Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tio år med nationella cancerstrategin – ett lyft för cancervården

Tio års utvecklingsarbete enligt nationella cancerstrategin har gjort tydliga avtryck i svensk cancervård. Idag utreds och behandlas patienter med cancer i hela landet enligt standardiserade vårdförlopp, nationella vårdprogram och nationella läkemedelsregimer. Ett antal steg har tagits på vägen mot en mer jämlik cancervård.

Allt fler patienter bedöms i behandlingskonferenser av team med olika specialister. Patienter med sällsynta och komplexa behandlingsbehov remitteras till högspecialiserade nationella vårdenheter. De medicinska resultaten följs upp i nationella kvalitetsregister. Av dem framgår bland annat att överlevnaden i cancer stadigt har ökat trots att antalet som insjuknar blivit fler.

Framgångsexempel och förebild
Cancerstrategin ses av många som en framgång som bidragit till den positiva utvecklingen. Främst beror det på att mycket av utvecklingsarbetet gjorts av ledande läkare, sjuksköterskor och andra professionsföreträdare från hela landet. Det menar Hans Hägglund, cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan.

– Under många år har det även funnits en bred politisk och professionell enighet och samsyn om både behov, mål och inriktning för arbetet. Det har också haft stor betydelse, liksom regeringens engagerade stöd under alla år, säger han.

Skillnad för patienter och närstående
– Cancerstrategin och de senaste tio årens utveckling inom cancervården har gjort skillnad för patienterna, säger Ingrid Kössler, processledare inom Patient- och närståenderådet vid RCC Väst.

Ingrid Kössler var patientrepresentant i den statliga utredning som ledde fram till cancerstrategin. Hon menar att genomförandet av strategin har bidragit till att vi nu ser bättre behandlingar, bemötande och omhändertagande, men också en längre överlevnad och förbättrade möjligheter att lindra biverkningar av olika behandlingar.

Fortsatta utmaningar inför 2030
Arbetet har pågått i tio år men det finns mycket kvar att göra. Regeringen och SKR har nyligen slutit en treårig överenskommelse om fortsatta insatser för att stärka cancervården. Arbetet med att få bort onödiga väntetider ska intensifieras, inte minst för att minska skillnaderna mellan regioner och olika patientgrupper. I överenskommelsen ingår även en ny satsning på att stärka barncancervården.

Jubileumsarrangemang 3 februari kl. 9.00 – 17.30
Måndagen den 3 februari kl. 09.00 – 17.30 arrangerar Regionala cancercentrum i samverkan och Socialdepartementet en jubileumsdag i Aula Medica på Karolinska Institutet i Stockholm för att uppmärksamma att nationella cancerstrategin fyllt 10 år.

Betydelsefulla personer för cancerstrategins genomförande kommer tillsammans med moderator Kattis Ahlström att bjuda på en tillbaka- och framåtblickande jubileumsdag som dels sätter ljus på resultaten från tio år med cancerstrategin, dels lyfter fram vad som behöver göras framåt för att cancervården ska bli än mer jämlik, tillgänglig och patientfokuserad.

Under eftermiddagen överlämnar H.K.H Kronprinsessan Victoria utmärkelserna Årets kontaktsjuksköterska och Årets processledare till medarbetare i cancervården inom respektive sjukvårdsregion.

Dagen avslutas med tal av socialminister Lena Hallengren.

Medierepresentanter välkomna
Representanter från medierna är välkomna att bevaka jubileumsdagen efter anmälan via länk nedan. Giltig presslegitimation ska visas upp på plats.

Program och information

Anmälan för medierepresentanter

Fakta

  • Jubileumsdagen samlar drygt 800 personer som är engagerade i utvecklingen av cancervården i Sverige; vårdprofessioner, ledningar och beslutsfattare i hälso- och sjukvården, patientföreträdare, patienter, närstående, akademi, näringsliv, politik, myndigheter, medier och andra organisationer.
  • Omkring 60 personer talar, diskuterar, spelar och sjunger under dagen.
  • Efter programmets avslutning kan den som önskar stanna och mingla fram till kl. 19.00.
  • Jubileumsdagen kommer att livesändas på cancercentrum.se.

Ny indikation för Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason

Ny indikation för Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason

Europeiska kommissionen godkänner Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason (VTd) för behandling av nydiagnostiserade patienter med multipelt myelom lämpliga för stamcellstransplantation

  • Daratumumab-VTd är den första godkända kombinationsbehandlingen på över sex år för patienter lämpliga för stamcellstransplantation1.
  • Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien CASSIOPEIA, som visar att tillägg av daratumumab visade djupare behandlingssvar och förbättrad progressionsfri överlevnad (PFS), jämfört med endast behandling med VTd2.
  • Daratumumab har använts för behandling av mer än 100 000 patienter globalt3.
  • Detta är den sjätte godkända indikationen för daratumumab och tre av dessa är för första linjens behandling4.

Läs mer i det engelska pressmeddelandet från Janssen den 20 januari 2020: http://www.mynewsdesk.com/se/janssen-cilag_ab/pressreleases/europeiska-kommissionen-godkaenner-darzalex-daratumumab-i-kombination-med-bortezomib-talidomid-och-dexametason-vtd-foer-behandling-av-punkt-punkt-punkt-2962947

Ny behandlingsmetod ger cancerpatienter hopp om bot

Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet. Bild: Kennet Ruona/Lunds universitet

Som första sjukhus i Norden inför Skånes universitetssjukhus en ny behandlingsmetod som ger hopp om bot för cancerpatienter med diffust storcelligt B-cellslymfom. Genom att genmodifiera patientens egna celler attackeras cancern.

Varje år insjuknar runt 500 personer i Sverige i den aggressiva lymfomcancern diffust storcelligt B-cellslymfom. De som drabbas är främst personer som är 50 år och uppåt. Ungefär 10 procent av de som insjuknar svarar inte på den vanliga cancerbehandlingen – eller får snabbt återfall.

— Hittills har det inte funnits någon alternativ behandling för dessa patienter. Men när vi nu inför en behandling som kallas CAR T-cellsterapi i rutinsjukvården för just denna cancerform, kan vi ge dem hopp om bot, säger Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet.

Han påpekar att det inte är alla patienter som kommer att vara aktuella för behandlingen. Faktorer som till exempel ålder spelar in.

Celler skickas till USA

I dagarna behandlas den första patienten på Skånes universitetssjukhus med den nya metoden, som innebär att så kallade T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium i USA. Väl där omvandlas T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna.

— Efter ungefär sex veckor skiktröntgas patienten och då vet vi om behandlingen haft effekt. I tidigare studier har man kunnat se att ungefär 40 procent av de som får behandlingen får långvarig behandlingseffekt, och förhoppningsvis uppnår bot, säger Mats Jerkeman.

Svåra men övergående biverkningar

Behandlingen kan medföra svåra biverkningar för patienten, bland annat tal- och skrivsvårigheter och ett sepsisliknande tillstånd som kan innebära intensivvård. Men biverkningarna är övergående.

— Oftast går de över på några veckor, säger Mats Jerkeman.

Tanken är att 10 till 12 lymfompatienter per år ska behandlas med CAR T-cellsterapi på Skånes universitetssjukhus. Och Mats Jerkeman tror att metoden kommer att användas för behandling av andra cancerformer.

— Vi hoppas att inom kort bli certifierade för att få ge samma behandling till patienter med akut lymfatisk leukemi. Inom tre till fyra år används metoden troligtvis även vid ännu fler former av cancer.

Fakta: CAR T-cellsterapi

Varje dag uppstår nya celler i vår kropp, bland annat cancerceller.

Kroppens T-celler är en del av immunförsvaret som ser till att döda cancercellerna innan de blir för många.

I den här behandlingen tar man ut T-cellerna och genmodifierar med hjälp av CAR (CAR är ett speciellt protein på cellernas yta som känner igen tumörceller) för att göra dem mer aggressiva och föröka dem. De känner igen cancercellerna och angriper och dödar dessa.

Källa: Kristina Drott, överläkare inom onkologi, Skånes universitetssjukhus, docent vid Lunds universitet.

Fakta: Diffust storcelligt B-cellslymfom

Diffust storcelligt B-cellslymfom är en elakartad tumörsjukdom som utgår från immunssystemets B-lymfocyter. Det är en aggressiv form av lymfom och obehandlad är överlevnaden kort.

Vanliga symtom är oömma, snabbt växande körtlar på hals, armhålor eller ljumskar, viktnedgång, trötthet och feber.

Sjukdomen behandlas med cytostatika och antikroppsbehandling, och ca 60 procent blir botade med denna behandling.

Källa: 1177, internetmedicin.se

 

Bröstcancerförbundet utlyser forskningsanslag 2020 för patientnära klinisk forskning

Nu ligger 2020 års utlysning av forskningsanslag ute på Bröstcancerförbundets webbplats.

Sista ansökningsdag är fredag 5 juni.

Mer information hittar ni med hjälp av länken nedan.

Forskningsanslag

Nyheter – kriterier 2020

  • Huvudsökande ska vara disputerad.
  • Definitioner på befattning/yrkesroll som kan ansöka är borttaget.
  • Kravet att huvudsökande ska vara kliniskt verksam är borttaget.
  • Vikt läggs vid bedömningen på att projektet är ”patientnära” dvs forskning där ”patienten/människan” är måttenheten.
  • Klinisk relevans ges än högre vikt, då kraven ovan ändrats i detta års utlysning.
  • Endast en projektansökan per huvudsökande och år får insändas.

Möjlighet att utveckla ny klass av cancerläkemedel

Efter mångårig forskning om så kallade Frizzled-receptorer på cellernas yta har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat visa att dessa receptorer kan påverkas med småmolekylära läkemedel. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, öppnar för nya sätt att behandla olika typer av cancer.

Sedan mer än 20 år tillbaka har Frizzled-receptorer betraktats som lämpliga mål för behandling av olika cancerformer och andra sjukdomar, såsom fibros eller hjärt-kärlsjukdomar. De tillhör familjen G‑proteinkopplade receptorer, som har betydelse för många olika sjukdomsförlopp och är mycket vanliga mål för läkemedelsbehandling.

Omfattande arbete har gjorts för att inverka på Frizzled-receptorer med antikroppar och andra biologiska läkemedel. Men hittills har man inte kunnat designa små molekyler som farmakologiskt påverkar Frizzled‑receptorer. Gunnar Schultes forskargrupp vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, har nu lyckats identifiera ett befintligt småmolekylärt läkemedel riktat mot en besläktad receptor och visat att det kan binda till och aktivera Frizzled-receptorer.

Kan resultera i nya cancerbehandlingar

Missing ALT text.

Gunnar Schulte. Foto: Stefan Zimmerman

– Vår studie ger belägg för att det går att påverka Frizzled-receptorer med små molekyler. Detta är ett genombrott som lägger grunden för nya och bättre läkemedelssubstanser riktade mot Frizzled-receptorer för behandling av olika typer av cancer, säger professor Gunnar Schulte, som har lett studien.

Nyckeln till upptäckten var dels en ökad grundläggande förståelse för Frizzled-receptorer som farmakologiska receptorer, dels tekniska framsteg inom läkemedelsscreening.

Första substansen som aktiverar Frizzled

– Den viktigaste förutsättningen för arbetet var en smart tillämpningsidé av forskaren Pawel Kozielewicz i mitt labb, som upptäckte den första småmolekylära substans som aktiverar en Frizzled‑receptor. Genom forskaren Ainoleena Turkus datorsimuleringar kunde vi sedan validera laboratorieexperimenten och få en grundlig strukturell förståelse av interaktionen mellan receptor och läkemedel, säger Gunnar Schulte.

Datorsimuleringen visar interaktionen mellan Frizzled-receptorn FZD6 (illustrerad i vitt) och läkemedelsmolekylen SAG1.3 (lila sfärer). SAG1.3 fungerar som en så kallad partiell agonist.

Studien genomfördes i samarbete med forskare i Tyskland och Japan och finansierades bland annat av Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, danska Novo Nordisk Fonden, Marie Skłodowska‑Curie Actions (FP7), Wenner-Gren Stiftelserna och Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. För studien behövdes tillgång till den svenska nationella forskningsinfrastrukturen SNIC. Författarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation

”Structural insight into small molecule action on Frizzleds”. Paweł Kozielewicz, Ainoleena Turku, Carl-Fredrik Bowin, Julian Petersen, Jana Valnohova, Maria Consuelo Alonso Cañizal, Yuki Ono, Asuka Inoue, Carsten Hoffmann, Gunnar Schulte. Nature Communications, online 21 januari 2020, doi: 10.1038/s41467-019-14149-3.