Efter 20 år som urolog i södra Sverige tog jag steget över till andra sidan Nordsjön. I början av mars 2014 körde jag och min fru Annika av bilfärjan i Harwich. Målet var Oxford, där jag fått ett års förordnade som Honorary Consultant och Visiting Professor vid det elektiva cancersjukhuset Churchill Hospital respektive Oxford University. Vid nyår flyttade jag vidare till Addenbrooke’s Hospital i Cambridge, där det fanns en vakant tjänst som ”robotprostaktektomör”. Addenbrooke’s är det näst största sjukhuset i Storbritannien och mycket avancerat. Det är utan tvekan det bästa sjukhus jag har arbetat på. En ökande andel av patienterna kommer långväga ifrån, även från ”overseas”. På prostatacancersidan har man bestämt sig för att ta upp kampen med den excellenta Martinikliniken i Hamburg. Cambridges svar på Martini är CamPARI! Arbetet som urolog i England har varit lika svårt att vänja sig vid som vänstertrafiken. Väldigt annorlunda och stressande till att börja med, men fullt möjligt att anpassa sig till efter hand. När jag senast var i Sverige körde jag en gång av misstag på vänster sida av vägen. På samma sätt kommer nog en del av de engelska sjukvårdsrutinerna, som från början kändes främmande, att följa med mig när (om?) jag återvänder till Sverige. Här är några axplock ur erfarenheterna.
Genetisk förklaring till tumörsjukdom
Vår forskning på avdelningen för klinisk genetik och patologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset leds av Margareta Nordling, sjukhusgenetiker och docent. Vi har ett nära samarbete med det svenska polyposregistret vid Karolinska sjukhuset och de cancergenetiska mottagningarna i landet. Kolorectal cancer (tjock- och ändtarmscancer) är en av de vanligaste cancerformerna, med en miljon nya fall i världen och ca 4000 nya fall i Sverige varje år. Det är också en cancerform som till stor del beror på ärftliga faktorer, ca 20-30%. Personer med ärftlig cancer får i regel sin cancer tidigare och löper större risk att drabbas av fler än en tumör, än personer med sporadisk (icke ärftlig) cancer. Utifrån ett kliniskt behov, har vi alltsedan gener för ärftlig kolorektal cancer blev kända, analyserat patienter för förekomst av sjukdomsorsakande mutationer. Parallellt bedriver vi ett forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att förbättra möjligheterna till diagnos och behandling för dessa patienter. Det finns ett behov av att bedöma vilka individer som har ökad risk att drabbas av kolorektal cancer och att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Då cancer till stora delar är en sjukdom orsakad av genetiska förändringar finns det idag ökade möjligheter att erbjuda personbaserad vård som utgår från genetisk analys. Kartläggningen av den mänskliga arvsmassan ledde till en stark utveckling avseende metoder och tekniker för dessa ändamål.
Vi kan idag, i större utsträckning, erbjuda känsligare och snabbare genetiska analyser i syfte att förbättra behandlingen för varje patient. Identifierade nya gener kan även användas som prognostiska markörer. Vår forskning är nära knuten till det arbete som utförs kliniskt inom cancergenetiken på avdelningen och uppsättningen av nya metoder och identifiering av gener inom forskningen kan snabbt börja användas inom rutindiagnostiken.
Modern målstyrd terapi – från hopp till besvikelse
Individualiserad terapi och målstyrd behandling har blivit ledord i modern onkologi. Parallellt har dessa uttryck blivit nyckelbegrepp inom cancerforskning och det är idag svårt att hitta något större projekt inom cancerbiologi som inte syftar till att i slutändan hitta ett nytt behandlingsmål, i regel en molekyl som läkemedel kan riktas mot. Men, principiellt sett, hur lovande är egentligen den nya målstyrda behandling som många av oss vurmar för? Är den inslagna vägen en säker riktning mot förbättrad överlevnad för cancerpatienter? Den nuvarande trenden med målstyrd terapi fick sitt tydligaste genomslag för mer än 15 år sedan när tyrosinkinashämmaren imatinib visade sig vara en effektiv behandling mot kronisk myeloisk leukemi (KML). Denna sjukdom karakteriseras av en specifik kromosomtranslokation (delar av kromosomer som byter plats med varandra), vilket leder till oreglerad aktivitet av tyrosinkinaset ABL. Imatinib hämmar selektivt detta kinas. Framgången med imatinib står sig ännu idag och långtidsöverlevnad för KML-patienter under imatinibbehandling ligger enligt vissa studier väl över 80%.
Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG
Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt som möjligt. Nu har vi utvecklat ett arbetssätt där vi involverar de läkarspecialiteter som krävs för bästa möjliga omhändertagande. Tidigare jobbade vi lite snävare med fokus på onkologer och kirurger, säger Thorbjörn Sakari, överläkare i kirurgi och sektionsledare för kolorektal cancer. Tillsammans med Skåne hamnade Gävleborg i topp i Svenska kolorektalcancerregistrets nationella jämförelse och Cancerfondens kartläggning. Ett antal parametrar har vägts ihop till en tabell där Gävleborg redovisar goda resultat för vård och behandling, bland annat när det gäller medianväntetiden för patienten på 47 dagar från remiss till behandlingsstart.
