Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

ALK VERKAR PÅ MYCN

Mikael Johansson, Institutionen för Strålningsvetenskaper, Onkologi, Umeå Universitet, Damini Chand, Ganesh Umapathy, Ruth Palmer och Bengt Hallberg, Institutionen för Biomedicin, avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Göteborgs Universitet berättar. Generna ALK och MYCN är involverade i många cancersjukdomar, så även i barncancerformen neuroblastom. Sjukdomen uppstår med stor sannolikhet från neuralfårans celler av sympatikoadrenalt ursprung, vilket innebär att sjukdomen kan visa sig i hela det sympatiska nervsystemet. De flesta primärtumörerna finns i buken, följt av hals, bröst och bäcken. Trots förbättrade kliniska behandlingar är den långsiktiga överlevnaden för barn med högrisk-neuroblastom fortfarande mindre än 40 procent och den står för cirka 15 procent av alla dödsfall hos barn med cancer1. Anaplastisk lymfom kinas (ALK) är en receptor tyrosinkinas (RTK) som normalt är en cellytereceptor som tar emot signaler från omgivningen. ALK är också en onkogen vid många olika cancerformer och är då muterad eller onormalt högt uttryckt. ALK inhibitorn crizotinib är idag en etablerad behandling för patienter med ALK muterad metastaserad lungcancer. Behandling med ALK inhibitorer vid lungcancer uppvisar bättre respons och längre överlevnad jämfört med cytostatika, men botar ännu inga lungcancerpatienter.

 

Läs hela artikeln

VACCINERING MOT TUMÖRERS BLODKÄRL

En av de stora framgångarna inom human- och veterinärmedicinunder de senaste 100-150 åren är vaccinermot infektionssjukdomar. Vaccin har tillsammans medantibiotika sannolikt varit medicinens mest framgångsrika verktyg för människors och sällskapsdjurs hälsa. Breda vaccinationsprogram har hjälpt till att praktiskt taget utrota invalidiserande och livshotande tillstånd som polio, difteri och smittkoppor. Framgången med vacciner har ökat intresset för att använda dessa även för behandling av icke-smittsamma sjukdomar som allergier, autoimmunitet och cancer. Utveckling av vaccin mot icke-infektiösa sjukdomar är emellertid betydligt mer utmanande, eftersom målmolekylen oftast är kroppsegen (ett själv-antigen). Det innebär att tumörceller har utvecklat strategier för att undkomma kroppens immunsystem. Man måste därför hitta sätt att kringgå immunsystemets tolerans för att skapa ett immunsvar mot målmolekylen. Proteiner som istället uttrycks av tumörens blodkärl kan därför erbjuda intressanta alternativ för riktad behandling. För att uppnå ett anti-själv svar behövs en effektiv immuniseringsstrategi samt ett effektivt och säkert adjuvans. Hittills har detta inte funnits.

 

Läs hela artikeln

STEREOTAKTISK STRÅLBEHANDLING vid onkologkliniken i Gävle

Stereotaktisk strålbehandling av extrakraniellt belägna tumörer har utförts i Sverige sedan i början av nittiotalet. Dessförinnan hade man nått framgångar med stereotaktisk strålbehandling av intrakraniella tumörer. På Karolinska Sjukhuset utvecklades metoder med bland annat speciell fixationsutrustning som möjliggjorde behandling även av extrakraniella tumörer. Metoden har sedan kommit att användas allt mer i stora delar av världen. Den vanligaste indikationen för SBRT (Stereotactic Body Radiation Therapy) i Sverige idag är Icke småcellig lungcancer stadium 1-2 hos patienter som av medicinska skäl inte kan opereras. I socialstyrelsens riktlinjer får denna åtgärd en relativt hög rekommendationsgrad (3 på en 10-gradig skala). Fortfarande finns få randomiserade data för denna typ av behandling, men kohortstudier och retrospektiva studier har visat lovande resultat vad gäller lokal tumörkontroll (80-100%), överlevnad (43- 72% treårsöverlevnad) och lungcancerspecifik överlevnad (68-88% på tre år). Dessa siffror är jämförbara med resultaten av kirurgisk behandling. Effekten på överlevnad är dock svårbedömd eftersom andra dödsorsaker än lungcancer är vanliga hos patientgruppen.

Läs hela artikeln

Mätning av kontinuitet

I ett öppet brev i Dagens Samhälle den 19:e juni 2013 beskrev Britt-Marie Ahrnell hur hennes svårt sjuke man Rolf bollades mellan olika specialister. Kardiologer och onkologer tvistade om vem som hade ansvaret när hjärtkomplikationer tillstötte. Specialister på Radiumhemmet ansåg att det var kardiologernas ansvar, medan kardiologerna hänvisade till onkologerna. ”Hjärtläkaren vinner duellen och slipper ordna sängplats. Rolf läggs in på Radiumhemmet,” skrev Britt-Marie Ahrnell. Artikeln publicerades av fler medier och den följdes av en offentlig debatt om vikten och värdet av kontinuitet. Problemet och behovet har uppmärksammats sedan 1970-talet. Lagstiftning garanterade länge att det fanns patientansvariga läkare. Socialstyrelsen har gjort två utvärderingar av hur lagen fungerade, 1995 och 2005. Då konstaterades att ansvaret för patientens behov av samordning, kontinuitet och trygghet bör ligga på fler personer, från flera yrkesgrupper som är i kontakt med patienten, dvs. teamet, enheten eller avdelningen. Därför ändrades lagen år 2010 och det personliga läkaransvaret togs bort. I och med lagändringen övergick det till att ”Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten.” En utvärdering 2012 av förändringen visade att det fanns en stor osäkerhet om hur lagen skulle tolkas.

 

Läs hela artikeln

Rekordstort intresse för 56:e ASH-kongressen i San Francisco

Den kliniska hematologiska forskningen fokuseras alltmer på selektiva läkemedel som på olika sätt hämmar signalvägar som har betydelse för leukemiutveckling. Som vanligt på ASH-mötet presenterades en rad nya läkemedel och behandlingskombinationer, bland annat mot de svåraste formerna av Hodgkins lymfom, myelom, akut myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och myelofibros.

 

Läs hela referatet