Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

En hyllning till all världens bröst – fakta om bröstcancer på fem språk

Inför internationella kvinnodagen har Bröstcancerförbundet tagit fram information om bröstcancer på arabiska, engelska, persiska, somaliska och turkiska. Informationen är del av en kampanj som syftar till att öka medvetenheten om självundersökning och vikten av tidig upptäckt av bröstcancer bland utrikesfödda kvinnor. Idag uteblir var femte kvinna från sin mammografiundersökning. Utrikesfödda kvinnor uteblir mer än dubbelt så ofta som sina svenskfödda medsystrar.

Varje år får cirka 8000 kvinnor och 60 män diagnosen bröstcancer. Två av tre fall upptäcks vid screening. Ju tidigare en bröstcancer upptäcks desto bättre är prognosen och möjligheten att bli botad. Sedan regelbunden screening infördes i Sverige har dödligheten i bröstcancer minskat med 30 procent, enligt Regionala cancercentrum i samverkan. Bland kvinnor som regelbundet deltar i screening har dödligheten minskat med 45 procent.

–I vissa kulturer har man en annan syn på både cancer och screening. Det saknas ofta kunskap om att cancer är botbart och många ställer sig frågan varför man ska screena ett friskt bröst. Därför behövs riktade informationsinsatser till utrikesfödda kvinnor och deras familjer. Det här initiativet är vårt sätt att dra ett strå till stacken, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Var femte kvinna som kallas till mammografiundersökning uteblir från sitt besök. Det är främst tre grupper av kvinnor som inte kommer på undersökningen: kvinnor med kortare utbildning och svagare ekonomi, kvinnor mellan 40–50 år samt utrikesfödda kvinnor.

Utrikesfödda kvinnor uteblir mer än dubbelt så ofta från mammografiundersökningen jämfört med svenskfödda kvinnor. Därför finns ett stort behov av att nå ut till dessa kvinnor med information om vikten av tidig upptäckt, självundersökning och regelbunden mammografi.

–Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. För att närma oss målet behöver vi genomföra informationsinsatser som når fram oavsett socioekonomisk eller kulturell bakgrund, säger Susanne Dieroff Hay.

Bröstcancerförbundet erbjuder sedan tidigare appen Klämdagen med instruktioner och påminnelser om självundersökning av brösten direkt i mobilen på arabiska, engelska, persiska, somaliska, svenska och turkiska. I samband med internationella kvinnodagen genomför Bröstcancerförbundet en informationskampanj för att specifikt nå ut bland utrikesfödda kvinnor och deras närstående.

För information om bröstcancer på andra språk besök bröstcancerförbundet.se

Bröstcancer i siffror

  • Varje timme får en kvinna beskedet bröstcancer
  • Nära 8 000 kvinnor i Sverige per år får diagnosen bröstcancer
  • Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor
  • Två av tre fall upptäcks vid mammografiscreening

Ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen, visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och för att testa cancerläkemedel.

Den studie som forskargruppen hittills publicerat, i tidskriften Biomaterials, gäller bröstcancer. Pågående studier på bland annat tjocktarmscancer och äggstockscancer visar också positiva resultat för den nya tekniska plattformen och strategin.

Vid traditionell diagnostik efter cancerkirurgi är det tumörceller i den bortopererade vävnaden som undersöks. Beroende på cancerform görs mer eller mindre omfattande molekylära analyser, och undersökningar av prognosgener.

För bröstcancerpatienterna i den aktuella studien gjordes detta enligt rutin. Forskarna gick sedan vidare med den nya tekniken, i de fall det fanns borttagen tumörvävnad kvar att arbeta med. Istället för att titta på tumörceller studerades den stödjande struktur, av bland annat proteinfibrer, som omger cellerna och styr vävnadens uppbyggnad. Ett slags omgivande skelett.

Kunde förutsäga återfall

Anders Ståhlberg, docent i molekylär medicin, är en av två huvudansvariga för studien och plattformen:

– I vanliga fall undersöker man tumörceller och gör sig av med resten, här gör vi tvärtom. Det vi tittar på är cellernas omgivning, deras omgivningsskelett, och vi såg tidigt att det fanns stora skillnader mellan tumörer från olika patienter, som bara kunde upptäckas vid analys av dessa omgivningar, säger han.

Forskarna kunde bland annat förutsäga risken för återfall i bröstcancer genom att studera egenskaperna hos omgivningsskelettet i olika patienters vävnader. Detta skedde genom att man satte in identiska cancercellinjer i skeletten, och jämförde de olika utfallen.

Göran Landberg är professor i patologi och den andra drivande personen bakom forskningen:

– Våra resultat har tydliga kopplingar till kliniska parametrar, exempelvis hur aggressiv en tumör visade sig vara. Vi arbetar nu med att ta reda på vilka delar av cellernas omgivningsskelett som påverkade vad. Tekniken fungerar, och vi har kunnat visa att det här är en väldigt bra experimentell plattform med stor klinisk potential, säger han.

Testning av läkemedel

Utöver diagnostik och prognoser för hur en cancer ska utvecklas ser forskarna testning av läkemedel som ett viktigt område för den nya plattformen. En läkemedelskandidat kan då testas i flera olika individers bortopererade vävnad, för att se hur den potentiellt kan fungerar i olika patienter med cancer.

Syftet med plattformen är att testa vilka patienter som har nytta av en behandling innan den ges till människor. En annan fördel med den nya tekniken är att användningen av försöksdjur kommer att kunna minskas.

Göran Landberg och Anders Ståhlberg tillhör Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin. Viktig partner i studien är statliga forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden AB.

Titel: Patient-derived scaffolds uncover breast cancer promoting properties of the microenvironment; https://doi.org/10.1016/j.biomaterials.2019.119705

Kontakt:

Göran Landberg, professor, Göteborgs universitet, [email protected] (inled med mejlkontakt)

Anders Ståhlberg, docent, Göteborgs universitet, 0734 22 84 46, [email protected]

Bilder: Anders Ståhlberg (foto: Elin Lindström) Göran Landberg (foto: Johan Wingborg)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
[email protected]

Nu bildas Sahlgrenska Cancer Center

Beslut har nu tagits att bilda Sahlgrenska Cancer Center inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Centret ska skapa ett starkare samarbete mellan sjukhusets olika verksamheter och ha en nära samverkan med forskningen, med målet att ge patienten en bättre och tryggare cancervård.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse ställde sig idag bakom sjukhusdirektörens verkställighetsbeslut från 20 februari om att bilda Sahlgrenska Cancer Center.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger mycket långt framme inom cancerområdet och har ambitionen att bli ett internationellt ledande cancersjukhus. När vi bildar Sahlgrenska Cancer Center skapar vi förutsättningar för att vässa forskningen och vården för våra patienter, säger ordförande Henrik Ripa.

Bildandet av Sahlgrenska Cancer Center är ett led i universitetssjukhusets arbete för att bli ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre (CCC). CCC är en internationell certifiering som utfärdas av Organization of European Cancer Institutes (OECI).  För att bli ackrediterade krävs att sjukhuset bedriver cancervård av hög kvalitet och framstående forskning inom ramen för centrat.

– Ett CCC innebär en identitet och en struktur som samlar cancervården på ett ännu bättre sätt än vad som görs på idag. Målet är att ge en tryggare, säkrare och bättre vård för patienterna. Nu tar vi ett viktigt steg på vägen dit, säger Claes Jönsson, områdeschef för område 5 och ordförande för Sahlgrenska Cancer Centers ledningsråd.

Den 1 mars 2020 skickar Sahlgrenska Universitetssjukhuset in de uppgifter som OECI kräver för att sjukhus ska få tillstånd att inleda ackrediteringsprocessen. Sahlgrenska Universitetssjukhusets ansökan sker i samverkan med Sahlgrenska akademin och Regionalt cancercentrum Väst. Ackrediteringen innebär bland annat en så kallad peer review, som granskar allt från forskning och utbildning till klinisk verksamhet, administration och informationshantering på sjukhuset. Processen beräknas ta cirka två år.

– En ackreditering som Comprehensive Cancer Centre innebär att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en cancervård i internationell toppklass, vi ska inte ha lägre ambitioner än så, säger Claes Jönsson.

Nu ska vuxna barncanceröverlevare få jämlik vård – mottagning öppnar i sydöstra Sverige

Nu ska vuxna barncanceröverlevare få jämlik vård – mottagning öppnar i sydöstra Sverige

Många vuxna barncanceröverlevare lider av sena komplikationer. Trots det är uppföljningen av dessa personer ojämlik. Bland annat saknas en uppföljningsmottagning helt i den sydöstra sjukvårdsregionen, vilket Barncancerrapporten 2019 pekade på. Nu står det klart att regionen kommer öppna en mottagning våren 2021.

Drygt 70 procent av alla barncanceröverlevare drabbas av sena komplikationer, av sjukdomen i sig eller av behandlingen. Enligt ett nationellt vårdprogram ska barncanceröverlevare erbjudas uppföljning och sjukvård av högsta internationella klass, men endast omkring 14 procent har kallats till sådan uppföljning enligt Barncancerrapporten 2019.

Hittills har fem av landets sex sjukvårdsregioner haft särskilda uppföljningsmottagningar, men i den sydöstra sjukvårdsregionen där Östergötland, Kalmar och Jönköpings län ingår finns ingen motsvarande verksamhet. Därmed har inga patienter som behandlats vid barncancercentrum i Linköping blivit kallade till uppföljning.

Nu står det dock klart att arbetet med att öppna en sådan mottagning har påbörjats på uppdrag av Regionalt cancercentrum (RCC) sydöst. Mottagningen ska vara placerad vid Linköpings universitetssjukhus och öppna våren 2021.

– Vi börjar med att kartlägga vilka patienter det rör sig om, något som vi ska bli färdiga med innan sommaren. Sedan planerar vi en kontakt med dessa patienter för att få en bild av eventuellt behov av uppföljning och stöd, säger Christina Johansson, vårdutvecklare hos Region Östergötland och projektledare för mottagningen, på RCC:s hemsida.

– Att din bostadsort avgör vilken vård du får som barncanceröverlevare är oacceptabelt. Det är därför glädjande att även sydöstra sjukvårdsregionen nu får en uppföljningsmottagning. Det är ett steg på vägen mot att alla överlevare, oavsett var i landet de behandlats får samma chans till uppföljning efter avslutad behandling. Nu ser vi fram emot att man även arbetar med utvecklat psykosocialt stöd för den här gruppen, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Marianne Jarfelt, ansvarig läkare för uppföljningsmottagningen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, är mycket positiv till nyheten.

– Jag är jätteglad över att det här nu blir av i sydöstra regionen, nu kommer det finnas mottagningar för alla vuxna barncanceröverlevare i Sverige. Uppföljningsmottagningarna är väldigt viktiga, både för barncanceröverlevarna och för vården i övrigt, som får hjälp med kunskap om den här gruppen. Nu är det viktigaste framöver att vi får tillräckligt mycket kapacitet och resurser på alla uppföljningsmottagningar för att kunna träffa alla patienter, för det saknar vi idag.

Fakta om barncanceröverlevare

  • I dag i Sverige finns cirka 11 000 barncanceröverlevare, och gruppen ökar för varje år som går.
  • 70 % av barncanceröverlevarna drabbas av någon form av sen komplikation, det vill säga ett försämrat hälsotillstånd som uppkommer till följd av antingen cancern i sig, eller av behandlingen.
  • Ungefär 30 % dessa får komplikationer som är allvarliga, till och med potentiellt livshotande, till exempel en ny cancer, hjärtsvikt eller stroke.

Om barncancer

  • Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
  • Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i Sverige.
  • Cirka 85 procent av barnen överlever, men det varierar mycket beroende på cancertyp.
    • Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige.

CHMP ger positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib)

CHMP ger positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) (1). Utlåtandet baseras på resultat från fas III-studien ALTA-1L som visar att Alunbrig var överlägsen krizotinib som första linjens ALK-behandling och visade en signifikant skillnad i effekt hos de patienter som hade hjärnmetastaser vid studiestart.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Alunbrig är en ny generations tyrosinkinashämmare (TKI) som är designad för att hämma ALK genetiska förändringar.

– På grund av att ALK-positiv icke-småcellig lungcancer är en komplex sjukdom som ofta sprider sig till hjärnan, så är det viktigt att det finns behandlingsalternativ som visar god effekt i hela kroppen och i hjärnan. Resultaten från studien ALTA-1L visar att brigatinib som första linjens behandling visar en signifikant skillnad i responsen i hjärnan och en förbättrad total effekt i jämförelse med krizotinib. Om Alunbrig blir godkänt av EU-kommissionen, skulle det tillföra ett värdefullt behandlingsalternativ i första linjen för denna patientgrupp, säger Luigi De Petris, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, och svensk medprövare i studien ALTA-1L.

Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien ALTA-1L där effekt och säkerhet för Alunbrig som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC), jämförts med krizotinib. Patienterna i studien hade inte tidigare fått behandling med en ALK-hämmare.

Resultaten från studien visar att Alunbrig var överlägsen krizotinib som första linjens ALK-behandling och visade en signifikant skillnad i effekt hos de patienter som hade hjärnmetastaser vid studiestart.

Efter mer än två års uppföljning visar studieresultaten att Alunbrig jämfört med krizotinib, minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 69 procent (HR=0,31, 95% KI: 0,17-0,56), hos nydiagnostiserade patienter med mätbara hjärnmetastaser vid studiestart, uppmätt av blindad oberoende bedömningskommitté (BIRC) och 76 procent (HR=0,24, 95% KI: 0,12-0,45), uppmätt av studieprövare. Behandling med Alunbrig visade även på en förbättrad total effekt i ”intention-to-treat”-gruppen, där den progressionsfria överlevnaden (PFS), i median var två gånger längre för Alunbrig-gruppen i jämförelse med krizotinib vid 24,0 månader (95% KI: 18,5-NE) jämfört med 11,0 månader (95% KI: 9,2-12,9) för krizotinib, uppmätt av BIRC och 29,4 månader (95% KI: 21,2-NE) jämfört med 9,2 månader (95% KI: 7,4-12,9), för krizotinib-gruppen, uppmätt av studieprövare.

Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats från studier med Alunbrig enligt den befintliga produktresumén (SmPC). De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre (≥3) i Alunbrig-gruppen var ökat CPK (24,3%), ökat lipas (14,0%) och hypertoni (11,8%); och för krizotinib-gruppen ökat ALAT (10,2%), ökat ASAT (6,6%) och ökat lipas (6,6%).

Om studien ALTA-1L

ALTA-1L är en pågående internationell, öppen, randomiserad, multicenter och jämförande fas III-studie med 275 patienter som utvärderar behandling med Alunbrig jämfört med krizotinib hos patienter med ALK-positiv avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer och som inte tidigare fått behandling med en ALK-hämmare. Patienterna fick antingen Alunbrig i dosen 180 mg en gång dagligen med en inledande startdos om 90 mg en gång dagligen de första sju dagarna, eller krizotinib, 250 mg två gånger dagligen (Alunbrig n=137, krizotinib n=138).

Medianåldern var 58 år i Alunbrig-gruppen och 60 år i krizotinib-gruppen. 29 procent av patienterna hade hjärnmetastaser vid studiestart i Alunbrig-gruppen, jämfört med 30 procent i krizotinib-gruppen. 26 procent av patienterna i Alunbrig-gruppen hade tidigare fått kemoterapi för avancerad eller metastaserad sjukdom, jämfört med 27 procent i krizotinib-gruppen.

Det primära effektmåttet för studien var progressionsfri överlevnad (PFS), det vill säga hur lång tid patienten lever utan att sjukdomen förvärras, och som utvärderades av en oberoende studiekommitté (blinded independent review committee, BIRC). Sekundära effektmått inkluderade objektiv responsfrekvens (ORR) enligt RECIST-kriterierna, version 1.1, intrakraniell ORR, intrakraniell PFS, total överlevnad (OS), säkerhet och tolerabilitet.

Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats från studier med Alunbrig enligt den befintliga produktresumén (SmPC).

Om Alunbrig (brigatinib)

Alunbrig (brigatinib) är en tyrosinkinashämmare (TKI) som binder till ALK-EML4-proteinet och blockerar aktiviteten av ALK och hämmar därmed cancercellernas tillväxt, vilket fördröjer sjukdomens förlopp. Alunbrig tillhör en ny generation ALK-hämmare och tas i tablettform, en tablett en gång om dagen.

Alunbrig (brigatinib) godkändes av EU-kommissionen den 27 november 2018 för behandling av vuxna patienter med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som tidigare fått behandling med krizotinib. Sedan den 14 december 2018 ingår Alunbrig i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna patienter med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som tidigare fått behandling med krizotinib (2).

Om lungcancer och ALK-positiv lungcancer

Lungcancer drabbar cirka 4 000 personer om året (3). Den förväntade relativa 5-årsöverlevnaden efter diagnos är idag cirka 16,5 procent i Sverige, vilket gör lungcancer till den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken och är den cancerform som flest människor dör av i Sverige (4). Icke-småcellig lungcancer är den vanligaste formen av lungcancer (5) där adenocarcinom är den vanligaste undergruppen. Av dem som drabbas av icke småcellig lungcancer har cirka tre till fem procent den relativt ovanliga cancerformen ALK-positiv lungcancer (6, 7, 8), vilken liksom andra former av lungcancer kan vara svårbehandlad. Till skillnad från en stor andel lungcancerfall drabbar ALK-positiv lungcancer ofta människor i yngre åldrar och som i många fall aldrig har rökt.

Vid ALK-positiv lungcancer har det uppstått en genetisk avvikelse (rearrangemang) genom att ALK-genen bytt delar med en annan gen, vanligtvis EML4, med följd att det bildats ett abnormt protein som driver på tumörens tillväxt.

Takedas fortsatta forskning och utveckling inom icke-småcellig lungcancer syftar till att förbättra livet för de cirka 40 000 patienter som diagnostiseras i världen varje år med denna allvarliga och sällsynta form av lungcancer (9).

För mer information, vänligen kontakta

Magnus Andersson, medicinsk rådgivare, [email protected], +46 70 225 0445

Henry Werner, kommunikationsdirektör, Sverige och Norden, [email protected],
+46 8 731 28 00, +46 70 970 22 27

Läs det engelska pressmeddelandet i sin helhet här.

För mer information vänligen besök: www.ema.europa.eu/ema/, www.takeda.se eller www.takeda.com

Referenser

1. European Medicines Agency, CHMP, 2020-02-28: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/summaries-opinion/alunbrig

2. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), beslut 14 december 2018, https://www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/begransad-subvention/arkiv/2018-12-17-alunbrig-ingar-i-hogkostnadsskyddet-med-begransning-.html

3. Cancer Incidence in Sweden 2015. Socialstyrelsen 2015 (www.socialstyrelsen.se/publikationer2017)

4. Lungcancer, Nationellt vårdprogram, 2.0, 2018-08-21, sid 13 resp sid 97

5. Cancerfondsrapporten 2017, del 1 – Lungcancer, sid 45

6. Gainor JF, Varghese AM, Ou SH, et al. Clin Cancer Res. 2013;19(15):4273-81.

7. Koivunen JP, Mermel C, Zejnullahu K, et al. Clin Cancer Res. 2008; 14(13):4275-83.

8. Wong DW, Leung EL, So KK, et al. Cancer. 2009; 115(8):1723-33.

9. Chia PL, Mitchell P, Dobrovic A, John T. Clin Epidemiol, 2014;6:423-432.