Två läkare utses nu till Wallenberg Clinical Fellows. De forskar om varför cancer är vanligare hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, och studerar om det är möjligt att utveckla nya metoder för att behandla cancer i bukspottkörteln.
Läs mer...
Cancer i bukspottkörteln kvarstår sedan decennier som en av de dödligaste tumörtyperna i Sverige såväl som globalt, då symtom och diagnos ofta uppkommer sent i sjukdomsförloppet och riktigt effektiv behandling saknas. Diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka cancern i tidigare tumörstadium, och därmed högre chans att kirurgiskt och onkologiskt kunna behandla sjukdomen, är av stor betydelse för patientens sjukdomsförlopp. I en aktuell studie publicerad i Cell (Hoshino, Kim, Bojmar, Gyan et al., 2020), huvudsakligen utförd på Weill Cornell Medicine och Sloan Kettering, New York, USA, har så kallade ”Extracellulära Vesiklar och Partiklar – EVPs” från ett tjugotal cancer typer, däribland bukspottkörtelcancer, undersökts med avseende på tidig biomarkörspotential. Här beskrivs den senaste kunskapen på området av forskarna Linda Bojmar och Per Sandström.
Läs mer...
Efter många, många års basal forskning och minst lika många trevande kliniska försök är idag immunterapi vid cancer en klinisk realitet. Men när det gäller pankreascancer har framstegen dröjt – här förklarar Åke Andrén-Sandberg vad detta sannolikt beror på.
Läs mer...
Systrarna Lina och Sara Åström från Luleå vandrar Kungsleden – från Abisko till Hemavan – för att samla in pengar till forskning kring cancer i bukspottkörteln. Pengarna kommer att gå rakt av till en forskargrupp vid Umeå universitet.
Läs mer...
Under de senaste åren har det framkommit många nya fakta om ärftliga faktorer för utveckling av exokrin bukspottkörtelcancer, samtidigt som patienter och deras anhöriga ställer allt fler frågor avseende risken för anhöriga till pankreascancerpatienter att få samma sjukdom. Här sammanfattar överläkare Åke Andrén- Sandberg, Gastrocentrum kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset de vetenskapliga rönen och ställer dem mot den kliniska vardagen: När skall man screena anhöriga genetiskt?
Läs mer...