Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Det stora intresset en slags opportunism

Det stora intresset en slags opportunism – men gensaxens upptäckare bryr sig inte om avundsjuka

Som barn var hon en riktig plugghäst. På fritiden ville hon mest läsa detektiv böcker och bara vara i fred på sitt rum. Men en klok och klarsynt faster förutspådde tidigt att hon skulle få ett både framgångsrikt och äventyrligt liv. Idag nämns professor Emmanuelle Charpentiers namn allt oftare
i Nobelprissammanhang i samband med hennes pionjärarbete inom genteknologi – framförallt hur CRISPR-Cas9, den så kallade gensaxen – fungerar.

Det första man kan slå fast när man möter denna 51-åriga fransyska är att hon inte på något vis ser ut som Nobelpristagare av tradition tenderar att göra. Emmanuelle Charpentier ser faktiskt mer ut som en ung rockstjärna med sitt ostyriga lockiga hår och sin ovanligt ungdomliga utstrålning. Inget av detta hade man förstås påpekat om hon hade varit en man, men det första intrycket när vi träffas i samband med årets Scheelepris är minst sagt frapperande.
– Voilá, nu blir det tydligt hur gammal jag faktiskt är, säger hon med ett vänligt skratt när hon tar fram sina läsglasögon för att kolla ett textstycke om CRISPR-Cas9 i ett internationellt magasin. Att denna professor råkar vara född i Frankrike under revolutionsåret 1968 kanske har gett henne ett permanent skydd mot att bli gammal, vem vet.
– Ja, jag är definitivt a ”Child of the Revolution”. Min mamma var ute och demonstrerade med mig i magen under studentupproret i maj 1968, säger Emmanuelle som föddes och växte upp i en förort 25 kilometer söder om Paris. Hennes mamma har arbetat som sjuksköterska inom psykiatrin och hennes pappa som trädgårdsmästare och botaniker.
– Min mammas yrke är min enda koppling till vården och under en period hade jag faktiskt planer på att utbilda mig inom psykiatrin. Min pappa som är som ett levande uppslagsverk inom botanik gav mig en förkärlek för biologi och det vetenskapliga kunnandet. Båda är väldigt aktiva och energiska personer, raka motsatsen till soffpotatisar. De var också väldigt tidigt ute med att vara jämställda i praktiken. Min husliga pappa passade mina syskon redan på 50-talet, min mamma hatade Barbie-dockor och jag lekte ofta med pojkar.

– Faktum är att jag aldrig har sett mig själv som en kvinna utan i första hand ”bara” som en person. Det är kanske därför jag egentligen aldrig har sett några könsbundna begränsningar. Hon växte upp med betydligt äldre syskon och visade tidigt en stark självständig ådra.
– Jag behövde nästan ingen tillsyn, jag gjorde aldrig något busigt utan var mest en allvarlig liten plugghäst som älskade skolan och skötte mig exemplariskt med högsta betyg i nästan alla ämnen. För att vara född under ett revolutionsår var jag allt annat än ett rebelliskt barn, jag hade faktiskt inte ens någon tonårskris.
– Det enda jag ville var att vara ifred, göra mina läxor och läsa detektivböcker. Jag har alltid älskat att analysera, lösa problem och få en förklaring till allt. Länge drömde jag om att bli en kvinnlig detektiv, tillägger hon. Och det är väl inte helt fel att konstatera att en stor del av den drömmen skulle komma att gå i uppfyllelse. Att vara forskare har ju många likheter med att vara detektiv, det är bara arten av upptäckter som är annorlunda.

Att Emmanuelle, som ju älskade att studera, skulle fortsätta till universitetet var självklart. Och att hon skulle stanna i Frankrike var från början också en självklarhet.
– Jag valde bort att läsa medicin eftersom jag helt saknar Florence Nightingale-genen, jag tog omvägen dit via biologin. Det som intresserade mig i medicin var det vetenskapliga, inte det kliniska. Men eftersom jag tyckte att allt var spännande och helst också ville studera nästan allt hade jag faktiskt problem med att välja ämne för min PhD, men det blev inom mikrobiologi. Som ung kunde hon aldrig föreställa sig att hon en dag skulle bo och arbeta utanför Frankrike.
– På den tiden hade jag knappt en tanke på att lämna mina kvarter. Så när min faster, som jag inte träffade så ofta, sade till mig när jag var 10 år att jag skulle komma att få ett äventyrligt liv skrattade jag högt. Det var så fullständigt otänkbart. Ordet äventyr passade verkligen inte ihop med min personlighet.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Det unika samarbetet i Lund

Det unika samarbetet i Lund

Gränsöverskridande samarbeten har varit en del av vardagen på Neuroonkologiska mottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund i över tio år.

»Min drivkraft är att hjälpa andra«

»Min drivkraft är att hjälpa andra«

Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet i sju år, har gjort förbundet till en stark röst inom bröstcancervården i Sverige.

Kontaktsjuksköterskan: En nyckelperson i cancervården

Kontaktsjuksköterskan: En nyckelperson i cancervården

Idag finns det mellan 1500–1800 kontaktsjuksköterskor (KSSK) i Sverige men får alla patienter som behöver tillgång till en KSSK eller ser det olika ut i landet?

Ny bok om sjuksköterskor

Ny bok om sjuksköterskor

De finns överallt omkring oss – från vår födelse till vår död. Men vad vet vi egentligen om sjuksköterskor- förutom att de kämpar i motvind för bättre löner och bättre arbetstider? I den nya boken ”Sjuksköterskor – på liv och…

Stark laganda på Sveriges fjärde CCC

Stark laganda på Sveriges fjärde CCC

I våras blev ackrediteringen av Linköping Comprehensive Cancer Center, det fjärde i Sverige, klar. Organisationen är ett paraply för cancervården i hela Region Östergötland. En av de största enheterna i det nya CCC är Onkologiska kliniken med cirka 50 000…

Nya kombinationsbehandlingar förlänger överlevnaden

Nya kombinationsbehandlingar förlänger överlevnaden

I en intervju i Onkologi i Sverige 2021 förutsåg njurcancerforskaren Magnus Lindskog att det under de kommande fem åren skulle ske en explosionsartad utveckling inom olika kombinationsbehandlingar vid metastaserad njurcancer. Nu, tre år senare, har detta blivit verklighet. Nya data…

Folkbildning i poddformat

Folkbildning i poddformat

När arbetsdagen är slut brukar kanske många läkare tycka att det är skönt att ta en paus från frågvisa patienter. Men de två unga onkologerna Robel Malki och Jonna Nilsson som brinner för att sprida kunskap och motverka okunskap, startade…

Eldsjäl tar täten för cancervården

Eldsjäl tar täten för cancervården

Det är svårt att föreställa sig någon person i Sverige, kanske även i Europa, som förtjänar utmärkelsen Årets Cancernätverkare bättre än Eva Jolly. Hon är specialistsjuksköterska, chef, forskare, koordinator på Karolinska CCC, engagerad i otaliga EU-projekt och har ägnat hela…

Årets värdar för Onkologidagarna

Årets värdar för Onkologidagarna

Skånes universitetssjukhus (SUS) har verksamhet i både Malmö och Lund. Sedan maj 2022 är man ett av landets tre ackrediterade Comprehensive Cancer Centres som alla är en del av EU:s Beating Cancer Plan. I Skåne heter det relativt nya centret…

Cancerforskaren Sara Mangsbo ny gästprofessor på SLU ”Immunonkologi en brygga mellan djur och människa”

Cancerforskaren Sara Mangsbo ny gästprofessor på SLU ”Immunonkologi en brygga mellan djur och människa”

Att hunden är människans bästa vän har vi vetat länge. Men att det kära husdjuret också är en värdefull tillgång för forskare är kanske mindre känt. Professor Sara Mangsbo i Uppsala, nyutnämnd gästprofessor i cancerimmunologi inom komparativ medicin på Sveriges…

Mef Nilbert samordnar de svenska EU-insatserna: Vi måste bli aktivare med att implementera cancerplanen

Mef Nilbert samordnar de svenska EU-insatserna: Vi måste bli aktivare med att implementera cancerplanen

– Vi ska inte sitta i baksätet utan i framsätet, gärna på förarplatsen under en del av resan. Sverige är en del av EU och vi måste vara mer aktiva när det gäller att implementera EU:s cancerplan. Så säger onkologen…

Pionjärerna som frös in samtiden skapade en guldgruva för nutidens cancerforskare

Pionjärerna som frös in samtiden skapade en guldgruva för nutidens cancerforskare

Egenhändigt inköpta frysboxar, nattliga utryckningar vid strömavbrott, handskrivna register och ett stort mått av nytänkande, entusiasm, egensinne och omedveten klärvoajans. När pionjärerna Bertil Hamberger, professor i kirurgi och Lars Grimelius, professor i patologi, och Anders Höög, då ung patolog, i…

Ökat hopp vid den ovanliga sjukdomen T-cellslymfom

Ökat hopp vid den ovanliga sjukdomen T-cellslymfom

Ovanliga sjukdomar innebär ofta sämre tillgång till effektiva behandlingar. Den sällsynta cancersjukdomen T-cellslymfom, som varje år drabbar omkring 100 personer i Sverige och ofta har en dålig prognos, är inget undantag. Men numera finns det ett litet hopp även för…

Lagt grunden till ett hållbart och gränsöverskridande samarbete

Lagt grunden till ett hållbart och gränsöverskridande samarbete

Från noll till mer än hundra på fyra år. Så kan man beskriva utvecklingen inom den Vinnova-finansierade innovationsmiljön Nollvision cancer som grundades 2019. Idag är Nollvision cancer, som samlar aktörer från akademin, vården, industrin och Handelshögskolan, en viktig del av…

Han skrev boken om alla geniala forskare som inte fick Nobelpris

Han skrev boken om alla geniala forskare som inte fick Nobelpris

Vad krävs egentligen för att få ett Nobelpris? Räcker det med en stark och unik vetenskaplig upptäckt som gagnar mänskligheten? Nja, inte riktigt. Du ska helst ha ett stort och applåderande akademiskt nätverk i ryggen, vara hyfsat gammal och framför…

Så ska Sverige kunna återta täten inom strålbehandling

Så ska Sverige kunna återta täten inom strålbehandling

För bara tre-fyra decennier sedan var Sverige ett av världens ledande länder inom strålbehandling. Idag är området av olika skäl eftersatt, men sedan förra årets stora branschhistoriska konferens i Uppsala (se OiS 5/22) har arbetet med att få svensk strålterapi…

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Cancerrehabilitering – eftersatt område

Cancerrehabilitering – eftersatt område

Det ibland svårbegripliga ordet cancerrehabilitering är på mångas läppar just nu. Behoven är stora, kunskapen finns, intentionerna är goda, lagen är tydlig och ett nytt vårdprogram lanseras under hösten. Ändå vittnar många om att det finns mycket kvar att göra…

Möt kvalitetssamordnaren som drog igång ett nordiskt nätverk

Möt kvalitetssamordnaren som drog igång ett nordiskt nätverk

Direktiv kommer oftast ”uppifrån” medan bra initiativ och förbättringsförslag ofta kommer från det så kallade ”golvet”. Sjuksköterskan Gitta-Ellen Jabs, som arbetar som kvalitetssamordnare inom blodstamcellstransplantationer på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, har tillsammans med kollegor från Uppsala och Umeå startat ett…

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Det finns sällsynta tillfällen när dåtid, nutid och framtid existerar samtidigt. Den 27 augusti var ett sådant. Då hölls konferensen 50 år av svensk företagshistoria i strålonkologins tjänst på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Den fullspäckade dagen var inte bara rena julafton…