Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Vanligt läkemedel säkert efter kirurgi för cancer i ändtarm

Det går att anpassa kirurgin vid cancer i ändtarmen efter varje patients förutsättningar, och ett vanligt receptfritt läkemedel kan användas mot smärta efter ingreppet utan ökad risk för komplikationer. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Varje år insjuknar cirka 2 000 personer i Sverige i ändtarmscancer, varav merparten genomgår bukkirurgi i botande syfte. Efter den vanligaste operationsmetoden drabbas var tionde patient av en fruktad komplikation – så kallat anastomosläckage. Det innebär att tarminnehåll läcker ut i bukhålan, vilket i värsta fall kan leda till döden. Misstanke har funnits att smärtbehandling med antiinflammatoriska läkemedel såsom ibuprofen som finns i bland annat Ipren ökar risken för sådant läckage. Många kliniker har därför istället övergått till att ge morfin för att dämpa smärtan efter operationen, vilket medför risk för biverkningar såsom förstoppning och beroende.

Ingen ökad risk

I studien fann forskarna att anastomosläckage inträffade hos 11 % av de som fått denna typ av antiinflammatoriska smärtläkemedel, jämfört med 14 % av de som inte fått dem. Det gick därmed inte att se något stöd för att denna typ av enkla läkemedel skulle öka risken.


Daniel Kverneng Hultberg. Foto: Lars Ekström

– Det här är goda nyheter, eftersom det skulle innebära att man inte behöver vara rädd för att ge vanliga receptfria smärtmediciner efter operation och kan därmed förhoppningsvis undvika andra behandlingsalternativ med risk för värre biverkningar, säger Daniel Kverneng Hultberg.

I avhandlingen undersöks även betydelsen av en omdebatterad aspekt vid den kirurgiska behandlingen. Vid varje operation avgör kirurgen om det blodkärl som försörjer tarmen ska delas antingen högt upp på kärlträdet nära den stora kroppspulsådern, aortan, eller något längre ned. En teoretisk fördel med att dela kärlet högt upp är att det skulle kunna avlägsna spridda cancerceller som annars lämnas orörda, och därmed minska risken för canceråterfall. Men eftersom delningen sker i närheten av viktiga nervfibrer skulle det kunna leda till besvär såsom ofrivilligt läckage av avföring och urin – något som blir allt viktigare eftersom fler överlever sin cancer.

I sin avhandling visar Daniel Kverneng Hultberg att risken för återfall eller död i sin cancer inte påverkades av hur högt upp på kärlträdet delningen skedde. Inte heller risken för funktionella bortfall var påtagligt förändrad efter hög delning jämfört med låg.

– Det innebär att kirurgen får större frihet att låta andra faktorer ligga till grund för vid vilken höjd kärlet delas, exempelvis de anatomiska förutsättningarna hos den enskilda patienten, säger Daniel Kverneng Hultberg, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

Sexliv påverkas

Slutligen studerades hur ett anastomosläckage påverkar den kroppsliga funktionen, något som är sparsamt undersökt tidigare – särskilt gällande kvinnors sexuella funktion. Forskarna undersökte förekomsten av symtom två år efter operationen. Man såg att patienter som hade haft ett anastomosläckage hade ökad risk för minskad sexuell aktivitet samt ökad användning av skyddsprodukter mot avföringsinkontinens. Risken för de flesta av de undersökta symtomen var dock inte ökad efter anastomosläckage, vilket var överraskande.

Avhandlingen omfattar fyra bakåtblickande observationsstudier, innehållande från 805 till 8287 patienter som opererats i Sverige. Ett nationellt kvalitetsregister har använts för att hitta och samla information kring patienterna, kompletterat med uppgifter från patientjournaler. Därtill har en enkät postats hem till en del av patienterna för att avgöra graden av kroppslig funktion efter operationen. Ett flertal olika statistiska metoder har använts för öka resultatens tillförlitlighet.

Daniel Kverneng Hultberg är uppvuxen i Vasastan i Stockholm. Han är utbildad läkare i Umeå och gör nu specialisttjänstgöring inom ögonsjukdomar på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.


Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Daniel Kverneng Hultberg
E-post: [email protected]

Liknande poster

Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

Cancerforskningsfonden i Norrland delar ut 75 miljoner kronor

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI