I Sverige drabbas årligen cirka 450 personer av cancer i matstrupen, esofaguscancer. Denna sjukdom är den sjätte vanligaste cancerformen i världen med en femårsöverlevnad på mindre än 10 procent i Europa1. Män drabbas i större utsträckning än kvinnor och medelålder vid diagnos är mellan 65 och 70 år.
De vanligaste tumörformerna i esofagus är skivepitelcancer och adenocarcinom. Incidencen av adenocarcinom i västvärlden har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och förekomsten av adenocarcinom överskrider nu förekomsten av skivepitelcancer. De starkaste riskfaktorerna för adenocarcinom i esofagus är fetma, gastroesofageal reflux, Barretts esofagus och manligt kön. Rökning och överkonsumtion av alkohol är de starkaste riskfaktorerna för skivepitelcancer i esofagus.
Symtomkluster indikator på överlevnad efter esofaguscanceroperation
Ablation – Plan B när leverkirurgi inte är möjlig
Den primära behandlingen av levertumörer är kirurgi. Tumörens läge, omfattning och patientens allmäntillstånd omöjliggör ibland omfattande, kurativ leverkirurgi. Som ett alternativ finns ablationsbehandling. Den senaste tiden har metoden gått från att vara rent palliativ till kurativt syftande och är i dag en del av den kirurgiska strategin för att bota patienter med levertumörer. Ett av problemen är den relativt höga recidivfrekvensen vid ablationsbehandling. I takt med att gamla navigationsmetoder förbättras och nya utvecklas kan dessa problem minska.
KIRURGISK BEHANDLING AV LEVERTUMÖRER
Tumörer i levern delas upp i primära, som är direkt sprungna ur leverceller, och sekundära, som är metastaser. Just levern
är den vanligaste platsen för metastaser i buken. Primära levertumörer Hepatocellulär cancer uppträder oftast i levern till följd av en kronisk inflammatorisk påverkan som vid cirrhos, steatos, NASH eller vid metabola kroniska leversjukdomar men kan även uppträda spontant i en i övrigt frisk lever. Om levern är i grunden sjuk är den bästa behandlingen att helt byta ut den, det vill säga levertransplantation. Indikationen för levertransplantation bestäms av Milanokriterierna och förutsätter en tumör på max fem centimeter
eller tre tumörer mindre än tre centimeter, ingen extrahepatisk växt och ingen kärlinvasion. Om tillräckligt med fungerande levervävnad kan lämnas kvar är kirurgisk resektion ett alternativ. Detta kan endast utföras på en lever med ingen eller lätt cirrhos (Child-Pugh grad A) och i begränsad omfattning vid måttlig cirrhos (Child-Pugh grad B). Cholangiocarcinom (gallgångscancer) uppträder ofta sekundärt
till ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i gallvägarna, exempelvis vid primär skleroserande kolangit, men kan även uppträda spontant. De delas ofta upp i intrahepatiska, hilära (Klatskintumörer) och extrahepatiska. Gallblåsecancer kan även betraktas som en variant av cholangiocarcinom. Om man kan utföra en resektion med bevarande av tillräcklig leverfunktion är detta att betrakta som förstahandsvalet.
Cancercentrum vid Mälarsjukhuset – STÖRRE, MERA OCH KONSTIGARE
För att komma till Cancercentrum på Mälarsjukhuset behöver man bara gå rakt fram genom huvudentrén i markplanet. Plötsligt tycks man lämna sjukhusmiljön och komma in i en öppen atriumhall som mer påminner om ett konferenshotell av modern typ. Vackert stengolv, inbjudande sittgrupper, datorplatser och kaffemaskiner av senaste snitt med många blandningar. På entréplanet finns bland annat reception, mottagningsrum och behandlingsrum. Från balustraden ser man ut över den luftiga nedre entrémiljön som leder vidare till klinikens övriga lokaler med bland annat strålbehandling, konferensrum, ett stort nytt kök och läkarrum i form av kontorslandskap.
Överallt fångas blicken av konst i olika former – måleri, skulptur och glas. Lokalerna invigdes 2011 och gör öppenvårdsmottagningen till den ytmässigt största i landet.
– Tidigare var det ganska trångt och trist. Nu gläder vi oss åt Sveriges modernaste lokaler för cancervård, säger Pehr Lind, docent vid Karolinska institutet och verksamhetschef sedan 2006.
Låt professionen vara med och utveckla cancervården
I den svenska hälso- och sjukvården skrivs var tionde minut en remiss där det står ”patient med nydiagnostiserad cancer”. Remissens blir startpunkt för registrering i ett av det 30-tal kvalitetsregister som finns inom cancerområdet. Remissens ankomst till specialistvården är en ny punkt, beslut om behandling en annan, operation en tredje, patologisvar en fjärde och så vidare. Varje år insamlas i cancervårdens kvalitetsregister hisnande 150 miljoner mätpunkter. Datapunkterna flyttar sig i tid och rum och bildar mönster i form av en patientprocess som tydliggör både effektiva lösningar och flaskhalsar i vården. Vad gör vi med alla dessa data?
RANO-Kriterier
En patient med symtom som inger misstanke om hjärntumör undersöks noggrant av en klinisk läkare. I den fortsatta utredningen utförs en radiologisk undersökning med avbildning av hjärnan som, tillsammans med den kliniska informationen i remissen, bedöms av en radiolog. Datortomografi (DT) eller magnetkameraundersökning (MR) kan användas för diagnostiken. MR är den bästa metoden för detektion och avgränsning av tumörer samt kartläggning av påverkan på viktiga intilliggande strukturer i hjärnan. Denna information behövs för planering av behandlingen,
vanligen tumörresektion, ofta följd av strålbehandling och kemoterapi (beroende på tumörtyp). I många fall ställs diagnosen initialt med hjälp av DT, som har större tillgänglighet och kortare väntetid än MR. Alla patienter som ska opereras för hjärntumör undersöks dock med magnetkamera inför operationen.
Läs hela artikeln
