Utökad diagnostik ska skräddarsy cancerbehandling

I ett nytt precisionsmedicinskt forskningsprojekt kommer patienter med kolorektalcancer erbjudas en utökad diagnostik med bred gensekvensering. Sekvenseringen ska möjliggöra skräddarsydda cancerbehandlingar och tidiga ärftlighetsutredningar.

Annika Sjövall är docent och överläkare på Kolorektalsektionen på Karolinska och leder Reflextestningsprojektet. Det är ett forskningsprojekt där biopsier från misstänkt tjock- och ändtarmscancer ska gensekvenseras innan behandling sätts in.


Annika Sjövall är docent och överläkare på Kolorektalsektionen på Karolinska

– Traditionellt sett har man vid koloncancer ofta opererat patienten först. Sedan har tumören undersökts i mikroskop och beslut har tagits om tilläggsbehandlingar med cytostatika efter operation, beroende på hur stor man bedömer återfallsrisken. Men det finns nu data som tyder på att det kan vara bättre att ge cytostatika före operation, och det finns även vissa genetiska varianter av tumörer som inte svarar bra på cytostatikabehandling.

Bred genetisk sekvensering

DNA från tumören, från biopsin som tas vid den inledande utredningen, kommer att analyseras med en bred genetisk panel som tagits fram på Karolinska Institutet. Panelen möjliggör analys av flera hundra gener. Dessa omfattar alla gener i människans DNA som är relevanta för cancer.

– Alla kommer inte att svaras ut till oss kirurger. Det vi framför allt kommer fokusera på är genetiska varianter som förutspår prognos, behandlingssvar samt om tumören är ärftlig. Finns tecken till ärftlig cancer kommer patienten snabbt bedömas av Klinisk genetik. Patienten och familjen kommer då att erbjudas vägledning på mottagningen för ärftlig cancer, säger Annika Sjövall.

Hur tumören kommer att svara på behandling innebär att behandlingen kan skräddarsys till patienten och avgöra vilka cytostatika som kan vara aktuella.

Annika Sjövall berättar att en specifik ärftlig variant, Lynch syndrom, kan innebära att större delen av tjocktarmen bör opereras bort på grund av hög cancerrisk. Ärftligheten kan också innebära en hög risk för gynekologisk cancer, vilket kan ge skäl till att även operera bort de gynekologiska organen.

– När det finns en ärftlighet som påverkar operationsstrategin så måste vi få till den genetiska vägledningen redan före operation, så vi gör adekvat kirurgi redan från början och kan undvika att patienten behöver genomgå ytterligare operation framöver.

Tiden en utmaning

De många olika stegen i projektet testas just nu och Annika Sjövall hoppas att projektet ska övergå från forskningsprojekt till klinisk rutin om ett år. Utmaningarna handlar mycket om tidsaspekten. Behandlingen av cancerpatienter behöver komma igång snabbt och svaren från en gensekvensering tar i vanliga fall flera veckor. Om cancern är ärftlig kan patienten också behöva få genetisk vägledning före operation.

– Vi vill ju börja behandla cancern snarast möjligt. Så vi måste få till diagnostiken tillräckligt snabbt och se till att den blir rätt.

En annan utmaning är att biopsin behöver innehålla tillräckligt mycket cancerceller både för vanlig cancerdiagnostik och för gensekvensering. Men den utökade diagnostiken har förutsättningar att innebära en stor förbättring för patienterna.

– Att vi kan skräddarsy behandlingen efter varje patient och även förebygga andra cancerformer, det kommer kunna ge bättre överlevnadsmöjligheter och skonsammare behandlingar, säger Annika Sjövall.

Reflextestningsprojektet

Reflextestningsprojektet ska innefatta alla patienter i Region Stockholm och Gotland som utreds för tjock- och ändtarmscancer, vilket är mellan 1000 och 1500 patienter per år. Det är ett forskningsprojekt i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, SciLife samt kirurgklinikerna på övriga sjukhus i regionen och planeras övergå i klinisk rutin efter projekttiden.

Projektet innebär en utökad diagnostik där en biopsi skickas för omfattande gensekvensering som i tillägg till annan rutindiagnostik ger information om vilken slags behandling som är optimal.

Gensekvenseringen svarar även på om tumören är ärftlig. Patienten och närstående kommer då erbjudas utredning och genetisk vägledning på Klinisk genetik.

Den genetiska sekvenseringen kommer också svara ut ett par gener som kan innebära en mycket hög risk för ärftlig bröstcancer och malignt melanom.
– De genetiska varianterna bedöms ge en så stor cancerrisk att vi måste berätta om det för patienten om vi hittar dem. Det kommer vara mycket få patienter som har dem, men de och deras familjer kommer då att erbjudas genetisk vägledning, säger Annika Sjövall.