, samlade en rad framstående forskare och föreläsare som belyste olika framsteg och aktuella frågeställningar inom området bröstcancer och precisionsmedicin.

Symposiet leddes av Jonas Bergh, professor i onkologi, Karolinska Institutet, gästprofessor i onkologi, Oxford University, chef för Cancer Research KI och överläkare Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Comprehensive Cancer Centre, samt Anne Andersson, medicine doktor, Umeå universitet, och överläkare vid Onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, och Antonis Valachis, docent i onkologi, Örebro universitet, och överläkare, Onkologiska kliniken, Örebro universitetssjukhus.

NYA ANTI-HER2-LÄKEMEDEL FÖR PATIENTER MED SVIKT PÅ TIDIGARE TERAPIER
Professor Javier Cortes, Hospital Universitario Ramón y Cajal, Madrid, samt forskare vid Vall d’Hebron Institute of Oncology, Barcelona, inledde sin presentation med en översikt och bakgrund till tidigare standardbehandling vid metastaserad HER2-positiv bröstcancer, standardbehandling som hittills inneburit trastuzumab, pertuzumab och taxan i första linjen följt av T-DM1 i andra linjen, baserat på resultat från Cleopatra- respektive Emilia-studierna. Han lyfte också fram Pertain-studien där HER2-riktade antikroppar kombinerats med endokrin terapi.

Den fortsatta presentationen fokuserade sedan på de framsteg som gjorts inom området med ett flertal nya läkemedel, med fokus på nya tyrosinkinashämmare, antikroppar och antikroppskonjugat.

Tucatinib är en ny HER2-riktad antikropp där resultat från HER2-climb-studien visat förbättrad överlevnad med tucatininb+trastuzumab+capecitabin jämfört kontrollarmen med placebo+trastuzumab+capecitabin. Denna studie inkluderade även patienter med CNS-metastasering och glädjande visade tucatinib även i denna grupp en förbättrad totalöverlevnad (OS), där medianöverlevnaden gick från 12.0 till 18.1 månader. I NALA-studien undersöktes en annan antikropp, neratinib, där man tyvärr inte kunde visa en förbättrad totalöverlevnad. Han påtalade också neratinibs toxicitetsprofil, med risk för uttalade diarréer, vilket måste beaktas vid behandling.

Margetuxemab, en HER2-riktad antikropp, undersöktes i SOPHIA-studien, tillsammans med cytostatika jämfört med standardbehandling med trastuzumab+cytostatika. Denna studie visade en modest förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS), från median 4.9 till 5.8 månader, men tyvärr ingen förbättring avseende totalöverlevnad. Margetuximab är godkänt av FDA (U.S. Food and Drug Administration), men ännu inte av EMA (European Medicines Agency).

Läs hela artikeln

Akademiska först ut i Sverige med HIPEC som behandling vid spridd ovarialcancer

Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset är först i Sverige med varm cytostatika i buken, eller hyperterm intraperitoneal cytostatika, HIPEC, som behandling vid spridd äggstockscancer. Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC. Här beskriver Marta Lomnytska, överläkare vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, den senaste kunskapen på detta angelägna område.

Ovarialcancer drabbar 10–15 per 100 000 kvinnor årligen, de flesta mellan 60 och 70 år. Ovarialancer upptäcks i 75 procent av fallen i de avanvcerade stadierna III-IV med en femårsöverlevnad på ungefär 50 procent.

Behandling av avancerad ovarialcancer består av cytoreduktiv kirurgi med borttagning av all synlig cancer, föjld av adjuvant cytostatikabehandling. Patienter som inte kan opereras primärt (exempelvis på grund av uttalad asctiesbildning, spridning till tarmen, lågt albumin) påbörjar sin behandling med neoadjuvant cytostatika i vanligtvis tre omgångar och sedan genomgår en fördröjd primärkirugi.

Under 2018 diagnostiserades 730 fall av ovarialcancer i Sverige, något som motsvarade 0,5 procent av den totala sjukdomsbördan. Den totala beräknade kostnaden var 824 miljoner SEK med 230 miljoner SEK till sjukvårdssystemet, 55 miljoner SEK för sjukpenning och tidig pension, 539 miljoner SEK för tidig död och produktionsförlust. Den här rapporten beställdes av patientorganisationen Nätverket för gynekologisk cancer. Rapporten kom till slutsatsen att bland annat förbättring av behandlingsstrategier är absolut nödvändigt för att minska de socioekonomiska följderna.

OVHIPEC-2 är en multicenter-internationell fas III-studie som undersöker om behandling med hyperterm intraperitoneal cytostatika (HIPEC) i direkt anslutning till operationen kan förbättra överlevnaden för patienter med ovarialcancer stadium III som opereras primärt och radikalt. I OVHIPEC-2-studien jämförs den standardkirurgiska behandlingen med samma behandling plus HIPEC med cisplatin 100mg/m2 under 90 minuter i hypertermisk fas i direkt anslutning till operationen. Patienterna randomiseras till att få HIPEC eller ej efter den makroskopiska radikaliteten är uppnåd. Patienterna erhåller standardbehandling och standard som inkluderar nya läkemedel som PARP-bromsare och Avastin (VEGF-hämmare) samt uppföljning under fem år.

Läs artikeln här

Samhällsaktör och tung remissinstans

Sjukvårds-Sverige befinner sig sedan några år i ett paradigmskifte. Idag är tidigare otänkbara samarbeten mellan olika aktörer en självklarhet, med det gemensamma målet att driva utvecklingen inom detta samhällsområde framåt – och att profilera Sverige som en ledande life science-nation.

Läkemedel är idag Sveriges näst största och snabbt ökande exportbransch, värderad till cirka 70 miljarder kronor. Branschorganisationen Lif, som samlar cirka 100 representanter för de forskande läkemedelsbolagen, har gått i bräschen för ett nytt, effektivt arbetssätt där samarbeten och partnerskap väger tyngre än konkurrens.

Att läkemedel nu står för mer än sju procent av Sveriges samlade export under första halvåret 2022 är ett tydligt bevis på hur viktig branschen är för samhällsekonomin. Varje anställd inom den forskande läkemedelsbranschen bidrar i genomsnitt med 3,5 miljoner kronor till Sveriges BNP, vilket är fyra gånger mer än näringslivet i övrigt.

Från att ha varit en organisation som tidigare främst fokuserade på läkemedelstillverkning har Lif under senare år blivit en allt viktigare samhällsaktör och en tung remissinstans. En övergripande målsättning är att Sverige ska bli ett europeiskt föregångsland för jämlik tillgång till läkemedelsbehandling.

En stor del av alla läkemedel som säljs i Sverige tillverkas av Lif:s medlemsföretag. Organisationen verkar för utveckling av och tillgång till innovativa läkemedel och vacciner.

Lif ansvarar också för läkemedelsportalen Fass som tillhandahåller information om godkända human- och djurläkemedel.

Den svenska satsningen på life science bygger mycket på Lif:s verksamhet och det nära samarbete med vården, politiker och patientföreträdare som har utvecklats under åren.

Det starka etiska regelverk som präglar Lif:s verksamhet och läkemedelsindustrins effektiva arbete under pandemin har lett till en förändrad syn på branschen.

Idag inser många att läkemedelsindustrin inte bara genererar pengar till samhällsekonomin och skapar tiotusentals arbetstillfällen utan även leder till en förbättrad folkhälsa.

Stärkt förtroende för hela branschen
– avgående VD gläds åt ändrade attityder och ett allt större intresse för läkemedel

Under hans mångåriga ledning har Lif gjort ett rejält avtryck i både läkemedelsbranschen och politiken. Anders Blanck, som snart lämnar VD-posten, har all anledning att vara både nöjd och stolt.

– Vi har lyckats stärka förtroendet för hela branschen och spridit kunskap om vilken betydelse de forskande läkemedelsföretagen har för bland annat samhällsekonomin. Det finns ett större intresse för läkemedel och forskning idag, säger Anders Blanck och betonar att Lif har spelat en viktig roll i det pågående nationella life science-bygget.

Ibland har man samma skäl att börja ett nytt jobb som att avsluta ett. Det handlar oftast om ett inneboende behov av förändring. Och Anders Blanck, som nu slutar på Lif efter tio år som VD och sex år som vice VD, är inget undantag.

– Efter mina elva år på socialdepartementet där jag de sista åren var chef för Hälso- och sjukvårdsenheten kände jag efter viss tvekan att det var dags att gå vidare. Mina tre barn var små och jag var först tveksam till att börja på Lif, men blev övertalad att ta jobbet som chefsekonom och vice VD av dåvarande chefen Richard Bergström.

Anders Blanck, som redan var van att röra sig i maktens korridorer, visste inte så mycket om Lif då.

– Nej, 2005 var Lif inte så känt men jag förstod att jag skulle jobba med ungefär samma saker – politik, riktlinjer och regelverk – och då kändes det inte som en så stor sak att byta arbetsgivare.

Nu, 17 år senare, är läget minst sagt annorlunda när det gäller kunskapen om denna dynamiska branschorganisation och tunga remissinstans som är med i alla frågor som rör svensk sjukvårdspolitik – forskning, innovation, läkemedelsproduktion med mera.

– Ja, jag är stolt över hur vår bransch och Lif som bransch-förening har utvecklats, vi är mer synliga idag. Det finns ett helt annat intresse för de forskande läkemedelsföretagen, attityden har ändrats och det skrivs även mycket mer om forskning nu än tidigare.

Läs hela artikeln

Föreläsning och diskussion om immunterapins utmaningar

FOKUS Immunterapi 8 februari 2023 – Ett kvällsmöte där MSD kommer till din stad

Välkommen till en föreläsning och diskussion om immunterapins utmaningar

MSD Sverige välkomnar dig inom hälso- och sjukvården som behandlar cancerpatienter till årets FOKUS Immunterapi. Syftet med hybridmötet är att belysa och diskutera de frågeställningar som fortfarande finns kring diagnostik och behandling med dagens immunterapi vid cancer.

Årets program är framtaget i samverkan med en vetenskaplig programkommitté:

  • Antonios Valachis, överläkare, docent, Universitetssjukhuset Örebro
  • Gustav Ullenhag, överläkare, professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Max Levin, överläkare, docent, Sahlgrenska. Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Ronny Öhman, överläkare, Skånes Universitetssjukhus, Lund

PROGRAM

16.30–17.00 Drop-in registrering och fika

17.00–17.10 Välkomna och introduktion, MSD Sweden

17.10–17.40 Ny era vid behandling med immunterapi av cancerpatienter: från palliativ till kurativ intention, Alexander Eggermont

17.40–18.10 Hur kan vi bättre identifiera biverkningar tidigt samt vilka möjligheter finns vid långtidsbiverkningar och olika uppföljningsstrategier, Jeffrey S. Weber

18.10–18.30 Bensträckare

18.30–19.00 Immunmodulerande verkningsmekanismer – framtidens möjligheter, Maximilian Hochmair

19.00–19.30 Diskussion och avslutning, Lokal moderator

  • Göteborg: Max Levin
  • Linköping: Anders Vikström
  • Lund: Ronny Öhman
  • Stockholm: Hildur Helgadottir
  • Umeå: TBA
  • Uppsala: Gustav Ullenhag
  • Örebro: Antonis Valachis

19.30–21.00 Middag

Deltagande vid mötet är kostnadsfritt och anmälan görs senast 25 januari 2023. Observera att deltagarantalet är begränsat och först till kvarn gäller. Vänligen meddela eventuella matpreferenser vid anmälan.

MSD Sverige står för kostnad av lokal, fika och middag. Välj vilken stad du vill delta i vid anmälan.

Kontakt
Har du frågor om kvällsmötet, vänligen kontakta Clara Petersson på telefonnummer +46 70 609 88 85 eller mail [email protected]

*Föreläsningarna sker på engelska

För mer information och anmälan