Iscaff Pharma AB är ett bioteknikföretag som fokuserar på att utveckla bättre behandlingar av aggressiva cancerformer. Det bygger på forskning av professor Göran Landberg och docent Anders Ståhlberg vid Sahlgrenska Cancer Center, Göteborgs universitet. Forskningen har dokumenterat att tumörens ställning (miljö) påverkar cancerns aggressivitet.

Nu har man utvecklat denna teknik till en kostnadseffektiv plattform för att förbättra framgången i klinisk utveckling av behandlingar mot aggressiv cancer. Studier vid Göteborgs universitet visar att delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen.

Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och test av cancerläkemedel, som kommersialiseras inom Iscaff Pharma AB.

Forskarna berättar om sin forskning i en artikel som har publicerats på Sahlgrenska Akademins hemsida (se länk: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/ny-plattform-for-cancerdiagnostik-och-test-av-lakemedel.cid1676892)

URKLIPP:

Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen, visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och för att testa cancerläkemedel.

Den studie som forskargruppen hittills publicerat, i tidskriften Biomaterials, gäller bröstcancer. Pågående studier på bland annat tjocktarmscancer och äggstockscancer visar också positiva resultat för den nya tekniska plattformen och strategin.

Vid traditionell diagnostik efter cancerkirurgi är det tumörceller i den bortopererade vävnaden som undersöks. Beroende på cancerform görs mer eller mindre omfattande molekylära analyser, och undersökningar av prognosgener.

För bröstcancerpatienterna i den aktuella studien gjordes detta enligt rutin. Forskarna gick sedan vidare med den nya tekniken, i de fall det fanns borttagen tumörvävnad kvar att arbeta med. Istället för att titta på tumörceller studerades den stödjande struktur, av bland annat proteinfibrer, som omger cellerna och styr vävnadens uppbyggnad. Ett slags omgivande skelett.

Kunde förutsäga återfall

Anders Ståhlberg, docent i molekylär medicin, är en av två huvudansvariga för studien och plattformen:

– I vanliga fall undersöker man tumörceller och gör sig av med resten, här gör vi tvärtom. Det vi tittar på är cellernas omgivning, deras omgivningsskelett, och vi såg tidigt att det fanns stora skillnader mellan tumörer från olika patienter, som bara kunde upptäckas vid analys av dessa omgivningar, säger han.

Forskarna kunde bland annat förutsäga risken för återfall i bröstcancer genom att studera egenskaperna hos omgivningsskelettet i olika patienters vävnader. Detta skedde genom att man satte in identiska cancercellinjer i skeletten, och jämförde de olika utfallen.

Göran Landberg är professor i patologi och den andra drivande personen bakom forskningen:

– Våra resultat har tydliga kopplingar till kliniska parametrar, exempelvis hur aggressiv en tumör visade sig vara. Vi arbetar nu med att ta reda på vilka delar av cellernas omgivningsskelett som påverkade vad. Tekniken fungerar, och vi har kunnat visa att det här är en väldigt bra experimentell plattform med stor klinisk potential, säger han.

Testning av läkemedel

Utöver diagnostik och prognoser för hur en cancer ska utvecklas ser forskarna testning av läkemedel som ett viktigt område för den nya plattformen. En läkemedelskandidat kan då testas i flera olika individers bortopererade vävnad, för att se hur den potentiellt kan fungerar i olika patienter med cancer.

Syftet med plattformen är att testa vilka patienter som har nytta av en behandling innan den ges till människor. En annan fördel med den nya tekniken är att användningen av försöksdjur kommer att kunna minskas.

Göran Landberg och Anders Ståhlberg tillhör Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin. Viktig partner i studien är statliga forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden AB och del av forskningen har varit finansierad av VINNOVA inom ett UDI-projekt (Utmaningsdriven Innovation) tillsammans med ett tiotal fler partners.