Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Mantelcellslymfom kan behandlas effektivare med bättre uppföljning

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. Detta uppmärksammas i anslutning till internationella lymfomdagen 15 september.

– Med bättre kontroll av kvarvarande sjukdom kan man pausa och, vid behov, återuppta den målsökande behandlingen. Idag använder vi både bcl-2 hämmare, tyrosinkinashämmare och immunmodulerande läkemedel, som ges som tabletter i stället för cytostatika. För patienterna blir det mycket lättare att ta medicinerna och förhoppningen är också effektivare behandling och mindre risk för biverkningar, säger Ingrid Glimelius,överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet.

Fokus för den nordiska studien har varit patienter som haft återfall av mantelcellslymfom efter tidigare behandling med cytostatika eller annan intensiv terapi. Totalt har 59 patienter inkluderats i studien, varav 18 på Akademiska sjukhuset.

Det nya är att forskarna löpande mätt kvarvarande cancerceller var tredje månad. När patienten vid två upprepade tillfällen hade mindre än en kvarvarande lymfomcell på 100 000 celler i blodet eller benmärgen pausades behandlingen. Sedan återstartades den när det åter gick att mäta antalet cancerceller.

– På så vis får patienten behandling endast när man behöver det vilket minskar risken för biverkningar, förklarar Ingrid Glimelius.

En nyligen publicerad studie har visat att patienter med mantelcellslymfom, även efter avslutad behandling, har högre risk för annan sjuklighet än friska personer som ingått i kontrollgrupp, bland annat infektioner, lungsjukdomar, andra blodsjukdomar och annan cancer.

– För vissa patienter har vi kunnat mäta återkomst av sjukdomen på ett väldigt tidigt stadium och framgångsrikt återstartat behandlingen. Vi såg dock att närmare nio av tio behövde justering av doserna och tillägg med tillväxtfaktorer för de vita blodkropparna eftersom behandlingen medförde ökad risk för låga vita blodkroppar och infektioner. Här finns behov att förbättra existerande behandlingsrekommendationer, framhåller Ingrid Glimelius.

Hon understryker samtidigt att många av patienterna i studien kunde avsluta behandlingen efter att ha haft omätbar sjukdom i två upprepade mätningar. Likaså att flera av patienterna fortfarande är utan behandling och inte har fått något återfall. Vid uppföljningen efter sex månader hade en majoritet av patienterna svarat bra på behandlingen. Två år efter behandlingsstart lever många fortfarande utan sjukdom.

I en ny studie, som startade i våras, går forskarna vidare med ett liknande koncept, men med en nyare generation av målstyrda läkemedel, acalabrutinib. En viktig skillnad är att man även tar in patienter som har helt nyupptäckt sjukdom. Även dessa kan erbjudas de målsökande tabletterna och få sin behandling styrd av hur väl de svarar på terapin.

I Uppsala pågår även studier med immunterapi, så kallade bispecifika antikroppar och i september startar studier med antikropps-cytostatika konjugat, där cytostatika sitter fastsatt på antikroppen och på så vis verkar precis där tumörcellerna finns. Planer finns också att inleda studier med CAR-T celler framöver.

– De patienter som får återfall efter dessa målstyrda läkemedel kan således erbjudas immunterapi inom ramen för andra studier, avrundar Ingrid Glimelius.

Läs mer om delresultat av den nordiska studien.

Läs mer delresultat om studierna om biverkningar efter avslutad behandling: Late effects in mantle cell lymphoma patients treated with or without autologous stem cell transplantation

 FAKTA: Mantelcellslymfom

  • I Sverige diagnostiseras ungefär 120 personer årligen med mantelcellslymfom, som är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom.
  • Det är en malign tumörsjukdom som utgår från en sorts vita blodkroppar (B-lymfocyter) som normalt finns i lymfkörtlarna.
  • Sjukdomen drabbar oftast äldre och är vanligare bland män.
  • Traditionellt är den vanligaste behandlingen en kombination av cytostatika och antikroppar. För yngre patienter gör man sedan en stamcellstransplantation för att få ännu bättre effekt.

Var tredje njurcancerpatient har ingen dialog alls med sin läkare om behandlingen, visar KANTAR Sifo-undersökning

Var tredje njurcancerpatient har ingen dialog alls med sin läkare om behandlingen. Detta trots att studier visar att sådana samtal leder till bättre behandlingsalternativ med färre biverkningar.

-Det är skrämmande att patienter inte involveras i en cancerbehandling som kan vara direkt livsavgörande. Är man inte involverad så förstår man inte heller sin behandling, säger Jörgen Jehander, ordförande Njurcancerföreningen.

Undersökningen har gjorts av KANTAR Sifo och inkluderar 82 personer som har diagnostiserats med njurcancer, drygt hälften har fått diagnosen under de senaste två åren. På frågan om de diskuterat behandlingen svarar 33 % att ”läkaren bestämde och meddelade mig bara vad som gällde”.

Att bromsa eller bota cancer är viktigt, men så är även livskvaliteten under behandlingen. Det kan till exempel handla om allt från arbete, resor, fritid, trötthet, tarmfunktion eller sexliv.

51 % svarar att det inte fick någon information om detta.

Ytterst få, sex %, har fått information om eller blivit tillfrågade att medverka i en forskningsstudie om njurcancer. Sådana studier ger möjlighet att prova nya behandlingsmetoder.

-Det har gjorts stora framsteg inom njurcancerbehandling och fler överlever och kan leva med en kronisk cancer. Men om patienter inte involveras i forskningen i Sverige, så riskerar vi ett avbrott i den positiva utvecklingen, säger Jörgen Jehander. Det måste till bättre samtal och diskussioner mellan läkare och patient, att involvera patienten vet vi leder till bättre behandlingsalternativ och att patienten får färre biverkningar.

Undersökningen presenteras på Njurcancerföreningens seminarium 15 september – till programmet.

Läs rapporten här

Resultat från fas III ARASENS-studien presenterades vid ESMO 2022

Nya resultat från fas III-studien ARASENS som studerat effekten och säkerheten av darolutamid plus androgendeprivationsterapi (ADT) och docetaxel hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) visar att darolutamid, utöver att utöka generell överlevnad (OS), även har en stark tolerabilitetsprofil och förmåga att upprätthålla patienters livskvalitet (QoL) genom kontroll av sjukdomsrelaterade fysiska symptom och smärta.

De fullständiga resultaten presenterades under ESMO Congress 2022 Quality of life and patient-relevant endpoints with darolutamide in the phase III ARASENS study | OncologyPRO (esmo.org) .

”För de som diagnostiserats med avancerad prostatacancer, är det av största vikt att hitta en behandling som inte bara är effektiv utan även gör det möjligt för dem att upprätthålla sin livskvalitet”, sade Bertrand Tombal, MD., fil.dr., och professor i urologi vid Katolska universitetet i Louvain (UCL) och Bryssels universitetssjukhuscenter i Saint-Luc, Belgien. ”De nya insikterna från ARASENS-studien ger ytterligare stöd för darolutamids potential för patienter med mHSPC i denna kritiska fas av deras liv.”

Läs hela pressmeddelandet här

Mer kunskap om tidiga symtom på hjärntumör kan rädda liv


Foto: Barncancerfonden

Bättre kunskap om tidiga symptom på hjärntumörer behövs i vården. Det är en av slutsatserna i en studie om skillnader i tid till diagnos mellan olika typer av hjärncancer som Barncancerfonden varit med och finansierat.

Tumörer i hjärnan är näst efter leukemi den vanligaste cancerdiagnosen hos barn och årligen insjuknar nära 100 barn. Hjärntumörer är en stor grupp med många olika underdiagnoser och symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören uppstår. Symtomen kan vara diffusa och kommer ofta smygande och gradvis. Det gör dem svåra att både uppmärksamma och diagnostisera.

Genom bättre behandling överlever idag cirka 80 procent men utvecklingen har stått still ett tag. En förhoppning är att snabbare diagnos och kortare tid till behandling kan vara ett sätt att rädda fler liv men framför allt också att minska komplikationer och biverkningar av tumör och behandling hos överlevare.

Skillnader finns

Olof Rask, överläkare och barnneurolog vid Skånes Universitetssjukhus, och kollegor har i en nyligen publicerad studie analyserat statistik för hjärntumörer i Svenska Barncancerregistret. Forskarna konstaterar att det finns stora skillnader i hur lång tid det gått från det att barnets symtom uppmärksammats till att remiss till undersökning och behandling sedan skickats.

– Orsakerna är flera, säger Olof Rask. Vi har kunnat se att det finns skillnader som har samband med barnets ålder, typ av cancer och hur man sökt vård. Låggradiga tumörer med diffusa symtom är, kanske som förväntat, en riskfaktor för senare diagnos men vi kan också se att till exempel vara tonåring ökar tiden till diagnos liksom val av vårdnivå.

Mängden symtom påverkar också tid till diagnos. Flera samtidiga typiska symtom som huvudvärk i kombination med morgonkräkningar och påverkad motorik leder ofta till snabb diagnos medan synpåverkan av oklar orsak och tidig eller sen pubertet var associerat med senare diagnos och behandling.

De tumörtyper som i studien hade längst tid mellan symtomdebut och diagnos var tumörer i synnerven, centrala hjärntumörer och ryggmärgstumörer.

Utbildning behövs

Pernilla Grillner, överläkare i barnonkologi, Astrid Lindgrens Barnsjukhus och medförfattare till artikeln hoppas att resultatet nu kan användas för att utveckla vårdens förmåga att fånga upp barn och unga med hjärntumörer.

– Positivt är att vi ser att barn och familjer söker vård relativt tidigt i sjukdomsförloppet, oberoende av tumörtyp eller lokalisation.  Men det innebär samtidigt att det är inom vården vi ser en förbättringspotential. Vi tror att det behövs en utbildningsinsats för professionen så att de mindre kända symtomen bättre fångas upp och utreds, säger Pernilla Grillner och fortsätter:

– Snabba remissvägar och en god och jämlik tillgänglighet till neuroradiologisk utredning är också viktigt att åstadkomma för att korta tiden mellan symtomdebut och behandling.

Både Olof Rask och Pernilla Grillner är aktiva i Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer hos barn (VCTB), som nu diskuterar vidare hur kunskapen om tidiga och diffusa symtom ska kunna öka hos personalen inom hälso- och sjukvården, ett arbete Barncancerfonden stödjer.

– Vi har bland annat tittat på hur man under flera år har arbetat med kampanjer i Storbritannien, både mot profession och allmänhet, och det går att förkorta tiden till diagnos konstaterar Pernilla Grillner.

Studien “Prospective registration of symptoms and times to diagnosis in children and adolescents with central nervous system tumors: A study of the Swedish Childhood Cancer Registry” har publicerats i Pediatric Blood Cancer, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pbc.29850

Current treatment and recent therapeutic developments in TNBC

We are delighted to invite you to a webinar exploring the evolving treatment landscape of metastatic triple negative breast cancer (mTNBC). Dr Mark Harries, Consultant Medical Oncologist at Guy’s and St Thomas’ in London will discuss the current and evolving treatment landscape of TNBC and introducing the newly approved antibody-drug conjugate (ADC), the first-in-class ADC that targets TROP-2, a commonly expressed marker in TNBC.

October 5, 2022 | 12:15 – 12:55 (CEST) SE-TRO-0060

For more information and registration click here