Med genetiskt modifierade celler hoppas forskare vid Uppsala universitet skapa en behandling för Glioblastom, en aggressiv hjärntumör som vården ännu saknar botemedel mot. ”Vår ambition är att påbörja kliniska studier inom fyra år, säger Magnus Essand, professor i genterapi.
Immunonkologi, att använda kroppens immunsystem mot cancersjukdomar, är ett vetenskapligt fält på stark frammarsch. År 2017 godkändes CAR T-celler vid behandling för lymfom och akut lymfatisk leukemi. Nu hoppas Magnus Essand och Di Yu, forskare vid Uppsala universitet, kunna utveckla tekniken till en behandling för Glioblastom, en aggressiv hjärntumör som vården ännu saknar botemedel mot.
– Metoden bygger på att utnyttja kroppens T-celler och deras förmåga att döda tumörer. Vår ambition är att extrahera dem ur patienten, tillföra en chimär antigenreceptor, CAR, med förmåga att selektivt identifiera glioblastomceller och återföra dem i kroppen. Att utveckla en CAR T-cellsprodukt är en omfattande process som vi påbörjade för flera år sedan, men resultaten är fortsatt lovande och vi går nu in i den sista prekliniska fasen, säger Magnus Essand, professor i genterapi.
Ett stort steg framåt togs i samarbete med SciLifeLabs Drug Discovery and Development Platform, (DDD), en nationell resurs som bistår landets forskare att utveckla nya substanser med utsikt att omsättas i framtida läkemedel. Det gemensamma projektet CAR T-cells for the treatment of Glioblastoma inleddes i december 2017 och resulterade nyligen i ett patent på en potentiell CAR T-bindning.
– Gruppen presenterade ett högkvalitativt projektupplägg som vår plattform har valt att prioritera hela vägen i mål. Att tillämpa vår kompetens inom antikroppar på CAR T-celler var en ny erfarenhet som gett oss betydelsefull kunskap inom avancerad cellterapi. Jag är personligen också mycket imponerad av forskargruppens engagemang och kommer att följa deras fortsatta arbete med stort intresse, konstaterar Vendela Parrow, projektledare vid DDD.
Med fokus på flexibilitet, utförlig dialog och effektiv problemlösning avslutades projektet 3 juni, efter två och ett halvt år som prioriterat projekt på DDD-plattformen. Vid ett möte i Uppsala Biomedicinskt centrum överlämnades ett symboliskt USB-minne, och båda parter betonade samarbetets synergieffekter och produktivitet.
– Att få tillgång till den expertis och teknik DDD tillhandahåller var direkt avgörande för oss att ta vårt arbete vidare. Att deras team genom hela processen även varit föredömligt tydliga i sin kommunikation kring gjorda framsteg har gjort det till en mycket lärorik tid, säger Tina Sarén, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
En antikropp som binder till ett tumörantigen som uttrycks av glioblastom togs fram och en chimär antigen receptor (CAR) skapades genom att koppla antikroppen till en T-cellsreceptor. T-celler som bär på CAR känner därmed igen och dödar glioblastomceller.
Härnäst ska Magnus Essand och Di Yu validera resultaten för fortsatt utveckling innan arbetet med att skapa ändamålsenliga vektorer vidtar. Med bibehållet tempo hoppas de kunna ta steget till kliniska studier inom de kommande fyra åren.
– Ytterst få framsteg har gjort kring behandling för Glioblastom. Tumören ger ofta upphov till svåra symptom och medianöverlevnaden efter diagnos är bara drygt ett år. Visionen att skapa ett botemedel känns alltjämt avlägsen, men jag hoppas att vi inom överskådlig framtid kommer att kunna erbjuda en terapi som bidrar till en såväl förlängd som kvalitativ överlevnad för Glioblastompatienter, säger Magnus Essand.
