Viktigt arbete för såren som aldrig läker

– Tumörsår är komplexa. De läker inte och skapar ofta mycket lidande för patienten och närstående i samband med till exempel blödning, läckage, lukt eller smärta. Det är relativt få som drabbas av tumörsår men patienterna dyker upp på olika ställen i vårdkedjan. Vårdpersonalen som möter dem behöver både sår- och onkologisk kunskap för att kunna göra en adekvat bedömning och ge rätt sårbehandling, säger Liselott Sahlberg, projektledare tumörsårsprojektet, fil. mag, specialistsjuksköterska Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Konklusioner och införande av avdelning på nytt

I rapporten redovisas projektets olika faser. Från utvärdering av befintliga verktyg, framtagande av ett nytt beslutsstöd utformat för tumörsår, pilottest till konklusioner. Samt en sammanställning av enkätsvar från patienter och vårdpersonal. RCC Stockholm Gotland har stöttat projektet finansiellt sedan start.

– Konklusioner från projektet är att det behövs en lättillgänglig expertgrupp för patienter med tumörsår och vi kan se att kompetensen har ökat hos vårdpersonal samt hela team på de vårdenheter där vi pilottestade arbetssättet. Patienterna har också uttryckt en känsla av trygghet och mindre oro för sitt sår. Inte minst för att de slipper åka in till sjukhuset i onödan när vårdpersonalen har tillgång till experthjälp vid behov.

Liselott Sahlberg

– Vi står också i startgroparna att återstarta en ny tumörsårsmottagning på Karolinska Universitetssjukhuset, vilket känns jättespännande. Utifrån en sådan mottagning kan vi utveckla beslutsstödet, ta in remisser och finnas lättillgängliga för personal som är i behov av specialistkompetens inom området. Digitala arbetssätt är jättebra men de ersätter inte möjligheten till fysiska besök helt, därför känns det väldigt bra att kombinera det med en fysisk mottagning för att jobba smart.

I bild till höger: Liselott Sahlberg

Tester ledde fram till ett specifikt beslutsstöd för tumörsår

Det var i samband med att Liselott Sahlberg och hennes kollega Hanna Eriksson, dåvarande processledare för hudcancer på RCC Stockholm Gotland, kom i kontakt med tekniken som nu används vid teledermatoskopi – som tanken om tumörsårsprojektet väcktes. Vid teledermatoskopi används en applikation för att fotografera hudförändringen man vill undersöka, informationen skickas digitalt till ett specialistteam som granskar och fattar beslut om diagnos. Ett liknande beslutsstöd för svårläkta sår fanns redan tillgängligt (utvecklat av företaget Gnosco och kvalitetsregistret RiksSår), men efter att ha undersökt det närmare kom man fram till att en ny modul skulle behövas för tumörsår. En annan typ av frågeställningar var en av huvudanledningarna.

– Vi i arbetsgruppen skapade frågorna. Det skulle vara frågor som dels mäter kvalitet för patient och närstående. Och dels nyckelsymtom som lukt, blödning, smärta och läckage. Vi behövde hitta ett sätt att mäta objektivt samtidigt som vi fick med oss patienternas upplevelser.

Applikationen för tumörsår togs sedan fram i samarbete med företaget bakom tekniken och arbetsgruppen bestående av specialistsjuksköterska Liselott Sahlberg från Tema cancer på Karolinska Universitetssjukhuset, Hanna Eriksson, docent, överläkare på Tema Cancer Karolinska Universitetssjukhuset, Susanne Dufva, specialistsjuksköterska från SårCentrum på Södersjukhuset samt undersköterskorna Kerstin Klockhof och AnnKristin Ahnsjö från Bröstcentrum S:t Görans sjukhus. Resultatet blev ett beslutsstöd i två delar. Dels sårapplikationen i mobiltelefonen som remittenten använder bedside med patienten och fyller i vissa parametrar samt fotograferar tumörsåret, dels en digital plattform där expertteamet kompletterar med data och bedömer samt svarar ut remissen.

– Det har varit viktigt med enkelhet. Både med remissen och bedömningen av den. I den digitala plattformen finns en dialogfunktion där vi i expertteamet kan ställa kompletterande frågor. Vi behöver ofta diskutera varje fall tillsammans, det är inget ensamarbete, och om det gäller förslag på ändrad onkologisk behandling och/eller medicinering diskuteras detta också med ansvarig onkolog.

– Det blev tydligt att även om man gör en liten intervention så påverkas kunskapen ändå. Det såg vi hos teamen på de åtta ASIH-enheter som deltog i pilottestet. Vi har nu diskuterat med RCC om att samla information och spela in filmer som ska finnas lättillgängliga nationellt på RCC:s hemsida. Då kan det användas av både sjuksköterskor internt och externt som en ytterligare möjlighet att öka kompetensen om tumörsår.

Läs rapporten Tumörsårsprojektet – Utveckling och utvärdering av ett digitalt beslutsstöd för maligna tumörsår.