Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Viktigt med Multidisciplinära Teamkonferenser

Många framsteg har skett inom behandlingen av kolon- och rektalcancer sedan början av 80 talet. Förbättringar har skett inom strålbehandling, cytostatikabehandling och operationsteknik. Under senare år har även multidisciplinära team (MDT) konferenser införts i rutinsjukvård. Det har hittills inte funnits några bevis för att detta har någon positiv påverkan på valet av behandling och utfallet av denna. En aktuell avhandling1 som försvarades den 14 november 2014 tog bland annat upp frågan om vilka patienter som diskuteras på preoperativa MDT vid rektalcancer, samt om dessa diskussioner påverkar den behandling som patienterna får. Rektalcancer är ett område där introduktionen av MDkonferenser har skett parallellt med förfinad kirurgisk teknik, förbättrade diagnostiska möjligheter och förändrade principer för onkologisk behandling. Dessa förändringar har lett till förbättrad totalöverlevnad, sjukdomsfri överlevnad och färre återfall. Endast ett fåtal studier har undersökt preoperativa MDT-konferenser vid rektalkirurgi. Det finns data som talar för att det som beslutats vid MDT-konferenser också styr i de kliniska beslut som fattas2.

 

Läs hela artikeln

Starkt nordiskt samarbete driver på den globala utvecklingen inom NET- området

Neuroendokrina tumörer, NET, är en heterogen grupp av cancersjukdomar som har sitt ursprung i endokrina celler i till exempel bukspottkörteln, sköldkörteln eller magtarmkanalen. Tumörerna frisätter hormoner eller andra metabolt aktiva produkter som orsakar olika symtom beroende på vilka substanser tumören producerar. I Sverige diagnostiseras omkring 500 nya fall av NET per år. NET växer ofta långsamt och patienterna kan leva länge med sjukdomen. I många länder utanför Norden är traditionen att så länge som möjligt följa NET-patienten utan att sätta in behandling. I de nordiska länderna finns i stället en samsyn kring att man bör ha en aktiv inställning och använda de allt fler goda behandlingsmöjligheter som växer fram.
– Vi anser att det mer aktiva förhållningssättet leder till bättre livskvalitet och längre överlevnad. Nordiska centra står sig också mycket bra i internationella jämförelser av överlevnadssiffror, säger Eva Tiensuu Janson. Hon är professor i medicin och leder en forskargrupp som ingår i ett Centre of Excellence för neuroendokrina tumörer vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Eva Tiensuu Janson är också ordförande i det nordiska nätverket för NET-forskning och utveckling av NET-vården; Nordic Neuroendocrine Tumor Group, NNTG.
– Något som känns väldigt bra är att våra goda resultat väcker intresse internationellt och att vårt aktiva förhållningssätt får genomslag i allt fler andra länder, säger Eva Tiensuu Janson.

 

Läs hela referatet

Cancervården behöver utveckla stöd i frågor kring sexualitet och intimitet

Varje år insjuknar omkring 2500 personer under 40 år i en cancersjukdom i Sverige. Gruppen omfattar både de som insjuknar under barndomen och som unga vuxna (15-39 år). I gruppen som genomgår cancerbehandling före 40 års ålder är det allt fler som överlever. De klarar sig förvånansvärt bra, även om de lever med en större risk för fysiska hälsoproblem än sina jämnåriga1.

SEXUALITET EFTER EN CANCERBEHANDLING
Hur sexualitet och intimitet påverkas av att diagnostiseras och behandlas för cancer är väldigt lite studerat. Samtidigt är sex något som de flesta anser självklart och grundläggande för unga människors planer och förhoppningar om livet. Sexuella problem relaterade till cancer omfattar torra slemhinnor för kvinnor och problem att få erektion och utlösning för män2. Minskad lust, svårigheter att få orgasm samt smärta kan drabba båda könen2. Det är inte alldeles klarlagt hur många av de unga personer som behandlats för cancer i barndomen som upplever problem. Vissa forskningsresultat tyder på att 20-29% upplever inskränkningar i sexualliv eller sexuell dysfunktion3,4. En större Amerikansk undersökning fann att 52% av kvinnorna och 32% av männen hade problem med åtminstone ett område relaterat till sexualitet5. Motsvarande siffor för de som insjuknat i cancer som tonåringar eller unga vuxna (15-39 år) är också höga. 20- 50% av män med lymfom rapporterar sexuella problem6 och hos dem som diagnoseras med testikelcancer varierar andelen som uppger problem från 11% (minskad lust) till 51% som uppger svårigheter att få utlösning7. 16-52% av de unga kvinnor som behandlats för bröstcancer, har beskrivit att de haft sexuella problem det första året efter diagnos8,9. Men viktigt att poängtera är att det här forskningsområdet saknar fortfarande tydliga indikatorer på förekomst av sexuella problem för personer i åldern 15-39 år och det är särskilt påtagligt för kvinnor. Reproduktiv hälsa har uppmärksammats en hel del både nationellt och internationellt de senaste åren10. Vikten av att personer i barnalstrande ålder ska informeras om hur en cancerdiagnos eller dess behandling kan riskera att påverka fertil förmåga, samt vilka fertilitetsbevarande åtgärder som står till buds, har aktualiserats i flera studier där resultaten visat sig att informationen brustit11,12.

 

Läs hela artikeln

Fertilitet tillbaka efter cancerbehandling genom retransplantation av äggstocksvävnad

Data från år 2010 visar att 1845 patienter som fick en cancerdiagnos i  Sverige under detta år tillhörde de yngre grupperna, tonåringar och unga vuxna, 15 – 39 år.1. Tack vare de förbättringar som skett i cancerbehandling under de senaste decennierna är chans till bot allt större och flera cancerpatienter överlever, särskilt de som tillhör de yngre patientgrupperna2. Att ha blivit infertil efter cancerbehandling har vid uppföljning av långtidsöverlevare upplevts som en stor saknad. Infertilitet som bestående men efter cancerbehandling har erkänts som orsak till en försämrad livskvalité hos canceröverlevare3. Åtgärder för att bevara livskvalité hos canceröverlevare står därför nu i fokus, och man har särskilt utvecklat dem som riktas till att bevara fertiliteten4.

 

Läs hela artikeln

PATIENTTRYGGHET I CANCERVÅRDEN

Att vara cancerpatient är inte lätt. Man går till labb, läkare, kanske på operation, får behandling, går på kontroller och på undersökningar. Tryggheten för patienten bör därför uppkomma direkt i första mötet med en vårdare, eftersom en vårdsituation innebär ett givande både från vårdarens och patientens sida. Jag, som patient, anser att en god vård bör ta hela människan i beaktande, inte enbart det fysiska, utan även det psykiska och själsliga. Alla patienter är olika och som cancerpatient har man ofta en bred erfarenhet av en långvarig sjukdom. Att cancerpatienten kan mycket och efter ett tag är ”proffs på sin egen sjukdom” och på sin egen kropp, är någonting som vården kunde bli bättre på att komma ihåg i mötet med patienten. För att man som patient ska uppleva trygghet i vården behöver man känna sig sedd och lyssnad på. Att lyssna betyder att man som vårdare ser den enskilda patienten; dennes önskemål och behov, kunskap och erfarenheter. Det hjälper patienten att bli delaktig i sin sjukdom och vård. Viktigt för cancerpatienten är också att de frågor patienten har besvaras så ärligt som möjligt av vårdpersonal.

 

Läs hela artikeln