Stereotaktisk strålbehandling av extrakraniellt belägna tumörer har utförts i Sverige sedan i början av nittiotalet. Dessförinnan hade man nått framgångar med stereotaktisk strålbehandling av intrakraniella tumörer. På Karolinska Sjukhuset utvecklades metoder med bland annat speciell fixationsutrustning som möjliggjorde behandling även av extrakraniella tumörer. Metoden har sedan kommit att användas allt mer i stora delar av världen. Den vanligaste indikationen för SBRT (Stereotactic Body Radiation Therapy) i Sverige idag är Icke småcellig lungcancer stadium 1-2 hos patienter som av medicinska skäl inte kan opereras. I socialstyrelsens riktlinjer får denna åtgärd en relativt hög rekommendationsgrad (3 på en 10-gradig skala). Fortfarande finns få randomiserade data för denna typ av behandling, men kohortstudier och retrospektiva studier har visat lovande resultat vad gäller lokal tumörkontroll (80-100%), överlevnad (43- 72% treårsöverlevnad) och lungcancerspecifik överlevnad (68-88% på tre år). Dessa siffror är jämförbara med resultaten av kirurgisk behandling. Effekten på överlevnad är dock svårbedömd eftersom andra dödsorsaker än lungcancer är vanliga hos patientgruppen.
Mätning av kontinuitet
I ett öppet brev i Dagens Samhälle den 19:e juni 2013 beskrev Britt-Marie Ahrnell hur hennes svårt sjuke man Rolf bollades mellan olika specialister. Kardiologer och onkologer tvistade om vem som hade ansvaret när hjärtkomplikationer tillstötte. Specialister på Radiumhemmet ansåg att det var kardiologernas ansvar, medan kardiologerna hänvisade till onkologerna. ”Hjärtläkaren vinner duellen och slipper ordna sängplats. Rolf läggs in på Radiumhemmet,” skrev Britt-Marie Ahrnell. Artikeln publicerades av fler medier och den följdes av en offentlig debatt om vikten och värdet av kontinuitet. Problemet och behovet har uppmärksammats sedan 1970-talet. Lagstiftning garanterade länge att det fanns patientansvariga läkare. Socialstyrelsen har gjort två utvärderingar av hur lagen fungerade, 1995 och 2005. Då konstaterades att ansvaret för patientens behov av samordning, kontinuitet och trygghet bör ligga på fler personer, från flera yrkesgrupper som är i kontakt med patienten, dvs. teamet, enheten eller avdelningen. Därför ändrades lagen år 2010 och det personliga läkaransvaret togs bort. I och med lagändringen övergick det till att ”Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten.” En utvärdering 2012 av förändringen visade att det fanns en stor osäkerhet om hur lagen skulle tolkas.
Rekordstort intresse för 56:e ASH-kongressen i San Francisco
Den kliniska hematologiska forskningen fokuseras alltmer på selektiva läkemedel som på olika sätt hämmar signalvägar som har betydelse för leukemiutveckling. Som vanligt på ASH-mötet presenterades en rad nya läkemedel och behandlingskombinationer, bland annat mot de svåraste formerna av Hodgkins lymfom, myelom, akut myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och myelofibros.
Ny skandinavisk studie drar igång på riskpatienter med GIST
Gastrointestinal stromacellstumör, GIST, är en sällsynt form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige insjuknar omkring 130 personer varje år. Ungefär 40 procent har en mycket aggressiv tumör som i många fall kan leda till döden. GIST kan uppträda var som helst från matstrupe till ändtarm, men förekommer oftast i magsäcken (60 procent av fallen) och tunntarmen (30 procent). Tumören utgår från mesynkemala celler i mag-tarmkanalen och tillhör gruppen sarkom. De vanligaste sjukdomstecknen är buksmärtor, blödningar från mag-tarmkanalen och svullnad.
VILKEN BEHANDLINGSTID ÄR OPTIMAL?
År 2012 publicerades en studie genomförd av Skandinaviska sarkomgruppen (SSG) vilken ligger till grund för dagens rekommendation om tre års behandling med imatinib efter kirurgi för GIST-patienter med hög återfallsrisk. Forskarna visade då att tre års behandling – jämförd med ett års behandling
– minskade återfallsrisken och förbättrade överlevnaden signifikant. Nu går de vidare och undersöker om det finns något ytterligare att vinna på att förlänga behandlingstiden till fem år. Opererade GIST-patienter som redan fått tre års behandling kommer att tillfrågas om att eventuellt få ytterligare två års behandling. De som vill vara med randomiseras till en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp utan ytterligare behandling.
IMMUNTERAPI – Ett forskningsgenombrott i behandling av cancer
Morgonens första talare var Håkan Mellstedt, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som inledde med att konstatera att allt fler drabbas av cancer. I Sverige fick cirka 57 000 personer en cancerdiagnos år 2012 och med en allt mer åldrande befolkning ökar antalet drabbade kontinuerligt. År 2030 väntas antalet personer som diagnostiserats med cancersjukdom nästan ha fördubblats. Idag botas cirka 65 procent av alla som drabbats av cancer, vilket är en relativt bra siffra. Dessvärre har långtidsöverlevnad och en positiv livskvalitet varit svåra att uppnå för många patienter med avancerade cancerformer. Det finns med andra ord ett stort behov av nya effektiva behandlingar som kan förlänga överlevnaden för dessa patienter, inte minst avseende de stora cancersjukdomarna som exempelvis lung-, prostata-, bröst-, tjocktarms- och bukspottkörtelcancer. Här kan immunterapin spela en viktig roll då den visat sig vara en behandling som kan ge en ökad långtidsöverlevnad hos tidigare behandlade patienter jämfört med dagens standardbehandlingar.
