Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bröstcancervården i Jönköping först ut med individuella patientöversikter

De åtta diagnosspecifika individuella patientöversikterna (IPÖ) som är på väg att införas i cancervården i Sverige har alla sitt ursprung i en nationell generisk modell. Arbetsgruppen för IPÖ bröstcancer var de som först kom igång med att utveckla en patientöversikt enligt den generiska modellen. Hösten 2018 började Onkologkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping att registrera palliativa patienter i det nya verktyget och sedan januari 2019 använder de det även för patienter med primär bröstcancer.

Per Nodbrant, verksamhetschef för Onkologkliniken i Jönköping, berättar att önskemålet att snabbt få överblick över patienternas sjukdomshistoria och möjligheten att följa upp och utvärdera verksamheten var drivkrafter bakom att de satte igång.
– Patientöversikten med sitt upplägg och sin layout med figurer och grafer kan verkligen göra skillnad, inte minst vid de interna terapikonferenserna. Patientöversikten ger en snabb överblick av journalinnehållet och det bidrar till en effektivare och bättre handläggning av patientfallen, säger han. Per Nodbrant ser också att IPÖ ger många fördelar och möjligheter i samband med uppföljning och styrning av verksamheten och att de tidigare saknat ett bra verktyg för sådant. De har inte på något enkelt sätt kunnat få fram vilka patienter med en viss diagnos som står på en viss typ av behandling eller vilka resultat det genererar.

FÅR SNABBT VIKTIGA SVAR
– Vi har rätt bra koll på klinikens volymer för besök, behandlingar, diktat, vårddygn med mera. Men sådant som vilken typ av vård och behandling vi producerar och hur det går för patienterna vet vi mycket mindre om. Med patientöversikten kan vi snabbt besvara flera viktiga frågeställningar där vi tidigare enbart kunnat göra kvalificerade gissningar, säger Per Nodbrant.
Tack vare patientöversikten kan de plocka fram data som är av stor betydelse för klinikens verksamhet och utveckling såväl medicinskt som ekonomiskt, till exempel förskrivning och kostnader för CDK4/6-hämmare för 2019, hur många patienter per år som uppfyller inklusionskriterierna för att ingå i en klinisk strålbehandlingsstudie, hur många som under 2019 har inkluderats i någon klinisk studie och hur stor andel av de strålbehandlade patienterna som erhållit adjuvant bröstcancerbehandling.
– Vi kan även snabbt följa upp att läkarna är medvetna om klinikens behandlingsrekommendationer, där det kan vara aktuellt med flera preparat och vi kanske av kostnadsskäl valt att rekommendera ett av dem. Det är förstås extra viktigt nu när det börjar komma flera konkurrerande preparat på samma indikation, säger Per Nodbrant.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Är lungcancerscreening Sveriges nästa screeningprogram?

Läs mer...

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Läs mer...

NT-rådet: Enhertu vid HER2-låg bröstcancer

Läs mer...