Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Studie om rektalcancer: Ny kunskap ger kirurger större frihet

Studie om rektalcancer: Ny kunskap ger kirurger större frihet

Det går att anpassa kirurgin vid cancer i ändtarmen efter varje patients förutsättningar. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Här beskriver ST-läkaren Daniel Kverneng Hultberg bakgrunden till den nya kunskap som kan ge kirurger större frihet vid operationer för rektalcancer.

Varje år insjuknar omkring 2 000 personer i Sverige i rektalcancer1. Merparten av dessa genomgår kurativt syftande bukkirurgi, där valet av operationsmetod bland annat baseras på tumörens stadium och höjd i rektum, samt patientens komorbiditet och anorektala funktion1. Den vanligaste metoden är främre resektion, där en primär anastomos anläggs för att behålla tarmkontinuiteten, med eller utan en avlastande stomi. De andra alternativen är abdominoperineal excision och Hartmanns operation1. Gemensamt för alla operationsmetoder är att kirurgen måste bestämma huruvida det kärl som försörjer det drabbade tarmsegmentet ska delas antingen proximalt nära aorta (hög ligatur), eller något längre ned på kärlträdet, distalt om arteria colica sinistra (låg ligatur). Trots flitig diskussion i över ett århundrade råder det fortfarande ingen konsensus kring vilken ligaturnivå som är den bästa. En teoretisk fördel med hög ligatur är att den mer omfattande dissektionen skulle kunna möjliggöra borttagandet av aortanära lymfkörtelmetastaser som annars lämnats orörda2. Förutom att förbättra det onkologiska resultatet genom att öka sannolikheten för komplett resektion av tumörvävnad, skulle det ökade antalet skördade positiva körtlar kunna förbättra stadieindelningen och därigenom optimera användningen av adjuvant behandling. Men det är inte klarlagt om hög ligatur faktiskt ökar lymfkörtelskörden, och inte heller har någon patientorienterad onkologisk vinst kunnat påvisas3. Andelen patienter med en positiv aortanära körtel, överlag möjlig att avlägsna bara med hög ligatur, har visats vara 1,7 procent2. Den statistiska styrkan kan därför ifrågasättas för många av de tidigare studier som gjorts med denna frågeställning.

Läs hela artikeln

 

NYA NIVÅER AV KLONAL KOMPLEXITET I AML

NYA NIVÅER AV KLONAL KOMPLEXITET I AML

Akut myeloisk leukemi (AML) inrymmer en hög grad av klonal och funktionell heterogenitet, med konsekvenserför grundläggande leukemibiologi och framtida behandlingsstrategier. Det skriver Carl Sandén vid Lunds universitet i en sammanfattning av en ny studie där man med omfattande sekvensering har upptäckt nya nivåer av klonal komplexitet och kartlagt hur klonernas dynamik formar AML över tid.

De senaste årens forskning har visat att tumörer inte är de enhetliga populationer av cancerceller som vi tidigare antagit.1,2 Den snabba utvecklingen inom sekvenseringsteknologi
har möjliggjort detaljerad genetisk karakterisering inte bara av fler patienter utan också av olika delar av samma tumör. Resultaten visar att många cancrar rymmer en slående heterogenitet där kloner med olika uppsättningar cancermutationer konkurrerar över tid och rum. Genom att jämföra mutationsfrekvenser från tumörområden med olika klonsammansättningar har man kunnat kartlägga klonernas släktskap och rekonstruera förloppet från den första gemensamma mutationen till släktträdets olika förgreningar av påföljande mutationer. Leukemier kan inte studeras på samma sätt eftersom klonerna inte hålls åtskilda så som i solida tumörer. Studier av AML har därför begränsats till djupsekvensering av enskilda prover eller matchade prover från diagnos och recidiv, vilket gjort det svårt att upptäcka sällsynta kloner och avgöra klonernas släktskap. Vi har således fortfarande ingen tydlig bild av den klonala dynamiken i AML, varken vilken heterogenitet som finns vid diagnos eller hur de olika klonerna konkurrerar över tid.

Läs hela artikeln

Hur ska cancersjukvården anpassas till pandemin

Hur ska cancersjukvården anpassas till pandemin

Covid-19-pandemin kräver omfattande anpassning av cancersjukvården. Cancerpatienter utgör en av riskgrupperna försvåra komplikationer om de skulle smittas av covid-19. Med största möjliga bibehållna kvalitet i cancersjukvården måste patienterna därför skyddas från infektionen. Den kliniska cancerforskningen påverkas naturligtvis också av covid-19-pandemin. Forskare och läkare inom PCM-programmet (Personalised/ Precision Cancer Medicine) vid Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset (K) har medverkat i en europeisk kartläggning av tidiga åtgärder under pandemin för att minimera riskerna inom cancersjukvården, tillsammans med sex ledande cancercentra i Europa. Här sammanfattas studien, som publicerats i sin helhet i Nature Medicine1, av professor Ingemar Ernberg med flera experter.

BAKGRUND: CANCER CORE EUROPE OCH AKTUELL KARTLÄGGNING
Karolinska Institutet är ett av sju centra i Europa som bildade konsortiet Cancer Core Europe (CCE, https:// www.cancercoreeurope.eu/) 2015, formaliserat som en egen legal struktur
20172. Medverkande centra är Vai d´Hebron Institute of Oncology (VHIO), Barcelona, Gustave Roussy (GR), Paris, Netherlands Cancer Institute (NKI), Amsterdam, Deutsche Krebforschungs Zentrum (DKFZ), Heidelberg, Cambridge Cancer Centre (CCC) och Istituto Nazionale dei Tumori (INT) i Milano. I denna kartläggning av åtgärder och consensus kring den bästa vården med hänsyn till de risker och prioriteringar som pandemin kräver medverkade dessa CCE-centra från de svårast drabbade områdena i Europa, Milano, Barcelona, Paris och Cambridge, med de än så länge mindre drabbade i Tyskland, Holland och Sverige. Cancer Core Europe representerar omfattande klinisk verksamhet och translationell cancerforskning på europeisk bas med tillsammans 1,2 miljoner patientbesök/år, cirka 60 000 nya cancerpatienter årligen och 300 000 behandlingar per år. CCE driver tillsammans 1500 kliniska prövningar. CCE beslöt sig den 24 mars 2020 för att samla in och jämföra alla rekommendationer för cancerbehandling under pandemin, som dess olika centra använder eller själva utformat. Avsikten har varit att snabbt förmedla erfarenheterna från de första månaderna av pandemin och att ge allmänna råd och riktlinjer till andra cancerkliniker.

Vi befinner oss i en tidigare väsentligen okänd medicinsk och etisk verklighet som innebär att den medicinska personalen tvingas uppbåda hela sin know-how och erfarenhet för att fatta viktiga kliniska beslut. Man beslöt sig för att koncentrera sig på cancer hos vuxna. Tillgängliga data är begränsade så rekommendationerna är i huvudsak resultatet av professionella överväganden parat med extrapolationer från hur man hanterar cancerbehandling vid andra svårare infektionssjukdomar, såsom influensa. Man har också varit helt medveten om att läget inte är stabilt och att riktlinjer snabbt kan ändras och anpassas till nya data eller erfarenheter. Resultatet publicerades som ett Perspective i Nature Medicine under april1 och är författat av företrädare för dessa sju centra.

Läs hela artikeln

Reflektioner i coronatider

Reflektioner i coronatider

De senaste månaderna har varit omtumlande för hela världen, allt eftersom pandemin har fortskridit. I denna krönika lyfter Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, fram sina personliga funderingar kring en del märkliga fenomen i tider som dessa.

Under våren 2020 har nyhetsmedierna frossat i alla aspekter av virusinfektioner, från spanska sjukan till coronavirusets molekylärbiologi och från Folkhälsomyndighetens gråa data och vetenskapsmännens begäran om mer pengar för just deras lovande forskning till politikernas utspel med stora insatser för att få vara en stund i rampljuset. De enskilda medborgarna har fått uppleva helt förändrade vardagar och ibland arbetslöshet, ensamhet i storstäder och siffror som talar om hur många som dött per dygn. Några lyckas bli hjältar, andra får dödsångest och ytterligare andra hamstrar toalettpapper och konservburkar. Antalet experter på alla dessa delar – inte minst på smittspridningens olika aspekter – myllrar upp från ingenstans och kräver åtgärder som antingen skall vara mycket mer extrema eller bara hälften så stora som de är i dag. För en normalintresserad sociolog eller psykolog måste detta vara som att få säck efter säck med julklappar dag ut och dag in. Låt mig därför få bidra med några stilla förundringar av mer privatfilosofisk karaktär och utan att belägga det med en enda referens.

TEGNELLEFFEKTEN
Det är väl känt att i krissituationer samlas rädda människor kring ”starka män”, vilket oftast innebär högljudda personer med enkla lösningar. När vi själva inte vet hur de stora problemen skall lösas letar vi efter någon att ty sig till, någon som lovar sina följeslagare en tydlig väg framåt. Auktoriteter frodas i kristider när de demokratiska principerna blir för långsamma och inte känns tillräckligt handlingskraftiga. I den nuvarande coronakrisen har dock letandet efter den auktoritärt starke fått en något oväntad lösning. Den som stigit fram och givit trygghet genom sitt uppträdande och sina oglamorösa uttalanden är vår statsepidemiolog. Han har fått symbolisera det man kan lita på, men anmärkningsvärt nog att man kan lita på utsagor som varken är svarta, vita eller glasklara (och minst av allt enkla), men trots det uppfattas som sanna. Både skjutjärnsjournalister och ledande politiker visar ett exceptionellt förtroende för en person som i vår tids uppskruvade och slamrande värld talar med små bokstäver – och förtroendet håller i sig över tiden. Är Anders Tegnell en bild av det svenska, av det genomsnittliga?
Genom honom har vi vidtagit något mindre drastiska åtgärder – mindre drakoniska enligt dagens ordval – än vad andra länder gjort. Är detta vår lagom-väg och speglar
detta något av vår sammansatta ”folksjäl”?

Läs hela artikeln

Färre remisser ökar risk för fler allvarligt sjuka cancerpatienter

Färre remisser ökar risk för fler allvarligt sjuka cancerpatienter

Flera regioner menar att det finns risk för en ökning av allvarligt sjuka patienter på grund av färre remisser och stoppad bröstcancerscreening. Men cancervården har också till stor del kunnat fortsätta som vanligt och goda krafter har mobiliserats hos både sjukvården och patienterna. Onkologi i Sverige sammanfattar här synpunkter och erfarenheter från samtliga regioner.

Regionala Cancercentrum i samverkan, RCC, anordnade den 7 maj 2020 ett webbinarium med anledning av covid-19. Temat var avvikelser från behandlingsrekommendationer i våra nationella vårdprogram under pandemin. Medverkade i webbinariet gjorde sex ordförande för de nationella vårdprogrammen. Bo Alm, samordnare inom kommunikationsområdet för RCC, inledde webbinariet med att understryka att cancervården är en av de prioriterade verksamheter som ska fortsätta i så stor utsträckning som möjligt även under pandemin.

– Det kan krävas i vissa lägen att vården anpassas, vid smittrisk för patienten eller ett pressat sjukvårdsläge. Då kan det behövas avsteg från behandlingsrutinerna för den enskilda patienten. Ska vi göra avsteg måste de vara noga avvägda med hjälp av vårdprogramgrupperna Varje ordförande ombads att ge en bild av det nuvarande läget för cancervården i sina respektive regioner.

– En samstämmig farhåga från Norra regionens olika delar är att vi ser ett minskat remissinflöde. Vi befarar en kommande puckel med patienter som ska utredas och patienter med mer avancerad sjukdom framöver, säger Mikael Johansson, onkolog vid Norrlands universitetssjukhus, ordförande i vårdprogrammet för lungcancer och knuten till RCC Norr.

Mikael Johansson tillade att Norra regionen just nu upplever sig hinna med i patientarbetet och att vården fortgår som planerat. Martin Höglund, hematolog på Akademiska sjukhuset, ordförande i programmet för akut myeloisk leukemi och knuten till RCC Uppsala-Örebro, menade att deras situation är likartad och delade bekymren för ett klart minskat inflöde av patienter. RCC Sydöst representerades av Bärbel Jung, kolorektalkirurg och verksamhetschef på Universitetssjukhuset i Linköping, ordförande för vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Hon berättade att regionen tack vare ansträngningar ligger bra till i cancervården. Professor Jonas Bergh, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, ordförande för programmet kring bröstcancer och knuten till RCC Stockholm-Gotland, sade sig vilja börja screena patienter så snart som möjligt:

– Vi vill starta screeningverksamheten men har ännu inget klart beslut från regionledningen. Vi är djupt oroade att det kan bli en ohållbar situation i höst där vi ser fler patienter med klinisk cancer som är mer avancerad. Det finns strategier för att minska smittspridning och att uppge smittan som skäl är inte gångbart. I början av maj 2020 hade 11 regioner stoppat mammografi, 6 hade dragit ner och 12 screenade som vanligt. I västra regionen tyckte Gunnar Eckerdal att problemen med god vilja gått att lösa dag för dag.

– Patienter och anhöriga har gjort bra och kloka saker, till exempel undvikit att komma i onödan. Hösten är vi väldigt oroliga för, säger Gunnar Eckerdal som är smärtläkare på onkologkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ordförande för vårdprogrammet cancerrehabilitering och knuten till RCC Väst.

– De sydligaste regionerna har inte varit så hårt drabbade ännu och det mesta rullar som vanligt, berättar Sara Kinhult, onkolog på Skånes universitetssjukhus, ordförande för programmet vid hjärntumörer och knuten till RCC Syd.

– Även om man säger att vi ska vara prioriterade kan det vara annorlunda i praktiken, vi har fått kämpa för det. Det har pratats mycket om att dra ner på cancerkirurgi men det har inte genomförts i praktiken, säger hon.

Läs hela artikeln