Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Akademiska först med mobil cancervård

Nu tar Region Uppsala ett nytt steg för att göra cancervården mer tillgänglig för patienterna. En buss, att likna vid en ”mottagning på hjul”, kommer att placeras utanför Lasarettet i Enköping och från och med september erbjuda vissa cancerpatienter infusioner, blodtransfusioner, läkemedelsbehandling och annan vård. Främsta syftet med projektet är att utvärdera vilka behandlingar som är lämpliga att ge utanför Akademiska sjukhuset och att fler patienter ska slippa åka långt för att få sin behandling.

På Akademiska sjukhuset ökar antalet cancerpatienter med cirka fem procent per år. De medicinska framstegen gör att cancer alltmer ses som en kronisk sjukdom som patienter vårdas för under lång tid, en sjukdom man snarare dör med än av. Ett ökat patienttryck innebär samtidigt att sjukvården måste hitta nya, smarta sätt att erbjuda vård.

– Det här projektetär ett viktigt steg i vårt arbete för att göra vården mer tillgänglig. Förutom att cancerpatienter i vårt län slipper åka till sjukhus kan satsningen frigöra mer plats inom den onkologiska öppenvården för patienter från andra regioner med blodcancer och solida tumörer, men också för patienter som ingår i kliniska studier, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhusetoch Lasarettet i Enköping.

– Den demografiska utvecklingen med fler äldre invånare och tillkomsten av nya effektiva behandlingar sätter ökat tryck på cancervården. Samtidigt finns ambitionen att vården ska anpassas mer individuellt med hänsyn till patienternas behov där närheten till behandlingarna står högt på önskelistan, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för Blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Den mobila enheten ingår i utvecklingsprojektet ”Cancervård närmare hemmet”, som inleddes förra sommaren i samarbete med Bristol Myers Squibb (BMS) och Adxto Care. I höstas gjordes en förstudie då man samlade in synpunkter från vårdpersonal, patienter och representanter från patientföreningar om vad som upplevs som viktigast och var man kan göra störst nytta. Det handlar bland annat om infusioner, läkemedel och annan behandling som normalt tar cirka en timme på mottagning.

Pilotprojektet tjänar flera syften, där man bland annat ska utvärdera hur många patienter det är möjligt att behandla i bussen under en dag, vilka behandlingar är lämpliga att ge, hur det fungerar arbetsmiljömässigt och vad patienterna tycker om att få behandling där.

Inom ramen för pilotprojektet ska man även undersöka om fler av de cancerpatienter som bor i Enköpingstrakten, och idag får sin behandling på Akademiska sjukhuset, i stället kan få vård på hemmaplan.

Med start i september kommer bussen att stå utanför lasarettet ett par dagar i veckan. Den kommer att bemannas av sjuksköterskor från lasarettets medicinmottagning samt från öppenvårdsavdelningar inom Blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset. I slutet av året ska pilotprojektet utvärderas. Om det faller väl ut är planen att bussen ska placeras vissa dagar i Tierp och Östhammar där man saknar en ordinarie vårdlokal på ett sjukhus. Utvärderingen ska också ge underlag för att kunna besluta om den befintliga verksamheten på Lasaretteti Enköping kan utökas med ytterligare personal och/eller lokaler.

– Jag är glad över att Akademiska vågar ta ledartröjan och vara först i Sverige med att ge de här behandlingarna utanför sjukhuset och med ambitionen att kunna ge vården i hemmet. Att flytta ut specialistvården från Akademiska sjukhuset är en förutsättning för att klara av den demografiska utvecklingen. Det här är ett exempel på ett lyckosamt projekt för att utveckla den nära vården. Våra cancerpatienter slipper långa resor och kan få sin behandling närmare hemmet samtidigt som det frigör kapacitet på Akademiska sjukhuset för andra cancerbehandlingar, säger Malin Sjöberg Högrell, sjukhusstyrelsens ordförande (L).

Svenska Stratipath blir först med CE-IVD märkning av AI-baserad riskstratifiering av bröstcancerpatienter

Det svenska företaget Stratipath ligger i framkant globalt inom AI-baserad precisionsdiagnostik. Nu har bolagets AI-programvara för prognostisk riskstratifiering av bröstcancer, blivit CE-IVD-godkänd. Detta öppnar för klinisk implementering i alla EU-länder.

Stratipath Breast är den första CE-IVD-märkta AI-baserade programvaran för riskstratifiering av bröstcancerpatienter. Genom analys av rutinfärgade histopatologiska bilder från vävnadssnitt kan Stratipath Breast upptäcka patienter med ökad risk för sjukdomsprogression. Programvaran gör att sjukvården får ett avsevärt bättre beslutsunderlag och att betydligt fler cancerpatienter kan få tillgång till precisionsdiagnostik.

Vilka är då fördelarna i jämförelse med traditionella molekylära analyser?

”Stratipath Breast är ett snabbare och mer kostnadseffektivt alternativ till genexpressionsanalyser. Därmed kan fler patienter få tillgång till precisionsdiagnostik. Programvaran gör också att läkare kan förbättra den diagnostiska träffsäkerheten och samtidigt minska både analystid och kostnader”, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid Karolinska Institutet och medgrundare av Stratipath.

Vid diagnosticering av bröstcancer är tumörgrad en viktig prognostisk faktor. Patologen gör en gradering (kallad Nottingham Histologic Grade [NHG]) utifrån morfologisk bedömning av mikroskopiska bilder från bröstcancer och delar in i låg- till högriskkategorierna NHG 1, 2 eller 3. Drygt 50 % av alla bröstcancerpatienters tumörer kategoriseras som medelrisk (NHG 2). För dessa patienter råder stor osäkerhet vilka som har nytta av adjuvant kemoterapi. En av de största utmaningarna för cancersjukvården är över- och underbehandling av patienter med tidig (icke-metastaserad) bröstcancer, av vilka majoriteten tillhör NHG 2-kategorin.

Genom AI-baserad bildanalys av tumörens morfologi kan Stratipaths programvara i stället identifiera och dela in brösttumörer i två grupper, en låg- respektive en högriskgrupp. Analysen har möjliggjorts av omfattande forskning och validering i ett flertal populationsrepresentativa dataset av histopatologiska bilder med tillhörande kliniska variabler.

Systemet mäter riskrelaterade morfologiska mönster i bilden och samlar information från hela tumörytan för att fastställa om tumören tillhör hög- eller lågriskgruppen. Resultat från Stratipath Breast ger prognostisk information att använda som beslutsstöd, tillsammans med övrig klinisk och patologisk information.

Stratipath Breast erbjuder ett optimalt arbetsflöde genom integration med en ledande lösning för digital patologi men kan också användas separat via Stratipaths kundwebbportal. Stratipath Breast kommer att tillhandahållas som en ”Software as a Service”-lösning utan behov av lokal installation.

Om Stratipath
Stratipath startades som ett spin-out från Karolinska Institutet i Stockholm för att skapa klinisk användning av världsledande forskning inom AI och precisionsmedicin. Företaget grundades 2019 av Johan Hartman, läkare och professor, Mattias Rantalainen, docent, och Fredrik Wetterhall med ambitionen att förbättra cancerdiagnostiken. Stratipath tillhandahåller AI-baserad precisionsdiagnostik för hälso- och sjukvården men kommer i framtiden också leverera tjänster till läkemedels- och bioteknikföretag för att hjälpa dem att identifiera de patienter som kommer att ha nytta av specifika behandlingar.

Hur hjälper vi patienter med urinvägs- och bäckenbottenbesvär efter bäckencancer?

Den nationella arbetsgruppen för bäckencancerrehabilitering erbjuder i samverkan med Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland ett nationellt heldagswebbinarium om behandlingsmöjligheter som finns för patienter som behandlats för cancer i bäckenområdet (gynekologisk-, urologisk- och tarmcancer) med besvär från urinvägar eller bäckenbotten.
Mötet avser att ta vid efter de uppskattade mötena kring ”Att leva efter bäckencancer” som tidigare anordnats i Malmö och Stockholm i detta viktiga ämne.

Datum: 14 oktober

Tid: 08:15 – 15:00

Målgrupp

Kursen vänder sig till alla oavsett specialitet och profession som behandlar patienter med cancer i lilla bäckenet

Innehåll

Genomgång av vanliga urinvägsbesvär som kan komma efter cancern och hur de kan behandlas
Instillationsbehandling vid strålcystit, klinisk erfarenhet och evidens
PTNS –klinisk erfarenhet och evidens
HBO, hyperbar oxygenbehandling, diskussion kring evidens och vilka patienter som kan vara aktuella
Gynekologisk påverkan av rektalcancer
”Headache in the pelvis”
Praktiska råd
Interaktiv dag via live-chat med möjlighet att ställa frågor till föreläsarna

En fakultet av nationell expertis kommer att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap

Arrangör: RCC Stockholm Gotland

För mer information och anmälan: Anmäl dig senast 30 september.

EU-kommissionen godkänner Keytruda för neoadjuvant/adjuvant behandling av trippelnegativ bröstcancer

Den 19 maj 2022, godkände den Europeiska kommissionen Keytruda för neoadjuvant/adjuvant behandling av trippelnegativ bröstcancer (TNBC). Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland svenska kvinnor, med ungefär en av tio drabbad under sin livstid. TNBC är en aggressiv form av bröstcancer som drabbar cirka 9 procent av alla bröstcancerpatienter i Sverige och är vanligare hos yngre kvinnor¹. TNBC har den mest ogynnsamma prognosen bland bröstcancersubgrupperna, detta som ett resultat av ett snabbt sjukdomsförlopp och en sämre överlevnad.

– Trippelnegativ bröstcancer är den mest aggressiva formen av bröstcancer med hög risk för återfall. Detta godkännande innebär ett nytt behandlingsalternativ för tidig trippelnegativ bröstcancer med möjlighet att minska risken för återfall, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef för onkologi, MSD Sverige.

Trippelnegativ bröstcancer testar negativt för östrogenhormonreceptorer (ER), progesteronhormonreceptorer (PR) och överuttryck av human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2 (HER2).

Keytruda är ett immunonkologiskt läkemedel, en så kallad PD-1-hämmare, som i fas 3-studien KEYNOTE-522 testades i kombination med kemoterapi jämfört med placebo i kombination med kemoterapi som neoadjuvant behandling följt av Keytruda i monoterapi jämfört med enbart placebo som adjuvant behandling. Studien inkluderade 1 174 patienter med trippelnegativ bröstcancer. Patologiskt komplett respons (pCR) och händelsefri överlevnad (EFS) var primära effektmått. Statistiskt signifikant fler patienter uppnådde pCR (n=602; 64,8 % vs 51,2 %; en skillnad på 13,6 %; 95% KI, 5.4-21.8; P<0.001)² och förlängde EFS (84,5 % vs 76,8 %, riskkvot= 0.63; 95 % KI 0.48-0.82; P<0.001)³vid behandling med tillägg av Keytruda jämfört med placebo. Resultaten för total överlevnad var omogna och kommer att följas upp i senare analyser.

Säkerheten för pembrolizumab i kombination med kemoterapi har utvärderats i kliniska studier omfattande 3 123 patienter inom olika tumörområden. Incidensen av biverkningar av grad 3-5 för patienter med TNBC var 80 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab och 77 % för enbart kemoterapi.

Keytruda är den första och enda PD-(L)1-hämmaren godkänd för behandling av tidig TNBC. Här hittar du vårt globala pressmeddelande.

Elicera Therapeutics tilldelas 2,5 miljoner euro för att finansiera fas I/II-studie med CAR T-cellsterapi

Elicera Therapeutics, ett cell- och genterapibolag i klinisk fas som utvecklar nästa generations immunonkologiska behandlingar med fokus på förstärkta CAR T-celler och onkolytiska virus, meddelade idag att det har tilldelats 2,5 miljoner euro i finansiering från European Innovation Council (EIC) Accelerator Programme. Bidraget är tillräckligt för att fullt ut finansiera Eliceras planerade kliniska fas I/II-studie som skall utvärdera dess CAR T-cellsterapi ELC-301 vid behandling av B-cellslymfom.

”Det här bidraget har stora positiva konsekvenser för utvecklingen av vår CAR T-cellsterapi, ELC-301. Vi har säkrat cirka 40 miljoner SEK i totala anslag för ELC-301-programmet, vilket enligt våra uppskattningar innebär att den kommande kliniska fas I/II-studien nu är fullt finansierad”, säger Jamal El-Mosleh, VD för Elicera.

”Jag är mycket glad och stolt över att Elicera tilldelades detta viktiga EU-bidrag i hård konkurrens. Det är ett starkt tecken på att våra iTANK-förstärkta CAR T-cellsterapier utgör banbrytande innovation och stärker trovärdigheten i vår utvecklingsplan för ELC-301”, säger Magnus Essand, forskningschef på Elicera.

Marknadsgodkända CAR T-cellsterapier som riktar sig mot CD19-proteinet har relativt mycket god effekt men trots detta kvarstår ett stort otillfredsställt medicinskt behov för dessa patienter. Majoriteten av patienterna som behandlas med CD19 CAR T-cellsterapier är antingen resistenta mot behandling eller får återfall inom 12 månader och har då ofta förlorat CD19-målantigenet på de återkommande tumörerna.

Eliceras läkemedelskandidat, ELC-301, utgör en fjärde generationens CAR T-cellsterapi som riktar sig mot CD20-proteinet som, liksom CD19, uttrycks på alla B-cellslymfomceller. ELC-301 är beväpnad med Eliceras iTANK-teknologiplattform som ger en dubbel verkningsmekanism och en bred attack på cancer genom att även aktivera patientens egna mördar-T-celler mot hela uppsättningen av relevanta målantigen på tumörceller, inte endast CD19 eller CD20.

EIC Accelerator-bidraget stöder enskilda små och medelstora företag (SMF), särskilt nystartade och spinout-företag för att utveckla och skala upp banbrytande innovationer i EU. Konkurrensen är hård och mindre än 5 % av alla EIC-ansökningar tilldelas.