Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Avhandling: Metoder för ökad noggrannhet i mätningar från PET-bilder

Det går med en ny korrektionsmetod att förbättra mätvärden vid undersökning av möjlig cancer med en speciell typ av bilder. Det går även att mäta aktiviteten hos mindre tumörer än vad som tidigare har varit möjligt. Det visar en ny avhandling.

– Bilddiagnostik är ett kraftfullt verktyg för att ställa rätt diagnos och följa behandlingar. Därför kan det vara av stor betydelse att förbättra precisionen i bilderna, säger Elin Wallsten, doktorand vid Umeå universitet.

Elin Wallstén, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper Bild:Joakim Jonsson

kraftfullt verktyg för att ställa rätt diagnos

Positronemissionstomografi, PET, är en medicinsk teknik för bildgivande diagnostik som används för att studera molekylär funktion i kroppen. Tekniken bygger på avbildning av radioaktiva markörer som är anpassade till den funktion som ska studeras. På så sätt kan olika processer avbildas, exempelvis ämnesomsättning, genomblödning, eller tillgänglighet av dopaminreceptorer.

I kliniskt bruk används PET-bilder exempelvis för att upptäcka spridning av cancer. Bilderna kan användas kvantitativt, så att mätvärden från bilderna kan ge information om kroppens funktion, exempelvis om tumören blir mer aggressiv eller om tillgängligheten på hjärnans dopaminreceptorer förändras.

För att PET-bilder ska vara kvantitativa behöver flera korrektioner appliceras. Bland annat korrigeras att inte all signal når ut ur patienten till kameran, så kallad attenuering. När PET kombineras med en magnetkamera, PET/MR, är attenueringskorrektion tekniskt komplicerat, och dagens kliniska metod tar inte hänsyn till att ben har högre attenuering än mjukvävnad.

I sin avhandling har Elin Wallstén arbetat med korrektionsmetoder och optimering för att reducera fel i kvantitativ PET. Bland annat har hon implementerat en ny metod för attenueringskorrektion som förbättrar kvantifiering i benvävnad. Resultaten i avhandlingen visar att metoden ger mer korrekta mätvärden jämfört med den nuvarande kliniska metoden.

På sikt kan förbättrad attenueringskorrektion leda till mer korrekt behandlingsuppföljning av patienter.

En annan del av Elin Wallsténs avhandling fokuserar på att kompensera för den relativt låga skärpan i PET-kameran som gör att bilden visar en utsmetad version av den verkliga aktivitetsfördelningen. Detta leder till svårigheter i att mäta aktiviteten i små objekt, exempelvis små tumörer. Med metoderna som användes i avhandlingen går det att mäta på mindre tumörer än vad som tidigare var möjligt.

Metoden för förbättrad attenueringskorrektion implementerades på patientdata med tolv patienter från en klinisk studie om prostatacancer. Den nya metoden utvärderades mot korrektion baserad på datortomografi och jämfördes med den kliniska PET/MR-metoden. Förbättring av mätningar på mindre tumörer studerades med ett specialbyggt fantom, det vill säga ett objekt som avbildas som ersättning för en patient, som fylldes med olika koncentrationer av radioaktivitet för att efterlikna sanna tumörer. Bilderna på fantomet användes för att mäta aktivitet med och utan korrektion för låg upplösning, och jämföra med den kända aktiviteten.

Elin Wallstén kommer från Göteborg och har utbildat sig till sjukhusfysiker i Umeå. Efter disputationen kommer hon att arbeta som sjukhusfysiker och forska om prostatacancer.

Läs hela pressmedelandet

Forskarmånader för doktorand/postdoktor

Bröstcancerförbundet är Sveriges enda intresseorganisation som fokuserar enbart på bröstcancer. För att nå visionen om att ingen ska drabbas av bröstcancer, finansierar vi bröstcancerforskning, erbjuder stöd och rehabilitering och driver opinionsbildning i bröstcancerfrågor. Vi har nära 11 000 medlemmar och 32 bröstcancerföreningar runt om i landet

Bröstcancerförbundet utlyser nu möjligheten att ansöka om forskningsmånader för doktorand/postdoktor, som arbetar inom området bröstcancer.

Ansökningar välkomnas för patientnära bröstcancerforskning inom olika områden, såsom till exempel medicin, vårdvetenskap, omsorg och rehabilitering.

Sista ansökningsdag: söndag 14 augusti 2022

Bedömning av ansökningarna görs av Bröstcancerförbundets kommitté för forskarmånader. Kommittén är rådgivande åt Bröstcancerförbundets styrelse som beslutar om utdelning. Kommittén består av:

Jana de Boniface, associate professor, Stockholm
Roger Olofsson Bagge, Docent, överläkare, Göteborg
Mef Nilbert, professor, Malmö

I kommittén representeras Bröstcancerförbundet av:

Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet
Peter Winberg, sekreterare

För mer information klicka här

Cancervården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset får avgörande kvalitetsstämpel

Sahlgrenska Cancer Center har ackrediterats som ett av Europas Comprehensive Cancer Centres. Fotograf/Källa: SU

Sahlgrenska Cancer Center tar plats bland de främsta cancersjukhusen i Europa. I veckan godkändes ansökan om att bli ett Comprehensive Cancer Centre. – Det här bekräftar vår placering i forskningens och vårdens absoluta framkant, säger sjukhusdirektör och professor Ann-Marie Wennberg.

Sahlgrenska Cancer Center bildades i mars 2020 för att samordna vård och forskning inom cancerområdet. Sedan dess har organisationen tagit en rad viktiga kliv framåt, vilket nu bekräftas av Organisation of European Cancer Institutes (OECI), som nu har beslutat att ackreditera Sahlgrenska Cancer Center som ett av Europas Comprehensive Cancer Centres.

– En sådan här ackreditering är ett kvitto på att Sahlgrenska Cancer Center lever upp till högt ställda krav på hur vård och forskning inom cancerområdet organiseras. Det är också ett kvitto på att vi kan erbjuda våra patienter vård av god kvalitet, säger Claes Jönsson, områdeschef och ordförande i SCC:s ledningsråd.

Cancerforskningen sker i nära samverkan med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där Agneta Holmäng är dekan.

– Under ackrediteringsprocessen har vi fått bekräftat att det vid Sahlgrenska akademin bedrivs cancerforskning på högsta internationella nivå. Sahlgrenska Cancer Center stärker vår translationella cancerforskning, där viktig grundforskning samverkar med klinisk och vårdvetenskaplig forskning, och innebär att forskningsresultat snabbare kan komma vården till nytta, säger Agneta Holmäng.

Ingrid Kössler, medlem i SCC:s patientråd, tycker att ackrediteringsarbetet har varit en viktig resa för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Våra erfarenheter som patienter har använts för att se till att hela vårdkedjan håller högsta kvalitet, från besked till rehabilitering. Ackrediteringen betyder att vi som patienter kan känna oss säkra på att vi får bästa möjliga vård.

SCC:s ackreditering innebär att Sverige i dag har tre ackrediterade cancersjukhus.

– Det är ett erkännande av den svenska cancervården och forskningen, och ett viktigt besked för de patienter vi finns till för, säger Claes Jönsson.

I förra veckan tog sjukhusledningen beslut om att ytterligare förstärka det viktiga och alltmer strukturerade samarbetet inom cancerområdet. SCC kommer att få en särskild centrumföreståndare med en deltidsstab.

– Vi behöver skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kunna fortsätta leverera på högsta nivå, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg.

FAKTA: Krav för att bli ackrediterad

OECI:S ackrediteringsprogram för Comprehensive Cancer Centre har funnits sedan 2008 och syftar till att alla cancerpatienter i Europa ska ha lika tillgång till högkvalitativ cancervård.

Att vara ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre innebär att man uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.

EMA godkänner Cabometyx som andra linjens behandling vid radiojodresistent differentierad sköldkörtelcancer

Den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har godkänt Cabometyx som monoterapi för behandling av vuxna patienter med lokalt långt framskriden eller metastaserad sköldkörtelcancer, som är resistent mot eller inte kan behandlas med radioaktivt jod, och som har progredierat under eller efter tidigare systemisk terapi.

Godkännandet grundar sig på data från fas 3-prövningen COSMIC-311, där Cabometyx (cabozantinib) visade att risken för sjukdomsprogression eller dödsfall minskade med 78 % jämfört med placebo.
Denna milstolpe markerar det första behandlingsalternativet som är specifikt godkänt som en andrahandsterapi för denna indikation.

Godkännandet grundar sig på resultat från den pivotala fas 3-prövningen COSMIC-311, där en planerad interimsanalys, med en genomsnittlig uppföljning på 6,2 månader, visade att Cabometyx signifikant minskade risken för sjukdomsprogression eller dödsfall med 78% jämfört med placebo (riskkvot [HR]: 0,22; 96 % konfidensintervall [CI]: 0,13–0,36; p < 0,0001). Ett annat primärt utfallsmått, den objektiva svarsfrekvensen (ORR), visade också en fördel för Cabometyx med 15 % jämfört med 0 % för placebo (p = 0,028) vid en genomsnittlig uppföljning på 8,9 månader, men uppfyllde inte kriterierna för statistisk signifikans.

Säkerhetsprofilen i COSMIC-311-prövningen överensstämde med vad som tidigare observerats för Cabometyx, och biverkningar hanterades genom dosjusteringar.

” Vi är mycket glada över beslutet från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att godkänna användningen av Cabometyx vid radiojodresistent DTC. Denna sjukdom är svår att behandla och Cabometyx ger dessa patienter ett godkänt behandlingsalternativ i andra linjen ” säger Judith Miedema, Medical Director Nordics and Baltics på IPSEN.

Om radiojodresistent differentierad sköldkörtelcancer (RAI-R DTC)

År 2020 diagnostiserades 580 000 nya fall av sköldkörtelcancer i hela världen. Globalt är sköldkörtelcancer den nionde mest vanliga cancerformen. Den förekommer tre gånger oftare hos kvinnor än hos män, och utgör en av tjugo cancersjukdomar som diagnostiseras bland kvinnor.

Dags för svensk sjukvård att byta diagnosmetod för prostatacancer!

Varje år genomgår män i Sverige omkring 20 000 prostatabiopsier varvid vävnadsprovet tas med ett större eller mindre antal nålstick. Nästan alla utförs med den traditionella transrektala metoden, via ändtarmen. Cirka 3–6 procent av dessa biopsier, kanske fler, bedöms leda till allvarliga infektioner och livsfarlig sepsis som ett antal män avlider av varje år. Bland dem som tillfrisknar från sepsis ökar risken att få en stroke även lång tid efteråt.

– Majoriteten av de tiotusentals prostatabiopsier vården har gjort, och gör, varje år utförs på samma riskfyllda sätt. Samtidigt blir det allt vanligare med resistenta bakterier i tarmen. Vi måste därför ändra metod och lösningen finns redan. Vi vill att svensk sjukvård snarast går över till provtagning med transperineala biopsier, säger Kent Lewén, ordförande i Prostatacancerförbundet.

Vid riktad transperineal biopsi placeras färre nålstick på noggrant inriktade ställen. Foto: Koelis.

Prostatacancerförbundet har tagit fram en rapport för att lyfta den viktiga frågan om prostatabiopsier. Rapporten tar bland annat upp:

Varför vävnadsrapporter behövs
Vilka metoder som finns för provtagning
Positiva effekter och negativa konsekvenser
Risker och kostnader

Hittills har den dominerande metoden varit att ta prostatabiopsin transrektalt, via ändtarmen. Eftersom denna är fylld av bakterier ökar risken för efterföljande infektion. Vid denna traditionella metod för prostatabiopsier ges antibiotika i förebyggande syfte. I de fall allvarliga infektioner och sepsis ändå skulle bli följden måste mycket starka antibiotika sättas in. Eftersom resistensen hos E. coli-bakterier under de senaste åren har ökar markant talar starka skäl för att frångå den transrektala metoden.

– Prostatacancerförbundet anser med stöd av forskningen och EU:s rekommendation att transperineal biopsi ska vara huvudmetod för prostatabiopsier i Sverige. Eftersom transperineal biopsi görs genom desinficerad hud är den renare och säkrare än transrektal biopsi. Ingen förebyggande antibiotika behövs och risken är ytterst liten för sepsis, blodpropp eller andra infektioner, säger Kent Lewén.

Sepsis kan bli livsfarligt på kort tid. Sjukhusvård krävs omedelbart. Dödligheten stiger med sju procent för varje timme som behandling med kraftiga antibiotika dröjer. Utöver risker och personligt lidande uppkommer kostnader när insjuknade i sepsis ska behandlas. Enligt Socialstyrelsen kostar vårdrelaterade infektioner i genomsnitt 107 000 kronor per patient. Används den transperineala metoden för prostatabiopsi reduceras risken för sepsis till i det närmaste noll.

– Svensk sjukvård behöver tänka om. Vi hoppas att vår rapport kan få kliniker och beslutsfattare att inse det stora värde som uppstår genom att övergå till transperineala biopsier. Med denna metod kommer vårdkostnaderna att minska, färre behöver behandlas med antibiotika och många män slipper ett onödigt lidande, säger Kent Lewén.

Källor: WHO, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Cancerfonden, Sepsisfonden, Nationella prostatacancerregistret (NPCR), Europa Uomo, European Association of Urology (EAU), studier utförda av universitetssjukhus i olika länder samt rapporter publicerade av nationella hälsomyndigheter.