Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

NATIONELLT REGISTER BEHÖVS ÄVEN FÖR METASTASERAD BRÖSTCANCER

Det nationella bröstcancerregistret omfattar så gott som alla nya fall av primär bröstcancer. En stor mängd data om diagnos, tumörtyp, behandlingar, effekter och biverkningar registreras, men inrapporteringen av uppgifter efter de primära behandlingarna är bristfällig. Det saknas till exempel data om långtidsresultat och hur de respektive behandlingarna påverkar överlevnaden. Behandlingen av metastaserad bröstcancer har successivt blivit allt bättre, och idag används många olika nya läkemedel och terapiformer. Allt fler kvinnor lever därför länge med spridd sjukdom, men det saknas systematisk registrering av vilka behandlingar de får, hur effektiva de är och vilka biverkningar de medför. Randomiserade studier ger viktig information, men det är mindre än tio procent av kvinnor med spridd bröstcancer som ingår i kliniska studier.

 

Läs hela artikeln

NYA LÄKEMEDEL mot ER-positiv bröstcancer

Hormonterapi med antiöstrogen och aromatashämmare har inneburit stora genombrott i behandlingen av östrogenberoende (ER-positiv) bröstcancer, och för de kvinnor som dessutom är HER2-positiva är trastuzumab och pertuzumab  effektiva tillägg. Vilka nya selektiva läkemedel mot ER-positiv bröstcancer kan vi förvänta oss i framtiden? Och hur kan man bättre bedöma prognosen hos dessa kvinnor så att påfrestande och i vissa fall onödig cytostatikabehandling kan reduceras/minimeras? Det aktuella forskningsläget presenterades på en konferens den 1 oktober i Stockholm Waterfront Congress Centre, ”New strategies and therapy options for ER-positive disease”, ett satellitsymposium till SOTA Breast Cancer Meeting i Stockholm den 2-3 oktober.

Läs hela referatet

Fortbildningsdagarna i Hematologi i Linköping – Mikromiljön i FOKUS

Fortbildningsdagarna brukar vara en uppskattad mötesplats för hematologer, hematopatologer och onkologer. I år samlades drygt 230 deltagare i Linköping för tre dagars expertföreläsningar med ett återkommande tema: interaktionen mellan tumörcellen och mikromiljön. Professor M. Hallek från Köln, Tyskland öppnade förmötet med temat ”CLL: With and without chemotherapy.” Efter många år med fokus på KLL-cellen har mikromiljön på senare tid fått ökad uppmärksamhet. Exempelvis är det effekten av Cyclofosfamid på makrofagerna i mikromiljön som tros bidra till effekten av antikroppsbehandling på tumörcellen. Det är således en synergistisk effekt som gör behandlingen framgångsrik. Många nya läkemedel har introducerats och fler är på väg in på marknaden. Senaste generationens CD20-antikropp Obinutuzumab har visat lovande resultat hos ”fit” patienter. En studie jämförande Obinutuzumab (O) + Chlorambucil (C) vs C vs C + Rituximab (R) hos patienter med komorbiditet visar högre komplett remission (CR) och total överlevnad (OS) i O+C jämfört med C, medan O+C har högre MRD och dubblad progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med R+C. Idelalisib (kinasinhibitor) visar i en fas 3 dubbel-blind randomiserad studie hos patienter med komorbiditet och KLL recidiv bättre PFS och OS i kombination med Rituximab jämfört med R+Placebo. Detsamma gäller för Ibrutinib vs Rituximab. I en fas 1 studie hos patienter med recidiv av KLL eller behandlingsrefraktär sjukdom har ABT 199 (Bcl 2 inhibitor)kunnat reducera lymfadenopatier med 50 % på en mediantid av 1.4 månader. Professor Hallek ägnade även tid åt att beskriva möjliga framtida behandlingsstrategier. Ett tänkbart alternativ menade han var ett tre fas-schema. Först Fludarabin eller Bendamustin- baserad regim för reducering av tumörbördan (1-2 månader), därefter en längre induktion (6-12 månader) och slutligen underhåll med Novel agents (Bcl2 inhibitor, TKI) eller antikroppsbehandling (Rituximab, Obinutuzumab). Det saknas studier jämförande dessa nya preparat mot Fludarabin- eller Bendamustinbaserad standardregim. Starkare vetenskapliga evidens behövs.

 

Läs hela referatet här

MAKROSKOPISK HEMATURI – varningsflagga för urologisk cancer

Hematuri är ett alarmsymtom som signalerar hög risk för urologisk tumörsjukdom. I syfte att effektivisera hematuriutredning har Skånes Universitetssjukhus startat ett snabbspår för utredning – Röda Telefonen. De första resultaten från projektet visar hög träffsäkerhet med urologisk sjukdom hos 2 av 3 patienter.

ALARMSYMTOM
Alarmsymtom på cancer är viktiga att känna igen och utreda korrekt. Majoriteten av patienter med cancer söker först i primärvården. Nästan hälften av patienterna söker på grund av ett alarmsymtom, medan resterande del uppvisar allmänsymtom eller ospecifika symtom.1,2 Flera studier har visat låg kännedom om alarmsymtom på cancer i befolkningen.3,4 Endast tre av fyra patienter med alarmsymtom har i en studie från Danmark sökt vård. Hälften av alla patienter med alarmsymtom väntade en månad innan de sökte vård.5 Individer från grupper med lägre socioekonomisk status, män och äldre personer har i flera studier visat lägre kännedom om alarmsymtom. Patienter som inte känner igen alarmsymtom har en längre tid till diagnos.6 Medianåldern hos patienter med alarmsymtom är 70 år.2 Generellt är det positiva prediktiva värdet för ett alarmsymtom högre om det är nytillkommet och uppträder i högre ålder. Av patienter med alarmsymtom söker 20-30% flera gånger för alarmsymtom. Upprepade konsultationer kopplas till ökade cancerrisker –vid två eller fler konsultationer fördubblas andelen patienter med en cancerdiagnos. För att säkra effektiv och adekvat utredning vid misstanke om cancer skulle kunskapen om alarmsymtom i befolkningen behöva öka och primärvården erbjudas tydliga riktlinjer och snabba utredningsvägar.

 

Läs hela artikeln

Vikten av dubbelblockad och ökad kunskap om TUMÖRENS BIOLOGI

Programkommitténs representanter, professorerna Jonas Bergh och Mårten Fernö inledde med att hälsa deltagarna välkomna. Eftermiddagens första talare var ett bekant ansikte för åhörarna, Per-Eystein Lönning, professor i onkologi vid Universitetet i Bergen. TUMÖRUTVECKLING OCH BIOLOGISKA SIGNALVÄGAR Årets föreläsning fokuserade på signalvägarna inuti bröstcancercellerna och hur dessa kan ge ledtrådar om framtida behandlingar. För att hitta möjliga mål för nya läkemedel kan man antingen stirra in i snöstormen genom att analysera genuttryck hos olika tumörer eller studera kartan över signalvägarna som styr cellens tillväxt, inledde Per-Eystein Lönning. Det är markörerna ER, HER2, BRCA1/2, PI3KPTEN, P53 och RBI som tilldrar sig hans intresse. Östrogenreceptorn, ER, är sedan länge en bevisat prediktiv faktor. Förekomsten av receptorn förutsäger på ett bra sätt huruvida patienten kommer att ha nytta av antihormonell behandling eller ej.
– Den andra klassiska markören är HER2 och den har visat sig vara en kliniskt betydelsefull prediktiv faktor. Det vi har fått veta de senaste åren är att trastuzumab ökar överlevnad och minskar antalet återfall. Vi har även börjat se en trend där neo-  adjuvant behandling med HER2-blockad innan kirurgi ger fler patienter som tillfrisknar enbart av läkemedelsbehandling, fortsatter Per-Eystein Lönning.

 

Läs hela artikeln