Redaktion - Onkologi i Sverige

TLV subventionerar NERLYNX vid HER2+ bröstcancer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har 21 februari beslutat att NERLYNX (neratinib) ska ingå i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna patienter med så kallad hormonreceptorpositiv human epidermal receptor positiv, HER2-positiv, tidig bröstcancer och som har avslutat tilläggsbehandling efter operation med trastuzumab så kallad adjuvant behandling för mindre än ett år sedan.¹

I den kliniska studien visades en statistiskt signifikant effektfördel avseende invasiv sjukdomsfri överlevnad (iDFS) hos patienter med tidig HR+, HER2-positiv bröstcancer. TLV bedömer i den hälsoekonomiska analysen att kostnaden för behandling med Nerlynx är rimlig.¹
Det är glädjande att Sverige är ett av de första länderna i Europa där patienter med HER2+ bröstcancer får tillgång till Nerlynx. Pierre Fabre har nu ytterligare ett läkemedel för behandling av bröstcancer på den svenska marknaden. Sedan tidigare finns läkemedlet Navelbine (vinorelbin) säger Aki Liikola, VD på Pierre Fabre Pharma Norden AB.

Om HER2+ bröstcancer Var sjätte kvinna har en så kallad HER2-positiv bröstcancer2 Studier har visat att HER2-positiv bröstcancer är mer aggressiv än andra bröstcancerformer. Det innebär en ökad risk för spridning, återfall och död jämfört med andra typer av bröstcancer. Studier har visat att läkemedlet trastuzumab kan minska risken för återfall efter kirurgi.³ I en långtidsuppföljning var det dock fortfarande upp till 30% som fick återfall under en 10-års period.⁴
Om NERLYNX (neratinib)
NERLYNX® (neratinib) är en oral behandling som är avsedd för utökad adjuvant behandling efter behandling med trastuzumab (efter kirurgi). NERLYNX angriper HER2+ bröstcancer genom att inne i cellen blockera signalvägar vilka kan leda till tumörtillväxt.⁵
Referenser
1. TLV.se
2. ”Regionala Cancercentrum i Samverkan. Remissrunda – Nationellt vårdprogram för Bröstcancer 15 november 2019
3. Piccart-Gebhart et al. Trastuzumab after Adjuvant Chemotherapy in HER2-Positive Breast Cancer. N Engl J Med. 2005; 353:1659-1672
4. Cameron et al. 11 years’ follow-up of trastuzumab after adjuvant chemotherapy in HER2-positive early breast cancer: final analysis of the HERceptin Adjuvant (HERA) trial. Lancet. 2017 March 25; 389(10075): 1195–1205.
SE/NER/02/20/0003
5. www.fass.se

Överlevnaden fem år efter cancerdiagnos är högst i Jönköpings län

En blodtrycksmanschett runt en arm Hälso- och sjukvården i Region Jönköpings län får mycket bra resultat i Socialstyrelsens rapport ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården”där 51 parametrar jämförs, över tiden och mellan regionerna. Det handlar om såväl medicinska resultat som ekonomi och patienternas upplevelse. Arkivbild. Foto: Lii Almnäs

Allt fler invånare i Jönköpings län överlever femårsgränsen för sin cancersjukdom. Andelen är dessutom den högsta i landet. Samtidigt har Region Jönköpings län bland de lägsta kostnaderna för hälso- och sjukvård. Det framgår bland annat av Socialstyrelsens årliga rapport ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården” som publicerades torsdag 20 februari 2020.

Den hälso- och sjukvård som bedrivs av Region Jönköpings län får på många mätområden mycket goda värden, med några få punkter under riksgenomsnittet. Det visar sig när Socialstyrelsen presenterar resultatet för 51 parametrar för att visa hur regionernas hälso- och sjukvård utvecklas, över tiden och i jämförelse med varandra.

”Hög kvalitet till låg kostnad”

– Den här rapporten visar att Region Jönköpings län bedriver hälso- sjukvård med mycket hög kvalitet, vilket förstås är betydelsefullt för länets invånare. Dessutom sker det till en kostnad som är bland de lägsta i landet, vilket är mycket glädjande. Bland Socialstyrelsens indikatorer finns det också områden där vi behöver förbättra oss, något som vi arbetar med kontinuerligt, säger Rachel De Basso (S), ordförande i nämnd för folkhälsa och sjukvård.

Ge översiktlig beskrivning

Rapporten är en del i en omfattande redovisning av indikatorer som handlar om uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Syftet är att ge en översiktlig beskrivning av hälso- och sjukvårdens resultat, utifrån sex viktiga frågeställningar ur ett invånarperspektiv, som berör kostnader, tillgänglighet, prevention, kvalitet, hälsa och hållbarhet.

– Vi kan konstatera att våra medicinska resultat på många områden har förbättrat sig, både i jämförelse med tidigare år och övriga regioner, samtidigt som kostnaderna minskar. Vi kan också glädjas åt att patienterna har stort förtroende för oss och är nöjda med den vård som vi kan erbjuda, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.

Socialstyrelsens rapport innehåller mätvärden av såväl medicinska resultat från olika kvalitetsregister, väntetider som patientenkäter och beräkning av kostnader.

Högst femårsöverlevnad

För Region Jönköpings län är utvecklingen mycket positiv när det bland annat gäller cancerbehandling. Andelen som lever fem år eller längre efter cancerdiagnos är högst i Sverige. Dessutom är det en hög andel av de invånare som får diagnosen tjocktarmscancer som får behandlingsstart inom 28 dagar.

Samtidigt fortsätter kostnaden för hälso- och sjukvård att sjunka även 2018 i Region Jönköpings län, där kostnaden nu är den fjärde lägsta i landet.

Högt förtroende och bra tillgång

Region Jönköpings län hamnar högt i en jämförelse inom en rad områden. Det blir till exempel en förstaplats för patienternas förtroende för sjukvården, upplevelsen att det finns tillgång till den vård man behöver samt telefontillgänglighet till primärvården.

När det handlar om få överbeläggningar och utlokaliseringar av vårdplatser på länets sjukhus, blir det en andraplats nationellt.

För ”Medicinsk bedömning i primärvård inom 3 dagar” blir det en sjundeplats och något bättre än riksgenomsnittet.

Bra resultat för väntetider

För mätområden som operation inom vårdgarantins 90 dagar, väntetid från diagnos till behandling av tjocktarmscancer, dödlighet efter höftfraktur, andel diabetiker som röker, dödlighet efter stroke eller trycksår som uppstår i sjukhusvården, hamnar Region Jönköpings län också bland de 3-4 bästa i Sverige.

Bra placering inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Region Jönköpings län bildar tillsammans med Region Kalmar län och Region Östergötland Sydöstra sjukvårdsregionen. Även inom den gruppen klarar sig Region Jönköpings län bra, med en förstaplats för 22 av måtten, andraplats för 14 mått och en tredjeplats för 11 mått.

Förbättringsområden att arbeta med

Men det finns också ett antal områden där Region Jönköpings län behöver förbättra sig i ett nationellt perspektiv:

Det handlar bland annat om användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre invånare (17:e plats av 21 regioner), väntetiden till utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin (18:e plats) samt fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt (20:e plats).

Fotnot 1: Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom, avser patienter 30-89 år vid tiden för diagnos, där Region Jönköpings län har bäst resultat i landet med 64,5 procent. Mätetalet omfattar alla cancersjukdomar utom bröst-, prostata- och annan hudcancer än malignt melanom, eftersom de cancerformerna har högre överlevnad.

Fotnot 2: Socialstyrelsens sammanställning ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården” besvarar frågorna ”Hur mycket betalar vi för hälso- och sjukvården? Har vi tillgång till hälso- och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso- och sjukvården till att hålla oss friska? Hur är kvaliteten i hälso- och sjukvården vi får? Blir vi friskare och lever längre? Samt ”Hur bidrar hälso- och sjukvården till en hållbar god vård?”

Risk för spridd njurcancer bedöms med DNA-markör

Det är möjligt att förutsäga risken för att njurcancer ska spridas utanför njuren genom att analysera skillnader i så kallad DNA-metylering i tumören vid diagnos. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap samt Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

– Ett framtida mål är att vidareutveckla de modeller vi har skapat för att kunna selektera patienterna med hög risk för tumörspridning. Nya behandlingsalternativ för patienter med hög risk studeras och kan komma att ingå i vårdprogrammet för njurcancer och på så sätt förbättra livskvaliteten hos patienter med ökad risk för tumörspridning, säger Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Umeå universitet.I de studier som ligger till grund för avhandlingen har Emma Andersson Evelönn och forskarkollegor i Umeå analyserat DNA-metylering hos tumörer vid klarcellig njurcancer, som är den vanligaste formen av cancer i njurarna. DNA-metylering är en typ av kemisk förändring av DNA som, utan att påverka DNA-sekvensen, är delaktig i hur gener regleras och uttrycks i celler, om gener är på- eller avslagna.

Det visade sig att tumörer som hade spritt sig till kringliggande organ hade en högre grad av DNA-metylering än de tumörer som enbart var lokaliserade inom njuren. Olika prognosgrupper för tumörspridning kunde på detta sätt grupperas utifrån DNA-metylering.

Njurcancer upptäcks vanligtvis när patienter genomgår röntgenundersökning av buken, innan patienten uppvisar de klassiska symtomen med blod i urinen, flanksmärta och/eller en kännbar massa. Andelen patienter med spridd sjukdom vid diagnos har sjunkit men risken för återfall vid lokal sjukdom är fortfarande cirka en på tre.

– Att identifiera njurcancer med ökad risk för spridning är av vikt för att förbättra patienternas prognos, få möjlighet till kompletterande behandling och bättre livskvalitet, säger Emma Andersson Evelönn.

Enda botemedlet för njurcancer som är begränsad till njuren, är att hela njuren eller delen av njuren med tumör opereras bort. Det finns idag medicinsk behandling att ge vid spridning av sjukdom som förlänger överlevnadstiden samt minskar patientens besvär.

Emma Andersson Evelönn är uppvuxen i Älvsbyn, Norrbotten. Hon är utbildad läkare och har även gått biomedicinprogrammet vid Umeå universitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Emma Andersson Evelönn
Telefon 090-785 44 10
Mobil: 070-330 09 76
E-post: [email protected]

AI ska optimera bröstcancerdiagnostiken

Tack vare ett anslag på 20 miljoner kronor ska ett forskarteam utveckla ett AI-system för att förbättra bilddiagnostiken inom bröstcancer. Forskningen inom patologi leds av Johan Hartman på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi bygger ett AI-system som själv ska kunna hitta och diagnosticera cancer i de mikroskopibilder som vi jobbar med. Systemet ska då kunna fungera som ett beslutsstöd för radiologer och patologer när vi diagnosticerar bröstcancer, berättar Johan Hartman, specialistläkare på Klinisk patologi och cytologi och den som leder forskningsgruppen.

Mikroskopibilder undersökt idag digitalt, men många diagnoser hamnar i en gråzon då vissa tumörer inte bedöms som aggressiva, men heller inte som helt godartade. AI-systemet ska minska antalet patienter i denna gråzon.

– Idag finns det stor variation i bedömningarna av bilder eftersom vi människor bedömer olika. Men AI ska kunna hitta information i bilderna som vi inte kan upptäcka. Det kommer att hjälpa oss mycket i vårt arbete och fler patienter kommer få en tydligare diagnos och därmed rätt behandling för dem, säger Johan Hartman.

Strålning mot cancer kan orsaka skador och cancer

Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet och överläkare vid Sundsvalls sjukhus. Foto: Elin Hellström.

Kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl samt lungcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen pekar på att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt.

– Man ska inte av vara rädd för strålbehandling i sig. För många patienter är den en viktig del av behandlingen för att förebygga återfall. Men patienter och sjukvård bör vara medvetna om riskerna och vidta de åtgärder som går för att minimera dem, säger Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Umeå universitet och överläkare i onkologi.

I sin avhandling har Anna-Karin Wennstig analyserat data för kvinnor som fått strålbehandling mellan 1992 och 2012. Sammanlagt har 68 000 kvinnor med bröstcancer ingått i underlaget, som jämförts med 340 000 åldersmatchade kvinnor utan bröstcancer.

I en av avhandlingens studier kunde man se att risken för förträngning i vänster kranskärls nedåtstigande gren, den del som är mest utsatt vid strålning av vänster bröst, var fem gånger så stor vid stråldoser över 20 Gray, jämfört med doser under 1 Gray. I en annan studie bedömdes risken för ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga sjukdom i kranskärl. Det gick att se att kvinnor som fått strålbehandling för cancer i vänster bröst hade 18 procents högre förekomst av kranskärlssjukdom jämfört med kvinnor som fått strålbehandling för cancer i höger bröst.

– Det är fullt genomförbart att rita in kranskärlen när man planerar strålbehandling för att kunna beräkna den stråldos som kranskärlen får vid behandlingen. Allmänt gäller att försöka hålla stråldosen så låg som möjligt utanför bröstet för att skona övrig vävnad men samtidigt få en effektiv behandling av cancersjukdomen, säger Anna-Karin Wennstig.

En tredje studie visar att kvinnor som fått strålbehandling för bröstcancer löpte en mer än fördubblad risk att få lungcancer. De kvinnor med bröstcancer som fick lungcancer efter strålbehandlingen hade dock en signifikant bättre överlevnad om de hade haft en tidigare bröstcancer jämfört med om de inte haft en tidigare. Det beror troligen på att lungcancern hos dessa kvinnor hittades i ett tidigare skede innan den gett symtom, i samband med uppföljning av den förra bröstcancern.

Anna-Karin Wennstig är uppvuxen i Sollefteå, utbildad läkare i Umeå och arbetar som överläkare vid Onkologkliniken på Sundsvalls sjukhus.