Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

En tredjedel av barn med leukemi har D-vitaminbrist

En tredjedel av barn med leukemi har D-vitaminbrist

En tredjedel av barn med leukemi i Sverige har för låga halter av D-vitamin redan vid diagnosen. Låga värden kan också associeras med sämre överlevnad hos barn upp till 6 år, enligt en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– Normala D-vitaminnivåer är positivt både för friska och sjuka barn. Det kan vara så att de barn som hade vitaminvärden under 50 nmol/L, som är gränsen för brist, hade en svårare cancersjukdom. Framtida studier behöver undersöka om förbättring av D-vitaminstatusen kan leda till bättre överlevnad, säger Natalja Jackmann, barncancerläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I den aktuella studien undersöktes blodprover från närmare 300 barn med olika former av leukemi, framförallt akuta lymfatiska och myeloiska leukemier. Blodproverna, som sparats vid Uppsala Biobank, togs i samband med cancerdiagnostik.

– Resultaten visar att drygt en tredjedel av barnen med leukemi hade D-vitaminbrist, dvs värden under 50 nmol/L och bara 27 procent hade optimala nivåer på 75 nmol/L eller mer, säger Natalja Jackmann.

D-vitamin bildas i huden när man vistas i solsken. Man kan också få i sig vitaminet genom ett intag av D-vitaminrik kost såsom fet fisk, ägg och kött samt D-vitaminberikade mjölkprodukter. Tidigare forskningsstudier har visat att 20-50 procent av friska barn i Sverige har D-vitaminbrist (halter under 50 nmol/L). Det är också känt att äldre barn är mer utsatta än yngre, vilket kan bero på mer stillasittande aktiviteter och mindre lek utomhus.

Barn som genomgår cytostatikabehandling kan ha svårt att få i sig tillräckligt allsidig kost vilket kan leda till D-vitaminbrist. De rör sig ofta mindre och bör dessutom undvika direkt solljus under strålbehandling och under en viss tid efter blodstamcellstransplantation. Låga D-vitaminhalter kan påverka kalciumnivåerna i blodet negativt vilket i sin tur kan leda till att skelettet blir mjukt och missformat, bensmärtor och problem med tänderna. Även risken för benbrott ökar.

Forskningsstudier i Uppsala visar att ålder och årstid (höst, vinter, vår) vid diagnos, samt AML-diagnos påverkar D-vitaminstatusen negativt. Likaså att D-vitaminbrist blivit vanligare med tiden. Barn som insjuknar nu har lägre D-vitaminnivåer än barn som insjuknade på 1990-talet. När forskarna i den aktuella studien justerade för dessa faktorer stod det klart att en för låg D-vitaminstatus (under 50 nmol/L) var associerad med sämre överlevnad hos barn upp till sex års ålder.

Borde inte de nya rönen leda till rekommendationer om screening för alla barn med leukemidiagnos?

– Det är för tidigt att dra den slutsatsen. I likhet med friska barn rekommenderas D-vitamindroppar till alla under två år. Medvetenheten har också blivit bättre inom barncancervården, exempelvis att barn med mörk hud och dålig nutritionsstatus snabbare kan utveckla D-vitaminbrist. Vissa riskgrupper screenas för D-vitaminbrist och får extra D-vitamintillskott om detta behövs, bland annat barn med akut lymfatisk leukemi och barn som genomgår blodstamcellstransplantation. Dessutom får alla barn med cancer träffa en dietist, säger Natalja Jackmann.

Just nu pågår en prospektiv studie i Uppsala, i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, där man analyserar barnens mående och livsstil under behandlingstiden. Föräldrar får svara på en enkät om livsstil, mat samt härkomst. Dessutom tas blodprover var tredje månad under två års tid som fryses ned för analys av bland annat D-vitaminvärden.

– Om det visar sig att barn med cancer, som har höga D-vitaminvärden, mår bättre än de med låga värden kan det bli aktuellt med en större, randomiserad studie där den ena gruppen får vitamintillskott och den andra placebo. På sikt kan behandlingsrekommendationerna behöva ändras och screening införas, men innan dess krävs mer forskning, avrundar Natalja Jackmann.

Nota bene: Forskningsstudierna finansieras av Barncancerfonden.

FAKTA: Hälsoeffekter av D-vitamin

  • D-vitamin bildas i huden när man vistas i solsken och bidrar till normala kalciumnivåer i blodet. Man kan också få i sig vitaminet genom ett intag av D-vitaminrik kost såsom fet fisk, ägg och kött samt D-vitaminberikade livsmedel såsom mjölk.
  • Vitaminet har en avgörande roll för kalciumomsättning och uppbyggnad av skelettet. Brist på D-vitamin medför ökad risk för rakit (engelska sjukan) som leder till ett mjukt och missformat skelett samt ben- och muskelsmärtor. Numera är rakit betydligt ovanligare i Sverige än för 20-30 år sedan. Bristsjukdomen förekommer dock ofta i samband med lever- eller tarmsjukdomar, men även hos njursjuka barn.
  • Ny forskning tyder också på att D-vitamin har betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar. Man diskuterar bland annat samband mellan D-vitaminbrist och cancersjukdomar, hjärtsjukdomar, diabetes, depression och alzheimer.


För mer information, kontakta:
Natalja Jackmann, barncancerläkare och forskare vid Akademiska barnsjukhuset/Uppsala universitet,
tel: 018-611 27 84 eller 073-866 48 66
e-post: [email protected] eller [email protected]

Ny metod upptäcker fler antikroppar – öppnar för fler läkemedel mot cancer

Ny metod upptäcker fler antikroppar – öppnar för fler läkemedel mot cancer

En ny förbättrad metod för att upptäcka nya antikroppar för behandling av exempelvis cancer har tagits fram vid LTH i samarbete med BioInvent International AB. Tekniken skapar stora möjligheter att hitta många fler antikroppar än tidigare, visar Anne Ljungars i en ny avhandling. Redan nu har metoden resulterat i en ny antikropp för behandling av leukemi som nu befinner sig i klinisk prövning på människor. Opponent vid disputationen är ingen mindre än Nobelpristagaren i kemi 2018, Sir Gregory Winter.

Antikroppsläkemedel är den snabbast växande typen av läkemedel och används redan i dag för behandling av en rad olika sjukdomar, bland annat cancer. Antikroppar är en del av immunförsvaret, med uppgift att identifiera främmande föremål, som exempelvis bakterier eller parasiter i kroppen. Genom att binda till en specifik målstruktur på en cell kan antikroppen antingen förmå cellen att begå självmord eller aktivera andra delar av immunförsvaret till att oskadliggöra den infekterade cellen.

På ytan av alla celler finns hundratals olika receptorer, proteiner. Vilka receptorerna är varierar och alla som skiljer sig åt mellan sjuka och friska celler kan potentiellt användas för behandling med antikroppsbaserade läkemedel. Det är svårt att på förhand veta vilka receptorer – eller målstrukturer – som passar för att utveckla antikroppsbaserade läkemedel. Det gör att det i dag utvecklas många antikroppar parallellt som på olika sätt använder de fåtal målstrukturer som man vet är lämpliga för antikroppsbehandling.

– Det är ett problem eftersom få nya typer av antikroppsläkemedel upptäcks, säger Anne Ljungars.

Ett sätt att hitta antikroppar för läkemedel är att använda fagdisplay där man letar i ett jättelikt bibliotek ofta med mer än tio miljarder olika antikroppar. Att då hitta den enskilda antikropp som fungerar bäst kräver mycket arbete.

Traditionellt arbetar man efter en hypotes där man först hittar en receptor som man tror är lämplig för antikroppsläkemedel. Därefter letar man efter antikroppar som binder till den receptorn. Men genom att kombinera nya tekniker med att samtidigt leta efter både antikroppar och de receptorer de fäster på kan man hitta många fler antikroppar än tidigare.

– Det vi gör är att vi hittar antikroppar mot massor av olika receptorer på cellen och tittar på dessa antikroppars funktion direkt. Strategin är att förutsättningslöst testa antikroppens funktion, till exempel om den kan döda en tumörcell. När man har identifierat vilka antikroppar som fungerar bestämmer man sedan genom olika försök vilken receptor som dessa binder till. På så sätt har vi hittat antikroppar som binder till cancerceller, men inte till normala celler hos friska personer, säger Anne Ljungars.

Hon letar alltså efter antikroppar och målstrukturer samtidigt i stället för att först hitta en målstruktur och därefter leta efter en passande antikropp. Det är denna strategi kombinerad med modern teknik som gör att man kan hitta många fler antikroppar än tidigare.

– Metoden kommer att vara viktig för utvecklingen av framtida antikroppsläkemedel, vilka kan användas för behandling av många olika sjukdomar, säger Anne Ljungars.

Ett resultat är att hon hittade antikroppar mot en ny målstruktur som är bättre på att döda tumörceller för en viss typ av leukemi än den typ av antikropp som används idag. En antikropp mot denna nya målstruktur håller nu på att utvecklas till ett nytt läkemedel och testas just nu på människor.

Tekniken i grunden bygger på fagdisplay av antikroppar, en metod som utvecklats av nobelpristagaren Sir Gregory Winter. Detta kompletterat med nya tekniker har lett fram till den nya metoden. Och nu kommer han till Lund för att vara opponent vid disputationen.

– Det känns väldigt roligt, även om det också är lite nervöst. Men man kan inte tänka sig någon bättre. Dels utvecklade han fagdisplay-tekniken så att den kan användas för att hitta antikroppar, dels är han en framgångsrik entreprenör som har startat flera bolag som utvecklat antikroppar till läkemedel, säger Anne Ljungars.

Anne Ljungars är industridoktorand vid Institutionen för Immunteknologi vid LTH. Forskningen har finansierats av Stiftelsen för Strategisk forskning och BioInvent International AB. Disputationen äger rum fredagen 24 januari.

Läs mer: Doktorsavhandlingen heter ”Phenotypic antibody discovery and mining of complex antibody libraries”. Den finns att ladda ner här https://www.lu.se/lup/publication/5794c8b8-eb52-44c4-9e19-f5c20163a3a6

Kontakt:
Anne Ljungars, [email protected], telefon: 0709-60 66 28

 

Tio år med nationella cancerstrategin – ett lyft för cancervården

Tio års utvecklingsarbete enligt nationella cancerstrategin har gjort tydliga avtryck i svensk cancervård. Idag utreds och behandlas patienter med cancer i hela landet enligt standardiserade vårdförlopp, nationella vårdprogram och nationella läkemedelsregimer. Ett antal steg har tagits på vägen mot en mer jämlik cancervård.

Allt fler patienter bedöms i behandlingskonferenser av team med olika specialister. Patienter med sällsynta och komplexa behandlingsbehov remitteras till högspecialiserade nationella vårdenheter. De medicinska resultaten följs upp i nationella kvalitetsregister. Av dem framgår bland annat att överlevnaden i cancer stadigt har ökat trots att antalet som insjuknar blivit fler.

Framgångsexempel och förebild
Cancerstrategin ses av många som en framgång som bidragit till den positiva utvecklingen. Främst beror det på att mycket av utvecklingsarbetet gjorts av ledande läkare, sjuksköterskor och andra professionsföreträdare från hela landet. Det menar Hans Hägglund, cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan.

– Under många år har det även funnits en bred politisk och professionell enighet och samsyn om både behov, mål och inriktning för arbetet. Det har också haft stor betydelse, liksom regeringens engagerade stöd under alla år, säger han.

Skillnad för patienter och närstående
– Cancerstrategin och de senaste tio årens utveckling inom cancervården har gjort skillnad för patienterna, säger Ingrid Kössler, processledare inom Patient- och närståenderådet vid RCC Väst.

Ingrid Kössler var patientrepresentant i den statliga utredning som ledde fram till cancerstrategin. Hon menar att genomförandet av strategin har bidragit till att vi nu ser bättre behandlingar, bemötande och omhändertagande, men också en längre överlevnad och förbättrade möjligheter att lindra biverkningar av olika behandlingar.

Fortsatta utmaningar inför 2030
Arbetet har pågått i tio år men det finns mycket kvar att göra. Regeringen och SKR har nyligen slutit en treårig överenskommelse om fortsatta insatser för att stärka cancervården. Arbetet med att få bort onödiga väntetider ska intensifieras, inte minst för att minska skillnaderna mellan regioner och olika patientgrupper. I överenskommelsen ingår även en ny satsning på att stärka barncancervården.

Jubileumsarrangemang 3 februari kl. 9.00 – 17.30
Måndagen den 3 februari kl. 09.00 – 17.30 arrangerar Regionala cancercentrum i samverkan och Socialdepartementet en jubileumsdag i Aula Medica på Karolinska Institutet i Stockholm för att uppmärksamma att nationella cancerstrategin fyllt 10 år.

Betydelsefulla personer för cancerstrategins genomförande kommer tillsammans med moderator Kattis Ahlström att bjuda på en tillbaka- och framåtblickande jubileumsdag som dels sätter ljus på resultaten från tio år med cancerstrategin, dels lyfter fram vad som behöver göras framåt för att cancervården ska bli än mer jämlik, tillgänglig och patientfokuserad.

Under eftermiddagen överlämnar H.K.H Kronprinsessan Victoria utmärkelserna Årets kontaktsjuksköterska och Årets processledare till medarbetare i cancervården inom respektive sjukvårdsregion.

Dagen avslutas med tal av socialminister Lena Hallengren.

Medierepresentanter välkomna
Representanter från medierna är välkomna att bevaka jubileumsdagen efter anmälan via länk nedan. Giltig presslegitimation ska visas upp på plats.

Program och information

Anmälan för medierepresentanter

Fakta

  • Jubileumsdagen samlar drygt 800 personer som är engagerade i utvecklingen av cancervården i Sverige; vårdprofessioner, ledningar och beslutsfattare i hälso- och sjukvården, patientföreträdare, patienter, närstående, akademi, näringsliv, politik, myndigheter, medier och andra organisationer.
  • Omkring 60 personer talar, diskuterar, spelar och sjunger under dagen.
  • Efter programmets avslutning kan den som önskar stanna och mingla fram till kl. 19.00.
  • Jubileumsdagen kommer att livesändas på cancercentrum.se.

Ny indikation för Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason

Ny indikation för Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason

Europeiska kommissionen godkänner Darzalex (daratumumab) i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason (VTd) för behandling av nydiagnostiserade patienter med multipelt myelom lämpliga för stamcellstransplantation

  • Daratumumab-VTd är den första godkända kombinationsbehandlingen på över sex år för patienter lämpliga för stamcellstransplantation1.
  • Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien CASSIOPEIA, som visar att tillägg av daratumumab visade djupare behandlingssvar och förbättrad progressionsfri överlevnad (PFS), jämfört med endast behandling med VTd2.
  • Daratumumab har använts för behandling av mer än 100 000 patienter globalt3.
  • Detta är den sjätte godkända indikationen för daratumumab och tre av dessa är för första linjens behandling4.

Läs mer i det engelska pressmeddelandet från Janssen den 20 januari 2020: http://www.mynewsdesk.com/se/janssen-cilag_ab/pressreleases/europeiska-kommissionen-godkaenner-darzalex-daratumumab-i-kombination-med-bortezomib-talidomid-och-dexametason-vtd-foer-behandling-av-punkt-punkt-punkt-2962947

Ny behandlingsmetod ger cancerpatienter hopp om bot

Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet. Bild: Kennet Ruona/Lunds universitet

Som första sjukhus i Norden inför Skånes universitetssjukhus en ny behandlingsmetod som ger hopp om bot för cancerpatienter med diffust storcelligt B-cellslymfom. Genom att genmodifiera patientens egna celler attackeras cancern.

Varje år insjuknar runt 500 personer i Sverige i den aggressiva lymfomcancern diffust storcelligt B-cellslymfom. De som drabbas är främst personer som är 50 år och uppåt. Ungefär 10 procent av de som insjuknar svarar inte på den vanliga cancerbehandlingen – eller får snabbt återfall.

— Hittills har det inte funnits någon alternativ behandling för dessa patienter. Men när vi nu inför en behandling som kallas CAR T-cellsterapi i rutinsjukvården för just denna cancerform, kan vi ge dem hopp om bot, säger Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet.

Han påpekar att det inte är alla patienter som kommer att vara aktuella för behandlingen. Faktorer som till exempel ålder spelar in.

Celler skickas till USA

I dagarna behandlas den första patienten på Skånes universitetssjukhus med den nya metoden, som innebär att så kallade T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium i USA. Väl där omvandlas T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna.

— Efter ungefär sex veckor skiktröntgas patienten och då vet vi om behandlingen haft effekt. I tidigare studier har man kunnat se att ungefär 40 procent av de som får behandlingen får långvarig behandlingseffekt, och förhoppningsvis uppnår bot, säger Mats Jerkeman.

Svåra men övergående biverkningar

Behandlingen kan medföra svåra biverkningar för patienten, bland annat tal- och skrivsvårigheter och ett sepsisliknande tillstånd som kan innebära intensivvård. Men biverkningarna är övergående.

— Oftast går de över på några veckor, säger Mats Jerkeman.

Tanken är att 10 till 12 lymfompatienter per år ska behandlas med CAR T-cellsterapi på Skånes universitetssjukhus. Och Mats Jerkeman tror att metoden kommer att användas för behandling av andra cancerformer.

— Vi hoppas att inom kort bli certifierade för att få ge samma behandling till patienter med akut lymfatisk leukemi. Inom tre till fyra år används metoden troligtvis även vid ännu fler former av cancer.

Fakta: CAR T-cellsterapi

Varje dag uppstår nya celler i vår kropp, bland annat cancerceller.

Kroppens T-celler är en del av immunförsvaret som ser till att döda cancercellerna innan de blir för många.

I den här behandlingen tar man ut T-cellerna och genmodifierar med hjälp av CAR (CAR är ett speciellt protein på cellernas yta som känner igen tumörceller) för att göra dem mer aggressiva och föröka dem. De känner igen cancercellerna och angriper och dödar dessa.

Källa: Kristina Drott, överläkare inom onkologi, Skånes universitetssjukhus, docent vid Lunds universitet.

Fakta: Diffust storcelligt B-cellslymfom

Diffust storcelligt B-cellslymfom är en elakartad tumörsjukdom som utgår från immunssystemets B-lymfocyter. Det är en aggressiv form av lymfom och obehandlad är överlevnaden kort.

Vanliga symtom är oömma, snabbt växande körtlar på hals, armhålor eller ljumskar, viktnedgång, trötthet och feber.

Sjukdomen behandlas med cytostatika och antikroppsbehandling, och ca 60 procent blir botade med denna behandling.

Källa: 1177, internetmedicin.se