Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Venclyxto EU-godkänt i kombinationsbehandling vid KLL

AbbVie får godkänt från Europeiska kommissionen för Venclyxto (venetoklax) i kombinationsbehandling för patienter med obehandlad kronisk lymfatisk leukemi

  • Venclyxto plus obinutuzumab är den första kemofria, tidsbestämda kombinationsbehandlingen, som har godkänts av Europeiska kommissionen för patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
  • Godkännandet baseras på fas III-data från CLL14-studien, som visade att patienter som behandlades med obinutuzumab plus ett års behandling med Venclyxto hade en förlängd progressionsfri överlevnad (PFS) och högre andel patienter uppnådde icke-mätbar kvarvarande sjukdom jämfört med patienter som fick behandling med obinutuzumab plus klorambucil 1,5

AbbVie, ett forskande biopharmaföretag, meddelar att Europeiska kommissionen har godkänt Venclyxto i kombination med obinutuzumab för behandling av tidigare obehandlade KLL-patienter. Godkännandet gäller för alla 27 medlemsstaterna i EU liksom Island, Liechtenstein, Norge och Storbritannien.

− Godkännandet understryker den ökande nyttan av Venclyxto vid KLL-behandling och visar på dess kliniska värde som en kemofri kombinationsbehandling för tidigare obehandlade KLL-patienter i Europa, säger Neil Gallagher, läkare, PhD, ansvarig för läkemedelsutveckling på AbbVie. Vi ser fram emot att tillhandahålla Venclyxto till ännu fler patienter, som potentiellt kan ha nytta av att uppnå en djup respons och bibehållen progressionsfri överlevnad, med det extra värdet av att behandlingen är tidsbestämd.

Detta är det tredje godkännandet för Venclyxto, som är den första B-cellslymfom-2- (BCL-2) hämmaren. BCL-2 är ett protein som förhindrar cancerceller från att genomgå en programmerad celldöd, apoptos. Venclyxto är sedan tidigare godkänd för behandling i kombination med rituximab av vuxna KLL-patienter, som fått minst en tidigare behandling, samt i monoterapi för vuxna KLL-patienter med 17p-deletion eller TP53-mutation som är olämpliga för eller som har sviktat på en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg eller hos vuxna patienter utan 17p-deletion eller TP53-mutation efter terapisvikt på både kemoimmunterapi och en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg.

− KLL är vanligast bland de 95 000 som diagnosticeras med leukemi i Europa varje år, och kemoterapi är oftast den första behandlingen för dessa patienter säger Michael Hallek, läkare och ordförande för den tyska KLL-studiegruppen, direktör för avdelningen för internmedicin och centret för integrerad onkologi vid Kölns universitetssjukhus i Tyskland, samt studiens huvudprövare. Möjligheten att använda en kemofri kombinationsbehandling, som kan ge en djup respons och göra det möjligt att avsluta behandlingen, kommer att förändra sättet som vi behandlar KLL och medföra en betydande inverkan för patienterna.

Det senaste godkännandet baseras på resultat från primäranalysen (uppföljningstid 28 månader i median) av den kliniska fas III-studien CLL14, som visade en förlängd prövarbedömd progressionsfri överlevnad (PFS; behandlingstid utan sjukdomsprogression eller dödsfall) hos patienter som behandlades med Venclyxto plus obinutuzumab jämfört med klorambucil plus obinutuzumab (hazard ratio [HR]: 0,35, 95 % konfidensintervall [CI]: 0,23, 0,53; P <0,0001, median ännu inte nådd). Vid en uppdaterad effektanalys av CLL14 (uppföljningstid 40 månader i median) hade median PFS inte nåtts för Venclyxto plus obinutuzumab-armen, och var 35,6 månader (95 % konfidensintervall [CI]: 33,7, 40,7) i obinutuzumab plus klorambucil-armen (hazard ratio [HR]: 0,31, 95 % konfidensintervall [CI]: 0,22, 0,44). Beräknad PFS vid 36 månader för Venclyxto plus obinutuzumab var 81,9 % (95 % konfidensintervall [CI]: 76,5, 87,3) och var för obinutuzumab plus klorambucil 49,5 % (95 % konfidensintervall [CI]: 42,4, 56,6). Efter den avslutade ettåriga behandlingen, hade patienter med Venclyxtokombinationen uppnått en djup respons dvs högre andel av patienterna uppnådde icke-mätbar kvarvarande sjukdom (MRD-negativitet) eller komplett respons (CR) jämfört med de patienter som fick klorambucil plus obinutuzumab.1,5 

Säkerhetsprofilen för kombinationen Venclyxto plus obinutuzumab överensstämde med den kända säkerhetsprofilen för vart och ett av läkemedlen. Minst en biverkan av varierande grad förekom hos 94,3 % av patienterna i Venclyxto kombinationsarmen. De vanligaste grad 3/4-biverkningarna var neutropeni och infektioner. Tumörlyssyndrom rapporterades hos tre patienter i Venclyxto plus obinutuzumab-armen (samtliga under obinutuzumab-behandlingen och före insättandet av Venclyxto).1

I januari 2020 meddelade AbbVie att Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (CHMP) gett ett positivt utlåtande för godkännande för marknadsföring för Venclyxto i kombination med obinutuzumab för behandling av tidigare obehandlade KLL-patienter.

Om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL är en långsamt växande form av leukemi, eller blodcancer, där för många omogna lymfocyter (en sorts vit blodkropp) förekommer, företrädesvis i blod och benmärg. I Europa nydiagnostiserades cirka 95 000 personer i leukemi under 2018.2 KLL är den vanligaste formen av leukemi i västvärlden och svarar för cirka en tredjedel av alla nydiagnostiserade leukemier.3,4

Om fas III-studien, CLL14

Den randomiserade, multicenter, öppna, kontrollerade fas III-studien CLL14, som genomfördes i nära samarbete med den tyska KLL-gruppen (DCLLSG), utvärderade effekt och säkerhet vid kombinationsbehandling med Venclyxto plus obinutuzumab (n=216) jämfört med obinutuzumab plus klorambucil (n=216) hos tidigare obehandlade KLL-patienter med samsjuklighet (total Cumulative Illness Rating Scale (CIRS) >6 eller kreatininclearance <70 ml/min). Behandlingarna administrerades under en tidsbestämd period om 12 månader för Venclyxto respektive klorambucil, båda i kombination med sex cykler av obinutuzumab. Studien omfattade 432 tidigare obehandlade patienter, som var diagnosticerade enligt kriterier från International Workshop on Chronic Lymphocytic Leukemia (iwCLL). Det primära effektmåttet var prövarbedömd PFS.1 Viktiga sekundära effektmått var MRD-negativitet i perifert blod och benmärg, samt total responsfrekvens (ORR) och komplett respons (CR).1

Om Venclyxto (venetoklax)

Venclyxto är det första i en helt ny klass av läkemedel, som selektivt binder till och hämmar proteinet B-cellslymfom-2 (BCL-2). Hos en del blodcancersjukdomar och andra cancersjukdomar anrikas BCL-2 och förhindrar naturlig celldöd, så kallad apoptos. Venclyxto är en målstyrd behandling som blockerar BCL-2, så att apoptosprocessen återställs och cancercellerna kan dö.

Venclyxto i kombination med obinutuzumab är avsett för behandling av vuxna patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL).5

Venclyxto i kombination med rituximab är avsett för behandling av vuxna patienter med KLL som fått minst en tidigare behandling.5

Venclyxto som monoterapi är avsett för behandling av KLL.5

  • hos vuxna patienter med 17p-deletion eller TP53-mutation som är olämpliga för eller som har sviktat på en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg, eller
  • hos vuxna patienter utan 17p-deletion eller TP53-mutation efter terapisvikt på både kemoimmunterapi och en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg.

Personer med hög tumörbörda kan under behandling med Venclyxto utveckla onormala nivåer av vissa kroppssalter (såsom kalium och urinsyra) i blodet på grund av att stora mängder cancerceller bryts ner snabbt. Detta kan leda till förändringar i njurfunktion, onormala hjärtslag eller krampanfall. Tillståndet kallas TLS (tumörlyssyndrom) och kan bli livshotande. Det finns risk för TLS under de första 5 veckorna av behandling med Venclyxto. Patienter ska alltid få förebyggande åtgärder, och finns det en ökad övergripande risk för TLS ska intensivare åtgärder sättas in.5

De vanligaste biverkningarna under behandling med Venclyxto är lågt antal vita blodkroppar (neutropeni), övre luftvägsinfektion, diarré, illamående, förstoppning och trötthet.5

Venclyxto utvecklas av AbbVie och Roche. Det marknadsförs gemensamt av AbbVie och Genentech, en medlem av Roche Group, i USA och av AbbVie utanför USA. Tillsammans, är de båda företagen dedikerade till forskning kring BCL-2, och Venclyxto prövas i flera kliniska studier inom flera blodcancersjukdomar och andra cancersjukdomar.

Venclyxto är godkänd i fler än 50 länder. AbbVie och Roche samarbetar förnärvarande med regulatoriska myndigheter I andra länder för att tillhandahålla denna behandling till fler behövande patienter.

För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se.

Referenser:
1. Fischer K, et al. Effect of fixed-duration venetoclax plus obinutuzumab (VenG) on progression-free survival (PFS), and rates and duration of minimal residual disease negativity (MRD–) in previously untreated patients (pts) with chronic lymphocytic leukemia (CLL) and comorbidities. Presented at the 2019 American Society of Clinical Oncology Annual Meeting: June 4, 2019; Chicago.
2. International Agency for Research on Cancer. World Health Organization. Europe Globocan 2018. https://gco.iarc.fr/today/data/factsheets/populations/908-europe-fact-sheets.pdf.Accessed February 2020.
3. NCI dictionary. NCI Dictionary of Terms. Chronic Lymphocytic Leukemia. https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms. Accessed January 2020.
4.World Health Organization. 2014 Review of Cancer Medicines on the WHO List of Essential Medicines. http://www.who.int/selection_medicines/committees/expert/20/applications/CLL.pdf. Accessed January 2020.
5. Produktresumé för Venclyxto, www.fass.se

Acetylsalicylsyra kopplat till minskad levercancerrisk


Vuxna med kronisk virushepatit och förhöjd risk för levercancer har lägre risk att drabbas av levercancer eller att dö av leversjukdom om de under lång tid medicinerat med acetylsalicylsyra (till exempel Trombyl) i låg dos. Det visar en studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine av forskare från Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset Örebro i Sverige och Massachusetts General Hospital i Boston, USA.

– Levercancer och dödligheten i leversjukdom ökar i snabb takt i USA och Europa. Trots detta saknas etablerade behandlingar för att förhindra utvecklingen av levercancer eller för att minska risken för död i leversjukdom, säger studiens förstaförfattare Tracey Simon, forskare vid Massachusetts General Hospital.

I den aktuella studien analyserade forskarna data från 50 275 vuxna svenskar med kronisk virushepatit, en typ av leverinfektion som orsakas av hepatit B- eller C-virus. Dessa infektioner är den vanligaste riskfaktorn för levercancer. På tio år utvecklade 4,0 procent av patienterna som fick acetylsalicylsyra i låg dos (upp till 160 mg/dag) levercancer, jämfört med 8,3 procent av de som inte tog acetylsalicylsyra. Användningen av acetylsalicylsyra var kopplat till 31 procents lägre relativ risk för levercancer.

Ju längre en person tog acetylsalicylsyra, desto större var nyttan. Jämfört med kortvarig användning (tre månader till ett år) var risken för levercancer 10 procent lägre för personer som tagit acetylsalicylsyra i 1–3 år, 34 procent lägre för dem som tagit medicinen i 3–5 år och 43 procent lägre för dem som tagit medicinen i minst 5 år.

Dessutom var dödligheten i leversjukdom endast 11,0 procent hos dem som tagit acetylsalicylsyra jämfört med 17,9 procent av icke-användarna under en tioårsperiod, motsvarande 27 procents lägre relativ risk för dem som tagit medicinen.

Fördelarna av att äta acetylsalicylsyra sågs oberoende av kön, svårighetsgrad av leverinfektion eller typ av hepatitvirus (B eller C). Risken för inre blödningar (något som acetylsalicylsyra kan orsaka på lång sikt) var inte förhöjd bland personer som åt medicinen.


Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Alexander Donka

– Detta är den första stora nationella studien som visar att användningen av acetylsalicylsyra är förknippad med en betydligt lägre långsiktig risk för levercancer och dödlighet i leversjukdom, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Forskarna poängterar att randomiserade kliniska prövningar behövs för att ytterligare utreda fördelarna med acetylsalicylsyra för patienter med leversjukdom.

Forskningen finansierades av National Institutes of Health (USA), American Association for the Study of Liver Diseases, Boston Nutrition Obesity Research Council, Nyckelfonden, Region Örebro län och Karolinska Institutet. Se den vetenskapliga artikeln för fullständig redovisning om finansiering av alla medförfattare.

Publikation: “Association of Aspirin with Hepatocellular Carcinoma and Liver-Related Mortality”. Tracey G. Simon, Ann-Sofi Duberg, Soo Aleman, Raymond T. Chung, Andrew T. Chan, Jonas F. Ludvigsson. New England Journal of Medicine (NEJM), online 11 mars 2020, doi: 10.1056/NEJMoa1912035.

För mer information, kontakta:

Jonas F. Ludvigsson, professor, överläkare
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Barnkliniken, Universitetssjukhuset Örebro
Tel: 019-602 1000
Mobil: 0730-296 318
E-post: [email protected]

Cancercellers slarv kan göra dem känsliga för framtida läkemedel

Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat. Studien publiceras i Nature Communications.

Typiskt för cancerceller är att de snabbt kan förändra sitt dna. Men i sin iver att skaffa nya mutationer slarvar de bort mycket av den nedärvda genetiska variationen. Det kan innebära att tumörcellen bara har kvar ett defekt anlag av en gen från den ena föräldern, vilket skiljer den från friska celler som även har ett fungerande anlag från den andra föräldern. Den här egenskapen hos cancerceller skulle kunna vara en akilleshäl som kan utnyttjas när nya läkemedel utvecklas.

– Vi sökte efter gener där många människor bär på ett fungerande och ett defekt anlag i sitt dna. En sådan gen, NAT2, ger upphov till ett protein som bryter ner flera läkemedel och var särskilt intressant eftersom det ena anlaget ofta tappas bort under utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer, säger Tobias Sjöblom vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Utifrån sin upptäckt utvecklade forskarna sedan en substans som dödar celler som saknar NAT2 och kunde också visa att den kan användas för att behandla djurmodeller av cancer och tumörceller från cancerpatienter.

– Förutsättningarna för behandlingen finns hos 50 000 av de kolorektalcancerpatienter som insjuknar varje år runt om i världen och vi kommer därför att gå vidare för att hitta substanser som har ännu bättre egenskaper för läkemedelsutveckling, säger Tobias Sjöblom.

För närmare information kontakta:
Professor Tobias Sjöblom vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
Telefonnummer: 0701-679039
E-post: [email protected]”>[email protected]

Referens: Veronica Rendo, Ivaylo Stoimenov, André Mateus, Elin Sjöberg, Richard Svensson, Anna-Lena Gustavsson, Lars Johansson, Adrian Ng, Casey Obrien, Marios Giannakis, Per Artursson, Peter Nygren, Ian Cheong, and Tobias Sjöblom, (2019) Exploiting loss of heterozygosity for allele-selective colorectal cancer chemotherapy, Nature Communication. DOI: 10.1038/s41467-020-15111-4

Lanserar nytt stöd för mor- och farföräldrar till barn med cancer

När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. För mor- och farföräldrar blir sorgen dubbel – sorg över det sjuka barnbarnet, men också över vad det egna barnet tvingas gå igenom. Nu lanserar Barncancerfonden riktat stöd för mor- och farföräldrar.

– Mor- och farföräldrar är ofta en bortglömd grupp sett till stöd och vägledning i samband med ett barnbarns cancerdiagnos och behandling. Med det här materialet kan vi hjälpa drabbade mor- och farföräldrar att bearbeta sina egen känslor och samtidigt ge dem verktyg i att kunna stödja sina egna barn, säger Katarina Gold, chef för avdelningen för råd och stöd på Barncancerfonden.

Ett cancerbesked innebär att livet drastiskt förändras. För många kan det vara svårt att ta till sig all information till en början, medan andra vill veta så mycket det bara går.

– En annan vanlig reaktion hos den äldre generationen är en känsla av att saker sker i fel ordning. Att de själva bör stå på tur att bli sjuka, inte barnbarnet. Det kan skapa ilska och frustration, en känsla av att livet är orättvist, säger Lennart Björklund, psykoterapeut och diakon med mångårig erfarenhet av att möta föräldrar till svårt sjuka barn.

Under 2018 och 2019 arrangerade Barncancerfonden, under ledning av Lennart Björklund, samtalsdagar för mor- och farföräldrar till cancerdrabbade barn. Med utgångspunkt från samtalsdagarna har en filmserie i fem avsnitt tagits fram. Varje avsnitt behandlar ett tema, och ackompanjeras av ett omfattande skriftligt studiematerial med fördjupning och diskussionsfrågor. Filmerna och studiematerialet kan användas individuellt eller som ett diskussionsunderlag för en samtalsgrupp.

Mer information om stödet finns på Barncancerfondens hemsida.

Mor- och farföräldrars egna tips till andra drabbade:

  • När barnbarnet är under behandling, vänta inte på att föräldrarna ska be dig om hjälp. Ta egna initiativ som till exempel att lämna matlådor eller städa.
  • Ingen människa kan vara förberedd för att hantera ett barns död. Det gäller att kapitulera inför det och inse att du inte har alla svar.
  • Tveka inte att söka hjälp om du känner att oron eller sorgen blir svår att hantera.
  • Hitta någon annan än ditt eget barn att prata med om allt det svåra. Det kan vara en arbetskamrat, en god vän eller ett syskon.
  • Försöka hitta andra som varit med om liknande saker, det hjälper mycket att känna att du inte är ensam.

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

Att leva utan hopp är att upphöra att leva, skrev Fyodor Dostoyevsky (1821–1881). Denna tanke kan de flesta erfarna läkare bekräfta eller kan i vart fall berätta om hur fort det gått utför sedan en patient inte längre sett någon mening med att leva vidare. Den semantiska förklaringen till ordet hopp är enligt Wikipedia ”en kombination av längtan efter något och en förväntan om att en gång få mottaga det”. Enligt katolsk tro är hoppet nedlagt i människors hjärtan av Gud, varför hoppet ingår i de så kallade gudomliga dygderna. Som cancerläkare upplever man emellertid inte alltid hoppet som så gudomligt, men man lär sig att hoppet inte kan definieras av en person eftersom det ändrar sig beroende på i vilken situation man är. Låt oss beskriva olika hopp hos en genomsnittlig patient med exokrin pankreascancer där sjukdomen visar sig vara i ett inte botbart stadium.

VID DIAGNOSSTÄLLANDET
När en patient får diagnosen pankreascancer är det sällan helt oväntat – han eller hon har nästan alltid genom sina symtom förstått att det kunde röra sig om en malign sjukdom. Trots det blir de flesta så tagna av det definitiva beskedet att de sällan ställer några frågor genast efter det att de blivit informerade. Därför är det klokt att vid det första informationstillfället ge en begränsad mängd information
– i patientens huvud ekar ”cancer, cancer, cancer” och hörselförmågan för annat minskar drastiskt. Av detta skäl bör man redan vid första tillfället tala om när man kommer tillbaka för att diskutera vad som ska göras framöver. Vid detta nästa tillfälle är patienten på ett annat sätt mentalt förberedd och är då inriktad på när canceroperationen ska göras. Hon eller han hade i detta stadium ett hopp om att cancern skulle kunna opereras bort. Inte sällan får läkaren också frågan om man är säker på att det rör sig om en elakartad tumör. När väl dessa frågeställningar retts ut är det vanligt att patienten vill åka hem så snart som möjligt, men med en tidsangivelse för när läkarna ska påbörja behandlingen med strålning, cellgift eller något annat. All tidsfördröjning är oförståelig för den sjuke. Patientens övertygelse om att behandlingen kommer att vara verksam är oftast i detta stadium så stor att den inte bör kallas för hopp; behandling av cancer måste sättas igång. Kanske kan man kalla det ett hopp, men då endast i förhållande till att behandlingen ska bota cancern. Om man förklarat att bukspottkörtelcancer inte idag går att bota med strålning och cytostatika ser de flesta patienter ändå fram mot ett eller flera år av liv framför sig. De anhörigas hopp vid diagnosställandet ser vanligen lite annorlunda ut. En vanlig första fråga är om läkaren verkligen är säker på diagnosen. Kan det föreligga ett misstag? Kan man säkert på en biopsi eller cytologi säga att det rör sig om cancer? Om den anhörige då fått klart för sig att de involverade läkarna vet vad de talar om uppkommer ofta frågan om var behandlingen ska ske: finns det bättre behandling på andra platser i Sverige? Bör patienten åka utomlands för att få största möjliga chans till bot? Även i de fall patienten är i mycket dåligt allmäntillstånd ser de anhöriga inte sällan möjligheten till bot som reell – hoppet lever.

Läs hela artikeln