Fler bröstcanceroperationer med följande ändringar – hela listan
Skillnader i operationsorganisation kan ha stor betydelse för resursutnyttjandet inom bröstcancerkirurgin. I en avhandling från Umeå universitet var operationstiden i genomsnitt 30 minuter kortare och kostnaden 3 500 kronor lägre per ingrepp vid en av två jämförda verksamheter.
I avhandlingen har Johan Eriksson, operationssjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus, undersökt hur operationslogistik och organisatoriska förutsättningar påverkar effektivitet, kostnader och patientrapporterade utfall vid bröstcancerkirurgi. Två operationsverksamheter jämfördes där samma kirurger opererade patienter från en gemensam väntelista. Verksamheterna skilde sig åt beträffande bland annat bemanning, personalsammansättning, arbetstider och tillgång till stödpersonal.
Resultaten visade betydande skillnader i både tidsåtgång och kostnader. Forskarna kunde dock inte identifiera någon enskild organisatorisk faktor som förklarade skillnaderna.
– Det handlar om flera organisatoriska faktorer som tillsammans kan påverka arbetsflödet och tidsåtgången, och våra resultat visar snarare att operationssjukvårdens organisation behöver utvärderas ur flera perspektiv. Effektiv resursanvändning är viktig, men hänsyn behöver också tas till personalens arbetsförutsättningar och patienternas upplevelser, säger Johan Eriksson, operationssjuksköterska och doktorand vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.
De faktorer som listades i avhandlingen för en effektivare bröstcancerkirurgi var följande:
- Rätt personal. Kontinuerlig närvaro av anestesiolog. Den thoraxkirurgiska verksamheten hade en anestesiolog ständigt tillgänglig. Detta var en av de tydliga skillnaderna i bemanningsmodellen och kan ha underlättat arbetsflödet.
- Rätt team. Rätt sammansättning av operationsteamet. Fördelningen mellan anestesipersonal, operationssjuksköterskor och andra yrkeskategorier skilde sig mellan verksamheterna. Avhandlingen pekar på att personalens sammansättning kan vara viktigare än enbart antalet medarbetare.
- Laganda. Kontinuitet i operationsteamet. Stabil bemanning och team som arbetar tillsammans under längre perioder kan förbättra samordningen och minska störningar.
- Rutiner. Förutsägbara arbetsflöden. Tydliga rutiner, fungerande planering och färre avbrott gör att operationsteamet kan hålla ett jämnare arbetstempo.
- Stöd. Tillgång till stödpersonal. Skillnader i tillgången till personal för kringuppgifter kan påverka hur mycket tid operationspersonalen behöver lägga på annat än sina huvudsakliga arbetsuppgifter.
- Verktygen. Fungerande utrustning och informationssystem. Tillförlitlig utrustning, lättillgängliga instrument och sammanhängande informationsflöden minskar behovet av tillfälliga problemlösningar.
- Högt i tak. Psykologisk trygghet och samarbete. En arbetsmiljö där alla yrkesgrupper kan påtala problem och hjälpa varandra underlättar snabba korrigeringar och minskar risken för störningar.
- Delaktighet i planeringen. Personalens möjlighet att påverka arbetsorganisationen, tillsammans med återkoppling från ledningen, identifierades som en viktig förutsättning för ett hållbart arbetstempo.
- Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Strukturer för lärande och utveckling av yrkeskompetens kan förbättra teamens förmåga att hantera komplexa situationer.
- Hållbar arbetsbelastning. Effektivisering får inte ske genom att personalen arbetar under ständig tidspress. Avhandlingen framhåller att alltför hårt utnyttjade resurser kan försämra både arbetsmiljö och långsiktig kapacitet.
Avhandlingen bygger på operationsdata, hälsoekonomiska analyser, personalintervjuer med bland andra operations- och anestesisjuksköterskor och patientrapporterade mått på hälsa och livskvalitet från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer. Analyserna visade även stora regionala variationer i väntetider till operation. Längre väntetid var associerad med ökad oro för den framtida hälsan hos patienterna. Däremot undersöktes inte om skillnaderna i operationstid påverkade postoperativa komplikationer eller andra kliniska behandlingsresultat.
Den thoraxkirurgiska avdelningen hade högre personalkostnader, bland annat på grund av den kontinuerliga anestesiologbemanningen. Trots detta var den genomsnittliga totalkostnaden cirka 3 547 kronor lägre per bröstcanceroperation. Det berodde på lägre kostnader inom andra delar av verksamheten, framför allt läkemedel. Skillnaden i kostnad per operation var dock statistiskt osäker (95-procentigt konfidensintervall: −674 till 7 510 kronor).
Enligt forskarna visar resultaten att operationskapaciteten kan förbättras genom organisatoriska förändringar, men att effektiviseringar behöver vägas mot personalens arbetsförutsättningar och patienternas upplevelser.
– För patienten är en väntedag inte bara en siffra i sjukvårdens statistik. Det är ytterligare en dag med ovisshet inför en canceroperation. Därför behöver vi förstå vad vårdens organisation innebär även för den enskilda människan, säger Johan Eriksson.
Här är avhandlingen: Johan Eriksson, Operationslogistik – från operationsavdelningens organisation till patientrapporterade utfall vid bröstcancerkirurgi. Doktorsavhandling, Umeå universitet, 2026.



