Redaktion - Onkologi i Sverige

Xtandi förlänger den totala överlevnaden signifikant hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Fas 3-studien PROSPER visar att Xtandi signifikant förlänger den totala överlevnaden hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Resultaten publicerades i New England Journal of Medicine och presenterades samtidigt virtuellt på cancerkongressen ASCO.

Astellas Pharma Inc. presenterade den 29 maj resultat från den slutliga analysen av total överlevnad (OS) från fas 3-studien PROSPER. I studien jämförs XTANDI (enzalutamid) i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT), med enbart hormonbehandling hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).

Resultaten visade att risken för död minskade med 27 procent hos de patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som behandlades med XTANDI i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT), jämfört med de patienter som enbart fick standardbehandling med hormoner (ADT) (n=1 401, hazard ratio (HR) 0,73 (95% konfidensintervall (Kl): 0,61-0,89; p=0,001). Resultaten visade en medianöverlevnad (OS) på 67,0 månader för kombinationsbehandlingen med XTANDI (95% KI: 64,0 månader, ej uppnått), jämfört med 56,3 månader med enbart ADT (95% KI: 54,4-63,0 månader). Total överlevnad (OS) var ett viktigt sekundärt effektmått i studien.

Dessa resultat publicerades online i New England Journal of Medicine1 och presenterades samtidigt på årets virtuella ASCO-kongress, American Society of Clinical Oncology (abstract #5515), fredagen den 29 maj.

– Totalöverlevnad är ett viktigt effektmått för att utvärdera läkemedel för behandling av prostatacancer. Dessa nya data bekräftar tidigare presenterade resultat som visar värdet av behandlingen med XTANDI för att minska risken att patienter med kastrationsresistent prostatacancer dör till följd av sjukdomen, säger Cora N. Sternberg, M.D., F.A.C.P., klinisk chef vid Englander Institute for Precision Medicine, professor i hematologi-onkologi, Weill Cornell Medicine och NewYork-Presbyterian.

Resultat publicerade i New England Journal of Medicine 2018 visade att PROSPER-studien hade uppnått sitt primära effektmått, som var metastasfri överlevnad (MFS). Resultaten visade att XTANDI i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT)signifikant minska risken för metastasering eller död, jämfört med enbart ADT hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (HR = 0,29 (95% KI: 0,24-0,35); p<0,001).² MFS var definierat som tiden från randomisering till sjukdomsprogress och spridning, det vill säga fram tills dess att deras cancer genom undersökning med magnetkamera (MRT) eller datortomografi (CT), kunde visa sig vara metastaserande, eller om patienten avled inom 112 dagar efter avslutad behandling.Läs mer i pressmeddelandet från den 28 juli 2018 här.

Säkerhetsprofilen i den finala analysen av total överlevnad (OS) var likvärdig med vad som rapporterats vid den primära analysen från 2018 samt från tidigare studier med XTANDI. De vanligaste biverkningarna i OS-analysen, oavsett förhållande till studieläkemedlet, som inträffade oftare (≥10%) hos patienter som behandlades med XTANDI i kombination med ADT, var trötthet (37% jämfört med 16%), hypertoni (17% jämfört med 6%), asteni (10% jämfört med 7%), ryggsmärta (13% jämfört med 8%), yrsel (12% jämfört med 6%), diarré (12% jämfört med 10%), illamående (13% jämfört med 9%), värmevallningar (14% jämfört med 8%), fall (18% jämfört med 5%), ledvärk (13% jämfört med 8%), förstoppning (13% jämfört med 8%), hematuri (10% jämfört med 9%), huvudvärk (11% jämfört med 5%) och minskad aptit (12% jämfört med 5%). Biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades hos 48 procent av patienterna som fick XTANDI i kombination med ADT, jämfört med 27 procent för patienterna som fick enbart hormonbehandling.¹

Om icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC)

Kastrationsresistent prostatacancer innebär att dessa mäns prostatacancer progredierar trots pågående medicinsk kastrationsbehandling. Hos dessa män fortskrider sjukdomen trots kastrationsnivåer av testosteron (det vill säga mindre än 50 ng/dl).³ Vid icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) saknas kliniska mätbara tecken på spridning till andra delar av kroppen (metastaser), men stigande PSA-värden kan påvisas och det är en indikation på att sjukdomen fortskrider.⁴ Många män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer kommer utveckla en metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.⁵

Om PROSPER-studien

Fas 3-studien PROSPER är en internationell, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie. 1 401 patienter med icke-kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltagit. Patienterna i PROSPER blev behandlade med antingen enzalutamid 160 mg en gång dagligen i kombination med dagens standardhandling med hormoner (ADT) (n=933) eller med placebo i kombination med hormoner (n=468). Patienterna som inkluderades i studien hade alla förhöjda PSA-värden trots behandling med hormoner, men inga andra tecken på sjukdomsprogress eller metastasering.

Studiens primära effektmått, metastasfri överlevnad (MFS), definierat som tiden från randomisering till sjukdomsprogress och spridning, det vill säga fram tills dess att deras cancer genom magnetkamera (MRT) eller datortomografi (CT), kunde visa sig vara metastaserande, eller död inom 112 dagar efter avslutad behandling. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, tid till PSA-progression och tid till första användning antineoplastisk terapi.

För mer information om studien besök www.clinicaltrials.gov

Referenser

1. Sternberg CN et al. Enzalutamide and Survival in Nonmetastatic, Castration-Resistant Prostate Cancer. New England Journal of Medicine. May 29, 2020.Published online ahead of print. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2003892

2. Hussain M, Fizazi K, Saad F, et al. Enzalutamide in Men with Nonmetastatic, Castration-Resistant Prostate Cancer. New England Journal of Medicine. 2018;378(26):2465-2474. doi:10.1056/nejmoa1800536.

3. Kirby M, Hirst C, Crawford ED. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract 2011;65(11):1180-92.

4. Luo J, Beer T, Graff J. Treatment of nonmetastatic castration-resistant prostate cancer. Oncology 2016;30(4):336-44.

5. Smith MR, Kabbinavar F, Saad F, et al. Natural history of rising serum prostate-specific antigen in men with castrate non-metastatic prostate cancer. J Clin Oncol 2005;23(13):2918-25.

Ny genanalysteknik banar väg för säkrare diagnostik vid leukemi

Akademiska sjukhuset tar nästa steg inom precisionsmedicin genom att införa utökad gensekvensering vid misstänkt akut myeloisk leukemi. Detta möjliggör mer träffsäker diagnostik samtidigt som behandlingen kan anpassas mer individuellt för patienten. Den nya genpanelen har utvecklats genom ett nationellt samarbete inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS).

Joyce Hangandu Sommar, biomedicinsk analytiker vid Akademiska sjukhuset, arbetar med den nya genpanelen som möjliggör mer träffsäker diagnostik och individuellt anpassad behandling vid leukemi.

– Introduktionen av den nya generationens sekvenseringsteknik i vården innebär både säkrare diagnostik och banar väg för allt mer individbaserade och skräddarsydda behandlingar vilket är till gagn för den enskilda patienten, säger Tommie Olofsson, verksamhetschef för Akademiska laboratoriet.

NGS (Next-Generation Sequencing) är en teknik för gensekvensering som gör det möjligt att analysera ett flertal gener vid samma analys, med så kallade genpaneler. Den nya genpanelen har utvecklats genom ett nationellt samarbete inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS) under ledning av Lucia Cavelier, sjukhusgenetiker inom klinisk genetik vid Akademiska sjukhuset.NGS-tekniken används vid Akademiska sjukhuset för diagnostik vid olika cancersjukdomar och vid utredning av sällsynta diagnoser. I takt med att kunskapen om den kliniska betydelsen av olika genvarianter ökar finns dock ett kliniskt intresse av bredare, mer omfattande, genpaneler. Den nya genpanelen täcker 195 gener som är viktiga för upptäckt av olika varianter av myeloiska leukemier. Det är en utökning med 145 gener mot tidigare panel.

Genomic Medicine Sweden är ett nationellt projekt för att introducera precisionsmedicin över hela Sverige i syfte att göra vården mer jämlik. Arbetet sker i samarbete mellan samtliga universitetssjukhus och universitet med medicinsk fakultet. I Uppsala har ett genomiskt medicincentrum etablerats genom samarbete mellan SciLifeLab faciliteten Clinical Genomics och Akademiska Laboratoriet.Akut leukemi orsakas av genetiska förändringar i omogna blodbildande benmärgsceller. Dessa tillväxer, ackumuleras i benmärgen och går sedan ut i blodet. Obehandlad är sjukdomen dödlig, men med rätt behandling kan en betydande del av patienterna botas eller åtminstone få flera års sjukdomsfrihet. Akut myeloisk leukemi (AML) är inte en enda sjukdom utan en grupp relaterade sjukdomar där prognosen, och patientens svar på behandling, varierar beroende på vilken undertyp denne har.

Panagiotis Baliakas och Martin Höglund, specialistläkare inom hematologi vid Akademiska sjukhuset, har varit delaktiga i utvecklingen av den nya genpanelen för myeloisk leukemi.Båda framhåller att den nya genpanelen ökar möjligheterna att ställa en mer precis diagnos och gör att man säkrare kan uttala sig om chansen till svar på en viss behandling.

– I vissa fall kan analysresultatet vara direkt vägledande när det gäller ställningstagande till behandling med nya, målinriktade läkemedel. Utöver detta ger den nya panelen möjlighet att få information om möjlig ärftlig predisposition säger, säger Panagiotis Baliakas.

Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska

Hälften av de som drabbas av malignt melanom i ögat får också metastaser i levern – en cancer för vilken det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Med ett anslag på fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson på Sahlgrenska Cancer Center skaffa den bioreaktor som behövs för att fortsätta utveckla en individbaserad behandling. Detta tror man kan bli en lösning och inom kort påbörjas klinisk prövning.

Behandlingen av patienter med hudcancer, malignt melanom, har förbättrats väldigt mycket det senaste decenniet. Idag är överlevnaden hög. Men det gäller inte för dem som drabbas av malignt melanom i ögat eftersom immunterapin som fungerar för hudmelanom inte har effekt på ögonmelanom. Anledningen är att kroppens immunförsvar inte upptäcker de cellförändringar som leder till ögonmelanom. Ungefär hälften av de som får ögonmelanom utvecklar metastaser i levern och det är då sjukdomen blir livshotande. I den gruppen är överlevnaden normalt inte mer än tio månader.

Jonas Nilsson

Jonas Nilsson

T-cellerna i immunförsvaret är gjorda för att upptäcka celler som är annorlunda, till exempel för att de är virusangripna eller har blivit tumörceller. Problemet med ögonmelanom är att sjukdomen inte medför att cellerna ser annorlunda ut. Men professor Jonas Nilsson vid Sahlgrenska Cancer Center har hittat en molekyl som det finns mer av på melanomcellerna än på övriga celler. Nu utvecklar han en behandlingsmetod som går ut på att få T-cellerna att reagera på den molekylen. Metoden är individbaserad.

”Med hjälp av genteknik ska vi utrusta patienternas egna T-celler med en antikropp, en slags gripklo, så att de kan ta tag om molekylen och döda melanomcellerna”, säger Jonas Nilsson.

Bioreaktor CliniMACS Prodigy inkpt fr Lundbergsmedel

Bioreaktor CliniMACS Prodigy inköpt för Lundbergsmedel

Tack vare ett anslag från Lundbergs forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson och hans samarbetspartners Lars Ny och Anders Lindahl få tillgång till en avancerad bioreaktor som används för att modifiera patienternas T-celler.

”Bioreaktorn är som professor Balthazars maskin. Vi stoppar in patientens T-celler i en port. I en annan stoppar vi virus med gener för gripklon. Ut kommer en påse med miljontals T-celler med gripklo.”

Anslaget från Lundbergs forskningsstiftelse räcker dessutom till en avancerad cellsorterare som väljer ut de T-celler hos patienten som är optimala att använda.

Sekvensapparat

Sekvensapparat

Enligt Jonas Nilsson är chansen stor att metoden kommer att fungera för de patienter som inte hjälps av någon annan behandling. Dels fungerar den i labbets musmodell där man studerar mänsklig vävnad, dels används redan en liknande typ av behandling, bland annat för vissa leukemipatienter. Efter att leukemibehandlingen blivit kommersialiserad är den dock så dyr och endast ett tiotal patienter om året får tillgång till den. Jonas Nilsson hoppas att en sådan utveckling kan undvikas med hans metod om den visar goda resultat i den förestående kliniska studien.

”Sjukvården borde kunna tillverka den här typen av terapi själv. Enligt mina beräkningar skulle priset då bli ca en tiondel så högt. Det kommer ändå att vara en avancerad behandling som man bara ger till dem som testat annat utan att få effekt”, säger han.

Den kommande kliniska studien ska göras på tolv patienter. Det är en så kallad Fas 1-studie vilket innebär att man kontrollerar att behandlingen är säker och att man provar fram rätt dosering.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Jonas Nilsson
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2019/jonas-nilsson

Foto: Annika Söderpalm

Lynparza rekommenderad för godkännande vid BRCA-muterad metastaserad pancreascancer i EU

Lynparza recommended for approval in EU by CHMP for BRCA-mutated metastatic pancreatic cancer

Only PARP inhibitor to demonstrate patient benefit in a Phase III trial in this setting

AstraZeneca and MSD Inc., Kenilworth, N.J., US (MSD: known as Merck & Co., Inc. inside the US and Canada) today announced that Lynparza (olaparib) has been recommended for marketing authorisation in the European Union (EU) for the 1st-line maintenance treatment of patients with germline BRCA-mutated (gBRCAm) metastatic pancreatic cancer.

The Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency (EMA) based its positive opinion on results from the Phase III POLO trial, which were published in The New England Journal of Medicine.

The trial demonstrated that Lynparza nearly doubled the time patients with gBRCAm metastatic pancreatic cancer lived without disease progression or death to a median of 7.4 months versus 3.8 months on placebo. The safety and tolerability profile of Lynparza in the POLO trial was consistent with previous trials.

Lös hela pressmeddelandet här

References

1.Pancreaticcancer.org.uk. Pancreatic cancer statistics. Available at: www.pancreaticcancer.org.uk/statistics/ [Accessed March 2020].

2.Bray et al. Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. World Journal of Oncology. 2018;68(6):394-424. doi: 10.3322/caac.21492.

3.World Health Organization. IARC. (2019). Estimated number of deaths in 2018, worldwide, both sexes, all ages. Website available here. [Accessed March 2020].

4.Signs and symptoms of pancreatic cancer. Available at: www.pancreaticcancer.org.uk/information-and-support/facts-about-pancreatic-cancer/signs-and-symptoms-of-pancreatic-cancer/ [Accessed March 2020].

5.DaVee (2018). Pancreatic cancer screening in high-risk individuals with germline genetic mutations. Gastrointestinal Endoscopy. 87(6), pp.1443-1450.

6.Azar et al. (2019). Treatment and survival rates of stage IV pancreatic cancer at VA hospitals: a nation-wide study. Journal of Gastrointestinal Oncology, 10(4), pp.703-711.

7.Sheahan et al. (2018). Targeted therapies in the management of locally advanced and metastatic pancreatic cancer: a systematic review. Oncotarget. 9(30): 21613-21627.

8.Stunt, A. (2016). Pancreatic cancer: GPs can help prognosis by identifying early signs. Guidelines in Practice. Available at: www.guidelinesinpractice.co.uk/cancer/pancreatic-cancer-gps-can-help-prognosis-by-identifying-early-signs/352855.article [Accessed March 2020].

Interim data från fas II studie vid kronisk myeloisk leukemi visar god säkerhetsprofil

Responsbaserad dosering av läkemedlet Iclusig (ponatinib) kan optimera nytta och säkerhet vid behandling av patienter med kronisk myeloisk leukemi (KML) som är resistenta eller inte tål andra tyrosinkinashämmare. Vid ASCO:s möte 29-31 maj presenterades interimdata från fas II-studien Optic som vid 21 månaders uppföljning bland annat visar på långvarigt sänkta BCR-ABL1-nivåer hos ett stort antal patienter – ett mått på dämpad sjukdomsaktivitet.

I studien ingår 282 patienter som blivit resistenta mot andra tyrosinkinashämmare eller inte tål dem. Forskarna har utvärderat tre olika startdoser med Iclusig; 45 mg, 30 mg eller 15 mg om dagen. Patienterna har följts upp i genomsnitt 21 månader. Syftet var att utvärdera effekt och säkerhet för respektive regim. Analysen, där 216 patienter ingick, visar att den optimala balansen mellan nytta och säkerhet låg vid en daglig startdos på 45 mg som vid uppnådd effekt på ≤ 1 % BCR-ABL1 i blodet sänktes till 15 mg.

Av patienterna som började med 45 mg hade 38,7 procent uppnått BCR-ABL1-nivåer under 1 procent efter tolv månader och effekten kvarstod ännu efter dosminskning till 15 mg om dagen. För 75 procent av dem som startade med 45 mg och 88 procent av dem som började med 30 mg bestod den låga BCR-ABL-nivån i upp till två år.

—Det här är lovande studiedata för Iclusig som visar att patienter som inte svarar på eller inte tål andra tyosinkinashämmare kan behandlas med god effekt och samtidigt en god säkerhetsprofil, säger Ulla Olsson Strömberg, överläkare och forskare på hematologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ulla var huvudprövare för Optic i Sverige.

De vanligaste biverkningarna var trombocytopeni (39.4%) (brist på blodplättar), neutropeni (25.2%) (brist på vita blodkroppar), högt blodtryck (24.1%), anemi (17.4%), huvudvärk (17.0%), förhöjda blodfetter (16.0%) och förstoppning (12.4%). Vad gäller antalet arteriella ocklusiva händelser (AOE) kunde en trend till ett dosberoende förhållande påvisas:

En prospektivt bedömning av en oberoende expertgrupp resulterade i (45 mg, 30 mg, 15 mg/startdos per dag) 5,3 procent (n/N = 5/94), 4,3 procent (n/N = 4/94), och 1,1 procent (n/N = 1/94) AOEs.

Vid interims analysen hade inga AOE relaterade dödsfall rapporterats.

Den slutliga analysen av studiens resultat läggs fram när alla patienter följts upp i minst ett år.

Om KML

Circa 100 personer i Sverige får kronisk myeloisk leukemi (KML) varje år (1), en av flera typer av blodcancer. Vid KML har det uppstått en förändring i arvsmassan som gör att det bildas onormala mängder omogna vita blodkroppar i benmärgen. Kromosomförändringen består i att delar av ABL-genen på kromosom 9 slagits samman med delar av BCR-genen på kromosom 22 (translokation). Resultatet blir en onormal gen, kallad BCR-ABL1 som fungerar som en tillväxtsignal för leukemicellerna och driver på sjukdomsutvecklingen. Ett namn för denna kromosomförändring är Philadelphiakromosom. (2)

Symtomen vid KML kan vara trötthet, svettningar, viktnedgång, synpåverkan och feber men runt var tredje patient har inga symtom utan sjukdomen upptäcks av en slump i samband med annat vårdbesök som visar en onormal blodbild. Mer än 90 procent av patienterna får sin diagnos i den kroniska fasen då besvären är måttliga. Om sjukdomen inte behandlas kan den dock övergå i en mer akut fas (blastfas) med betydligt sämre prognos. (2)

KML är en kronisk sjukdom och kan inte botas. Men behandlingen har gjort stora framsteg sedan tyrosinkinashämmarna introducerades och ett mått på framgångsrik behandling är låga eller icke mätbara nivåer av BCR-ABL1 i blodet som visas i Optic-studien. Med dagens behandling kan de flesta med KML i kronisk fas leva i stort sett som vanligt och livslängden påverkas inte.

Om Iclusig (ponatinib)

Iclusig är en så kallad tyrosinkinashämmare som blockerar de signaler som förmår kroppen att producera onormala mängder av vita blodkroppar. (3) Läkemedlet slår inte bara mot BCR-ABL utan också mot dess proteinvarianter som svarar för de mutationer som kopplas till resistens mot tyrosinkinashämmare. Läkemedlet är godkänt för behandling av KML och akut lymfatisk leukemi (Ph+ ALL).

Se pressmeddelandet här på Incyte.com
För mer information om OPTIC-studien besök: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02467270.