Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sällsynta cancerkloner upptäckta i AML

Akut myeloisk leukemi (AML), är en av de vanligaste formerna av leukemi hos vuxna. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet lyckats hitta cancerkloner med mutationer så sällsynta att de inte kan upptäckas vid diagnostillfället. Studien som undersöker hur cancerklonerna utvecklas och konkurrerar med varandra, publiceras nu i Nature Communications.

AML är en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna blodkroppar delar sig okontrollerat. I Sverige insjuknar runt 350 personer årligen och risken att drabbas ökar med stigande ålder. Sjukdomen är indelad i en mängd subtyper, där cancermutationerna visar vilken form av leukemi det handlar om och därmed även hur prognosen ser ut.

Forskargruppen i Lund har studerat tumörceller från patienter med AML och lyckats expandera sällsynta cellkloner med unika uppsättningar mutationer. Dessa kloner har inte tidigare inte kunnat upptäckas med traditionella metoder.


Thoas Fioretos och Carl Sandén

-Patienterna har alltså fler olika kloner med skilda uppsättningar av cancermutationer än vad man tidigare trott. Dessa kan växa till och orsaka återfall i sjukdomen, förklarar Carl Sandén, försteförfattare till studien.

Studien som är mycket omfattande har pågått i fem år och bygger på en kombination av flera avancerade teknologier. Fynden är viktiga för att förstå komplexiteten i AML och tillföra viktig kunskap om biologin bakom sjukdomsutvecklingen. Detta ökar förståelsen för vad som orsakar återfall och underlättar i förlängningen framtagningen av nya behandlingsstrategier – antingen bredare eller mer riktade mot specifika mutationer.

-Vid dagens diagnostik ser man bara toppen av isberget av cancerkloner och vi har nu lyckats gå mycket djupare, avslutar Thoas Fioretos, forskargruppsledare i studien.

Publikation
Clonal competition within complex evolutionary hierarchies shapes AML over time
Nature Communication 5 februari 2020, DOI https://doi.org/10.1038/s41467-019-14106-0

Vanligt läkemedel säkert efter kirurgi för cancer i ändtarm

Det går att anpassa kirurgin vid cancer i ändtarmen efter varje patients förutsättningar, och ett vanligt receptfritt läkemedel kan användas mot smärta efter ingreppet utan ökad risk för komplikationer. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Varje år insjuknar cirka 2 000 personer i Sverige i ändtarmscancer, varav merparten genomgår bukkirurgi i botande syfte. Efter den vanligaste operationsmetoden drabbas var tionde patient av en fruktad komplikation – så kallat anastomosläckage. Det innebär att tarminnehåll läcker ut i bukhålan, vilket i värsta fall kan leda till döden. Misstanke har funnits att smärtbehandling med antiinflammatoriska läkemedel såsom ibuprofen som finns i bland annat Ipren ökar risken för sådant läckage. Många kliniker har därför istället övergått till att ge morfin för att dämpa smärtan efter operationen, vilket medför risk för biverkningar såsom förstoppning och beroende.

Ingen ökad risk

I studien fann forskarna att anastomosläckage inträffade hos 11 % av de som fått denna typ av antiinflammatoriska smärtläkemedel, jämfört med 14 % av de som inte fått dem. Det gick därmed inte att se något stöd för att denna typ av enkla läkemedel skulle öka risken.


Daniel Kverneng Hultberg. Foto: Lars Ekström

– Det här är goda nyheter, eftersom det skulle innebära att man inte behöver vara rädd för att ge vanliga receptfria smärtmediciner efter operation och kan därmed förhoppningsvis undvika andra behandlingsalternativ med risk för värre biverkningar, säger Daniel Kverneng Hultberg.

I avhandlingen undersöks även betydelsen av en omdebatterad aspekt vid den kirurgiska behandlingen. Vid varje operation avgör kirurgen om det blodkärl som försörjer tarmen ska delas antingen högt upp på kärlträdet nära den stora kroppspulsådern, aortan, eller något längre ned. En teoretisk fördel med att dela kärlet högt upp är att det skulle kunna avlägsna spridda cancerceller som annars lämnas orörda, och därmed minska risken för canceråterfall. Men eftersom delningen sker i närheten av viktiga nervfibrer skulle det kunna leda till besvär såsom ofrivilligt läckage av avföring och urin – något som blir allt viktigare eftersom fler överlever sin cancer.

I sin avhandling visar Daniel Kverneng Hultberg att risken för återfall eller död i sin cancer inte påverkades av hur högt upp på kärlträdet delningen skedde. Inte heller risken för funktionella bortfall var påtagligt förändrad efter hög delning jämfört med låg.

– Det innebär att kirurgen får större frihet att låta andra faktorer ligga till grund för vid vilken höjd kärlet delas, exempelvis de anatomiska förutsättningarna hos den enskilda patienten, säger Daniel Kverneng Hultberg, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

Sexliv påverkas

Slutligen studerades hur ett anastomosläckage påverkar den kroppsliga funktionen, något som är sparsamt undersökt tidigare – särskilt gällande kvinnors sexuella funktion. Forskarna undersökte förekomsten av symtom två år efter operationen. Man såg att patienter som hade haft ett anastomosläckage hade ökad risk för minskad sexuell aktivitet samt ökad användning av skyddsprodukter mot avföringsinkontinens. Risken för de flesta av de undersökta symtomen var dock inte ökad efter anastomosläckage, vilket var överraskande.

Avhandlingen omfattar fyra bakåtblickande observationsstudier, innehållande från 805 till 8287 patienter som opererats i Sverige. Ett nationellt kvalitetsregister har använts för att hitta och samla information kring patienterna, kompletterat med uppgifter från patientjournaler. Därtill har en enkät postats hem till en del av patienterna för att avgöra graden av kroppslig funktion efter operationen. Ett flertal olika statistiska metoder har använts för öka resultatens tillförlitlighet.

Daniel Kverneng Hultberg är uppvuxen i Vasastan i Stockholm. Han är utbildad läkare i Umeå och gör nu specialisttjänstgöring inom ögonsjukdomar på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.


Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Daniel Kverneng Hultberg
E-post: [email protected]

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis
– hur identifiera och hantera neurologiska immunrelaterade biverkningar?

5 mars 2020, 12:00 – 12:45
NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning om att identifera och hantera neurologiska biverkningar vid onkologisk immunterapi.
Neurolog Albert Hietala kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av neurologiska biverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Lungläkaren Stephanie Mindus kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar. Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

Mer info och anmälan

 

5 skäl att vara optimistisk på Världscancerdagen

​Cancer är ett av EU’s fem stora missionsdrivna forskningsområden. Europas största samarbetsorganisation för innovation inom vård och hälsa, EIT Health, bidrar till kampen mot cancer genom en bred portfölj av innovationer, utvecklade av Europas ledande FoU-aktörer. På Världscancerdagen 4 februari, berättar vi om fem av projekten, och varför de kan leda till bättre förebyggande, bättre diagnostik och bättre vård.

Var nionde sekund diagnosticeras ett nytt cancerfall i EU[1] . Cancer är den andra dödsorsaken efter hjärt-kärl-sjukdomar1. . Dock skulle cirka 40% av alla cancerfall kunna förebyggas, enligt EU-kommissionens studier1 .

Genom att finansiera och stödja gränsöverskridande europeiska innovationssamarbeten mellan många av de ledande organisationerna inom sjukvård, industri och akademi, bidrar EIT Health till bättre förebyggande, bättre vård, bättre diagnostik och bättre stöd inom flera typer av cancervård. Från blodbaserade test som förutsäger risken för prostatacancer till potentiella nya behandlingar som målinriktas på ett cancerspecifikt protein, och därmed undviker skador på frisk vävnad.

– Innovation är nyckeln till att utveckla nya lösningar och verktyg i kampen mot cancer. Genom att samarbeta internationellt och i breda samarbeten mellan sjukvård, företag, forskning och utbildning, bidrar vi till kampen mot cancer i form av bättre diagnostik, behandling och stöd, säger Erik Forsberg, VD för EIT Health Scandinavia.

Idag på Världscancerdagen vill vi berätta om fem skäl att vara optimistisk inför framtiden:

1. Artificiell intelligens skapar helt nya diagnosmöjligheter

​Det har skett stora framsteg inom tillämpningen av AI för diagnos och stadieindelning av cancersjukdomar, vilket har potential att förbättra såväl upptäckt som behandling av sjukdomen. EIT Health-projektet OncoWatch, ett AI-system, motsvarar medicinska experter när det gäller att ställa diagnosen prostatacancer. I en studie som publicerats i The Lancet Oncology var systemet jämförbart med internationella, ledande uropatologer när det gällde att fastställa Gleasonsumman, den främsta prognosfaktorn för prostatacancer.[2]

OncoWatch har därmed potential att avlasta uropatologer avsevärt så att de kan fokusera på de svåraste fallen, och kan samtidigt fungera som en skyddsmekanism för att förbättra diagnosernas standardisering. Systemet kan dessutom påskynda diagnosticeringen av prostatacancer och sänka kostnaderna inom sjukvården.

Den första CE-märkta OncoWatch-produkten förväntas lanseras i Europa i slutet av året.

Skandinaviska Partners i projektet: Region Stockholm, Uppsala universitet, Karolinska institutet, ThermoFischer Scientific Phadia), OncoAlgorithm, Capio S:t Görans sjukhus,

2. En lovande ny cancerbehandling för flera olika cancertyper börjar testas på patienter

Proteinet Myc finns i de flesta mänskliga cancertyper, och spelar en betydande roll för tumörers tillväxt. Proteinet är svårt att attackera med läkemedel på grund av placeringen i cellkärnan och dess roll i friska cellers celldelning.

Det EIT Health-stöttade start-up-företaget Peptomyc bedriver globalt erkänd forskning kring en ny, innovativ behandling med potential att förbättra behandlingen för cancerpatienter med många olika typer av cancer. Deras forskning bygger på behandling med hjälp av peptider, en annan grundläggande byggsten i celler, för en behandling som kan bekämpa Myc-proteinerna. Forskningen  visar att det inte bara var möjligt att hämma cancern, utan att behandlingen dessutom bekämpar cancern utan att skada frisk vävnad.[3]

Peptomyc färdigställer just nu den industriella tillverkningen av sitt läkemedel och planerar att inleda kliniska studier på patienter under 2020. Deras forskning har även banat väg för många fler forskargrupper runt om i världen som utvecklar egna Myc-hämmare.[4]

3. Ett nytt blodtest förbättrar upptäckten av prostatacancer för tidigare diagnos[5]

Det EIT Health-stöttade projektet Stockholm3 är ett blodtest som ökar chansen att upptäcka aggressiva prostatacancertumörer med 20%, och minskar antalet onödiga biopsier med 50% jämfört med etablerad klinisk praxis. Stockholm3 identifierar också män med aggressiv prostatacancer men med låga PSA-värden, vilket är avgörande för tidig diagnos.

Stockholm3-testet kombinerar analys av fem olika proteinmarkörer och över 100 genetiska markörer med kliniska data för att ge en korrekt bedömning av risken för aggressiv prostatacancer och en indikation om huruvida biopsi krävs eller inte. Testet tillämpas för närvarande på kliniker i Sverige, Norge, Finland och Danmark och kommer även att lanseras i övriga Europa och resten av världen.

Stockholm3 skulle potentiellt kunna ersätta eller komplettera det nuvarande PSA-testet, som kan vara oberäkneligt, vilket kan innebära att aggressiva former av prostatacancer förblir oupptäckta och att möjligheten för effektiv tidig behandling uteblir.[6],[7]

Genom att lansera Stockholm3 på fler marknader skapas möjlighet att minska antalet män som genomgår biopsi och behandling i onödan samt att identifiera aggressiva cancerformer tidigare för att öka antalet överlevande och minska sjukvårdens kostnader.[8]

Skandinaviska Partners i projektet: Karolinska Institutet, ThermoFischer Scientific Phadia AB, Region Stockholm, Janssen-Cilag

4. Vi använder hälsodata för att lära oss mer om patienternas svar på immunterapi

Immunterapi är en revolutionerande cancerbehandling som hjälper immunförsvaret att bekämpa cancern. Men forskarna vet fortfarande inte varför vissa patienter svarar på behandlingen och andra inte.

I4PCM är ett EIT Health-finansierat projekt där flera europeiska sjukvårdsavdelningar för cancerbehandling samarbetar för att förbättra metoderna att dela hälsodata, vilket i sin tur förbättrar den en personanpassad cancerbehandling. Projektet har lanserat en central databas eller ett ”virtuellt europeiskt cancerinstitut” med samlad information från vårdavdelningarna om klinisk forskning och patientsvar på de nya immunterapierna.

Genom att gemensamt samla information från deras kliniska och genomiska databaser samt databaser för miljö, bildmaterial och immunbiologi kommer datadelningen att bidra till att förändra läkarnas och forskarnas förhållningssätt kring cancerforskning och skapa djupare förståelse för svaren på immunterapi som ingen enskild avdelning kan uppnå på egen hand. 

Skandinaviska Partners i projektet: Karolinska Institutet, AstraZeneca​

5. Nya, icke-invasiva tester utvecklas för tidig behandling för en av de vanligaste cancertyperna

Kolorektal cancer (tjocktarms- och ändtarmscancer) är den tredje vanligaste cancerformen hos män och den näst vanligaste hos kvinnor, med 450 000 nya patienter varje år i Europa.[9] Även efter framgångsrik tumörbehandling utvecklar 50 procent av patienterna levermetastaser, ett allvarligt och ofta dödligt tillstånd.[10]

COLO-MET utvecklar just nu ett icke-invasivt och kostnadseffektivt urintest, som, i kombination med blodtestet, specifikt kan upptäcka levermetastaser, vilket möjliggör tidig intervention av kolorektal cancer och tidigare behandling.

Skandinavisk Partner i projektet: ThermoFischer Scientific Phadia AB

Noter:

[1] European Commission. (2020). Conference – Europe’s Beating Cancer Plan: Let’s strive for more. [online] Tillgängligt på: https://ec.europa.eu/health/non_communicable_disea… [Accessed Jan. 2020)

[2] The Lancet Oncology. Artificial intelligence for diagnosis and grading of prostate cancer in biopsies: a population-based, diagnostic study, januari 2020.

[3] Soucek et al. Modelling Myc inhibition as a cancer therapy. Nature 2008; 455, 679-683.

[4] Whitfield, Beaulieu and Soucek. Strategies to Inhibit Myc and Their Clinical Applicability. Frontiers in Cell and Developmental Biology. 2017.

[5]Bergman M, et al. Män som vill testa sig för prostatacancer – en strukturerad modell Läkartidningen;115: FCDT, oktober 2018

[6] Prostate Cancer UK. (2014). PSA test. [online] Tillgängligt på: https://prostatecanceruk.org/prostate-information/prostate-tests/psa-test [Dec. 2019]

[7]NHS. Prostate cancer – PSA testing. [online] Tillgängligt på: https://www.nhs.uk/conditions/prostate-cancer/psa-testing/ [Dec. 2019]

(8) Bergman M, et al. Män som vill testa sig för prostatacancer – en strukturerad modell Läkartidningen;115: FCDT, oktober 2018

[9]Chow FC, Chok KS. Colorectal liver metastases: An update on multidisciplinary approach. World J Hepatol. 2019;11(2):150–172. doi:10.4254/wjh.v11.i2.150

[10] World Health Organisation. (2012) Colorectal cancer. [online] Tillgängligt på: http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommun… [Jan. 2020]

Om EIT Health:

EIT Health är en Knowledge and Innovation Community, etablerad av EU-organisationen EIT (European Institute of Innovation & Technology). EIT Health är ett samarbete mellan mer än 140 Partnerorganisationer inom industri, hälso- och sjukvård, forskningsinstitutioner, universitet och offentlig sektor. EIT Health är Europas största samarbetsorganisation inom life science-innovation och hälsa, och är verksamt inom tre områden: entreprenörskap, utbildning och flervetenskaplig hälsoinnovation. Som en unik organisation, initierar EIT Health innovationsprogram och utlysningar, och utvecklar, finansierar och bedriver även en bred portfölj av projekt inom innovativ R&D, utbildningar, inkubatorverksamhet och stödprogram för start-ups. EIT Health har Partners och program i 17 länder, organiserade I sju regionala noder: Skandinavien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Storbritannien-Irland, Belgien-Nederländerna, InnoStars (ett flertal länder i östra och södra Europa).

EIT Health Scandinavia täcker tre länder: Sverige, Danmark och Estland. Vårt huvudkontor finns I Stockholm, och vi finns även I Tartu, Uppsala, Lund och i Köpenhamn. Våra Partners är flera av de ledande skandinaviska universiteten och företagen, de största regionerna och landstingen.

Related links

Arja Leppänen Årets Cancernätverkare

Hon är cancerpatienten som såg orättvisorna när hon med sin bröstcancer, en högprioriterad diagnos, fick den allra bästa vården medan brodern med en allvarlig hjärntumör, som senare tog hans liv, saknade så mycket. Trots att de låg på samma klinik. Där och då växte Arja Leppänens engagemang för en jämlik cancervård. Nu tilldelas hon utmärkelsen Årets Cancernätverkare 2020.

– Jag är hedrad, det finns så otroligt många duktiga och kompetenta patientföreträdare och vårdpersonal, säger Arja Leppänen. Jag har lagt ner mycket tid och hela mitt hjärta för att vi ska få en jämlik cancervård.

Arja Leppänen, 62 år och från Eskilstuna, är ingenjör och har jobbat på oljeplattformar, varit flygvärdinna och arbetade med OS i Lillehammer. Efter cancersjukdomen engagerade hon sig i patientföreningar och var bland annat med och startade Nätverket mot cancer och flera patientorganisationer inom olika diagnoser. 2012 började hon på Regionalt Cancercentrum, RCC, Stockholm Gotland och är idag processledare inom jämlik vård.

Varför är cancervården fortfarande inte jämlik?

-Ja, hur svårt kan det vara? Det som är mest tydligt och också det värsta, är omotiverade skillnader. Till exempel en man som insjuknar i lungcancer och bor i norra Stockholm lever 8 år längre efter cancerdiagnos än en man med exakt samma diagnos och ålder och som bor i södra förorterna, säger Arja Leppänen.

Så vad måste göras?

-Det finns förstås socioekonomiska förklaringar och där kan det vara en så enkel sak som att man inte har en dator hemma och kan ta reda på mer om sin sjukdom, men samtidigt ska inte vården göra skillnad på personer. Men när vi diskuterar detta med vårdpersonal hamnar de ofta i försvarsposition och tar det som kritik istället för att ta lärdom av det. Ojämlikheten har också med regionerna att göra, vi borde få en nationell styrning av vården. I dag är det budget och ekonomi som styr för mycket och de regionala skillnaderna gör att vi inte uppnår en jämlik vård.

Arja Leppänen arbetar även med att införa hälsoinformatörer i Region Sörmland, ett framgångsrikt projekt som hon varit med och startade i Stockholm (Botkyrkaprojektet) där mångkulturella invånare utbildas och i sitt närmiljö informerar boende om olika hälsofrågor.

Motiveringen till Årets Cancernätverkare 2020 som delas ut på Världscancerdagen 4 februari 

Arja Leppänen har under många år stöttat cancerpatientföreningar och var med vid bildandet av Nätverket mot cancer 2009, har brunnit för att bilda och stötta patientföreningar med råd och stöd, har arbetat på och med RCC:s olika processer och varit processledare för patientsamverkan och jämlik vård på RCC Stockholm Gotland. Arja var initiativtagare till Botkyrkaprojektet där hälsoinformatörer utbildades och anställdes för att utbilda civilsamhället i hälsosamma levnadsvanor, prevention och screening. Arja är det man kan kalla spets och expertpatientföreträdare. Hon har ställt upp för patienter i olika sorters patientföreningar, intresseorganisationer och kommuner och har drivit cancerfrågorma framåt på ett fint och mjukt sätt.