Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Minskad recidivrisk efter modern KOLONCANCERKIRURGI

Minskad recidivrisk efter modern KOLONCANCERKIRURGI

Recidivrisken i Sverige är mindre än de risker som presenteras i vårdprogrammet. Den absoluta vinsten av cytostatika är således mindre och stora patientgrupper behöver sannolikt mindre intensiv – eller ingen – cytostatika efter radikal operation för koloncancer. Det skriver ST-läkaren i kirurgi vid Gävle sjukhus, Erik Osterman, i en sammanfattning av en studie1 som genomfördes då dagens vårdprogram saknar aktuella siffror för recidiv risken efter kirurgi.

Risken för recidiv efter kirurgi för koloncancer har minskat de senaste decennierna tack vare bland annat introduktionen av adjuvant behandling samt förbättrade protokoll för denna.2–4 Även den kirurgiska tekniken har förbättrats och förändrats, till exempel har introduktionen av mesokolisk excision och centrala kärlligatur medfört bättre onkologiska resultat samt mer precis diagnostik då ett bättre preparat når patologen.5 Kvalitetssäkringsprogram och bättre pre och postoperativ vård har också bidragit till den minskade risken.6,7 Den relativa nyttan av adjuvant behandling kvarstår, men den sjunkande recidivrisken medför att den absoluta nyttan minskar. För att kunna avgöra vilka patienter som gagnas av adjuvant behandling behöver alltså recidivrisken fortlöpande undersökas. Svenska och internationella behandlingsriktlinjer baserar sig vanligen på äldre studier där patienterna inkluderats i början av 2000-talet då recidivrisken var högre. 4,8,9

I det svenska vårdprogrammet anges recidivrisken i stadium II vara mellan 10 och 30 procent och i stadium III 35 – 70 procent, men siffrorna är osäkra.9 En indelning baserad på riskfaktorer görs inom varje stadium för att försöka stratifiera ytterligare, dessa presenteras i tabell 1. Syftet med studien var således att bidra med en uppdaterad bild av recidivrisken efter radikal operation för koloncancer. Som utfall valdes femårsrisken för recidiv i stadium I-III baserat på TNM och de riskfaktorer för recidiv som presenteras i de svenska behandlingsriktlinjerna. Sekundärt syfte var att validera de riskfaktorer som används kliniskt, men som inte nödvändigtvis ingår i riktlinjerna.

Läs hela artikeln som PDF

Johan Löf – Cancerprofilen

Inspiration från cancerklinikers väntrum bakom driftig entreprenörs innovationer

Emotionell intelligens, teknisk/matematisk begåvning och ett utpräglat sinne för affärer. När allt detta kombineras i en person kan det hända spännande saker. Troligen föddes entreprenören Johan Löfs planer på att någon gång förbättra vården redan när hans mamma gick bort i lungcancer 1985. Femton år senare grundade han företaget RaySearch Laboratories, som med hjälp av unik mjukvara effektiviserar strålbehandling av cancer. Nu har han utvecklat ett nytt onkologiinformationssystem som ska se till att cancerpatienternas vårdkedja blir mer sammanhängande.

Karriären för entreprenören Johan Löf började med en framgångsrik våffelförsäljning på sommarlovet i Uppland, där familjen hade ett lantställe.
– Jag minns att jag fick ihop 700 kronor en sommar, berättar han. Det var mycket pengar på den tiden. Redan som ung var han driftig, påhittig och nyfiken med ett klart intresse för matematik, och Johan beskriver sin barndom som lycklig. Han bodde i Örnsköldsvik tills han var 14 år, med en pappa som var ingenjör och en mamma som var lärare. Strax efter att familjen flyttat till Sollentuna insjuknade hans mamma i lungcancer.
– Jag var 16 år när hon gick bort, ett och ett halvt år efter diagnosen. Hon fick bra vård på Karolinska, jag tycker att de lade manken till, säger Johan som då var utbytesstudent i USA, men fanns vid mammans sida under den sista tiden. Bara två år senare avled hans pappa. Johan var 18 år och stod helt ensam i världen.
– Men jag hade en stark självkänsla och en mycket bra värdfamilj i USA som tog väl hand om mig när jag återvände dit. Min värdpappa Bob är idag 88 år och vi träffas fortfarande regelbundet. Han var forskare på Hewlett Packard och har under alla år varit en viktig förebild för mig. Numera är han något av en maskot på företaget och han är alltid med på våra årliga träffar.

MATEMATIK ETT STORT INTRESSE
Företaget är alltså RaySearch Laboratories, grundat av Johan för 18 år sedan. – Jag hade tidigt planer på att bli forskare i fysik och har även alltid varit mycket intresserad av matematik. Efter min utbildning på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) blev jag doktorand på Karolinska Institutet (KI) vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik. Det var under de åren som jag utvecklade matematiska modeller och mjukvara för optimering av strålterapi, säger han.
– När jag läste teknisk fysik upptäckte jag att det gick att tillämpa matematik på cancerforskning, att det var möjligt att med hjälp av mjukvara kunna förbättra träffsäkerheten vid strålbehandling av en cancertumör – och därmed minska skadorna på den intilliggande friska vävnaden.
Att tänka i affärsmässiga termer var inget nytt för den före detta våffelmakaren Johan, men att plötsligt kunna kombinera det affärsmässiga tänket med att göra något riktigt nyttigt för fler, tilltalade honom väldigt mycket.

Läs hela artikeln som PDF

THE HELLSTRÖMS – ett intressant möte

Under min vistelse i Seattle sommaren 2018 hade jag förmånen att få träffa Ingegerd och Karl- Erik Hellström för första gången. Dessa inspirerande och framgångsrika forskare har arbetat sida vid sida under hela sin karriär. En av anledningarna att jag fascineras av deras arbete är att de tidigt insåg immunförsvarets betydelse vid cancer, något som långt ifrån alltid setts som en självklarhet. Vi träffas i parets kontor, i en byggnad mitt emot det kända traumasjukhuset Harbour View Medical Center (förebilden till Grey´s Anatomy), där Karl-Erik och Ingegerd Hellstrom delar rum. Vi pratar svenska, efter drygt 50 år i USA talar de fortfarande svenska med varandra. Vi har inför mötet haft mailkontakt och stämt träff i entrén till Harbour View Research Building, och tjugo minuter före avtalad tid får jag ett mail med en påminnelse om vårt möte och en bifogad review-artikel om deras arbeten i olika mustumörmodeller. Karl-Erik möter mig i lobbyn på exakt avtalad tid och berättar hur viktigt det alltid har varit för honom att hålla tider, något han lärde sig av gymnastikdirektören kapten Montan på Södra Latin. Vid försening bestraffades nämligen  eleverna med en snärt av Montans florett. Flera äldre svenska cancerforskare känner väl till paret Hellström. De träffades under sina studieår på Karolinska Institutet där intresset för cancer och immunförsvaret väcktes tidigt, och efter studierna fortsatte båda att forska hos Georg och Eva Klein. I slutet av 60-talet emigrerade familjen med två små barn till Seattle för tjänst vid University of Washington (UW). Karl-Erik berättar att de kom till Seattle med i princip tomma händer. De beviljades lån till sitt första hus och den första dammsugaren köptes på avbetalning. På den tiden anställde inte UW kvinnliga forskare och med stolthet berättar Ingegerd att detta ändrades efter deras ankomst. Paret skapade ett labb som fortfarande bedriver framgångsrik verksamhet.

I Seattle lanserade Karl-Erik och Ingegerd ”The Hellstrom paradox” som de båda framhåller som sitt största och viktigaste bidrag till cancerforskningen. Efter flera år på universitetet lämnade de tryggheten för att pröva på att arbeta inom ett mindre biotechbolag och senare inom läkemedelsindustrin. Efter 15 år återvände de sedan till universitetet där de båda är fortsatt aktiva. Det var ett spännande möte med två passionerade och hängivna forskare vilkas arbete startade för mer än 50 år sedan och som beskrivs mer i detalj i deras egen text här intill. Vi har valt att publicera artikeln på engelska för att behålla deras beskrivning så autentisk som möjligt.

Det handlar om en imponerande forskning som delvis har bidragit till den utveckling vi nu ser inom immunterapin med bland annat PD1-hämmare och CAR T-celler.

Läs artikeln THE HELLSTROM PARADOX AND BEYOND

Mer kunskap behövs om praktisk cancerprevention

Mats Lambe om uppmärksammad preventionsrapport: Mer kunskap behövs om praktisk cancerprevention

Fetma är på väg att ta över rökningens plats som den största enskilda riskfaktorn för cancer. Det konstaterar World Cancer Research Fund i en uppmärksammad preventions rapport.
– Ökad kunskap om riskfaktorer är bra, men nu behövs också mer kunskap om praktisk cancerprevention, kommenterar professor Mats Lambe, Karolinska Institutet och RCC Uppsala/Örebro.

Det är några siffror från den tredje expertrapporten från det internationella forskningsrådet World Cancer Research Fund, WCRF. Organisationen arbetar sedan 1982 med att öka och sprida kunskapen om hur kost, fysisk aktivitet, övervikt och fetma påverkar risken att utveckla cancer. WCRF finansierar forskning, arbetar med kunskapsspridning samt följer forskningsläget på området i sitt Continuous Update Project. Den nya expertrapporten, Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer; a Global Perspective, publicerades tidigare i år och innehåller aktuell kunskap och uppdaterade cancerförebyggande rekommendationer om mat, fysisk aktivitet och vikt. Om förekomsten av övervikt och fetma fortsätter att öka samtidigt som allt fler är fysiskt inaktiva, dröjer det inte länge förrän dessa blir de främsta riskfaktorerna för cancer, förutspår WCRF-rapporten.

– När det gäller flera andra viktiga riskfaktorer – som ligger utanför WCRF:s arbete – ser utvecklingen i vår del av världen ut att gå åt rätt håll. Tobaksrökning är fortfarande den främsta förebyggbara orsaken till cancer, men rökningen minskar tack vare ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Likaså tror jag att informationen om sunda solvanor börjar få genomslag, i alla fall bland småbarnsföräldrar, säger Mats Lambe, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och enhetschef vid RCC Uppsala Örebro.

– När det gäller fetma och fysisk inaktivitet ser utvecklingen tyvärr inte lika positiv ut. Den nya expertrapporten presenterar samtidigt ännu starkare belägg än föregångaren, som kom 2007, för att övervikt och fetma ökar cancerrisken. Forskningen har i dag starka bevis för att fetma/övervikt ökar risken för 12 cancerformer.
Hos en vuxen ökar övervikt och fetma, enligt WCRF:s rapport risken för
• Cancer i munnen, matrupen och struphuvudet
• Esofaguscancer
• Magsäckscancer
• Cancer i bukspottkörteln
• Cancer i gallblåsan
• Levercancer
• Kolorektal cancer
• Postmenopausal bröstcancer
• Äggstockscancer
• Endometriecancer
• Avancerad prostatacancer
• Njurcancer

Läs hela artikeln som PDF

Fortbildningsdagarna i Umeå bjöd på fullspäckat och högkvalitativt program

Fortbildningsdagarna i Umeå bjöd på fullspäckat och högkvalitativt program

Årets nationella fortbildningsdagar i hematologi arrangerades i ett mestadels soligt och höstvackert Umeå. Deltagarna bjöds ännu en gång på ett fullmatat program och för andra året i rad deltog även hematologisjuksköterskor. Omkring hälften av föreläsningarna var gemensamma för läkare och sjuksköterskor. Mötet ägde rum på konferenslokalen Väven alldeles intill älven. Lokalt ansvarig i år var Cecilia Isaksson, överläkare och hematolog vid Norrlands universitetssjukhus. Här refereras 2018 års Fortbildningsdagar av Tove Wästerlid, ST-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Årets fullspäckade program inleddes med en session med titeln ”Best of EHA”. Här presenterades en sammanfattning om olika områden från European Haematology Associations årliga konferens, som i år arrangerades i Stockholm i juni. Förste talare var professor och överläkare Gunilla Enblad, verksam vid Onkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Som huvudprövare för en av de första kliniska studierna på CAR-T i Sverige var hon inbjuden för att sammanställa det senaste kring denna nya immunologiska behandling. CAR T-cells- behandling använder sig av en chimär antigenreceptor (CAR) som man sätter in i en T-cell. Denna T-cell känner sedan igen antigen på tumörceller och kan då angripa och döda tumörcellen. Gunilla Enblad konstaterade att intresset för CAR-T-behandling var stort på EHA. Det hölls ett flertal seminarier och symposier som kretsade kring hur denna lovande nya terapiform ska göra sitt intåg i Europa, och Sverige. Gunilla Enblad bjöd på en utmärkt sammanfattning av nuvarande kunskapsläge där CAR-T-celler hittills visat lovande behandlingsresultat för patienter med refraktär/recidiverande akut lymfatisk leukemi (ALL) och diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL). För närvarande är två olika CAR-T-celler, båda riktade mot ytantigenet CD19 på Bceller, godkända för användning på patienter med recidiverande/ refraktära DLBCL och ALL. Upparbetning av struktur och system för att kunna införa behandlingen på sjukhus i Sverige pågår, och fas 3-studier ska startas både i Uppsala/Lund och vid Karolinska Universitetssjukhuset förhoppningsvis under hösten. Avslutningsvis nämnde hon nya CAR-T-varianter där CAR-T-cellerna istället är riktade mot B-cell maturation antigen (BCMA) som uttrycks på myelomceller, som också visar goda behandlingsresultat för patienter med refraktära myelom. Sannolikt kommer patienter med myelom att bli nästa patientgrupp för vilken behandling med CAR-T-celler kan bli aktuell.

Läs hela artikeln som PDF