Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

1 500 personer sprang in nästan 300 000 kronor till gynekologisk cancerforskning

Lena Wäpplings Stiftelse arrangerar årligen välgörenhetsloppet Lenas Lopp för Livet, till stöd för gynekologisk cancerforskning. På grund av Coronapandemin genomfördes årets lopp i virtuell form under tre dagars tid: 1-3 september.

Lena Wäppling, själv drabbad av spridd äggstockscancer, startade 2019 en stiftelse för att stödja gynekologisk cancerforskning. Lena säger:

”Jag vill inte att någon ska behöva gå igenom det jag och andra kvinnor har gått eller går igenom. Vi behöver hitta ett sätt att upptäcka äggstockscancer tidigt, för då kan den enklare behandlas och sannolikheten för tillfrisknande är högre. Mer forskning behövs för att rädda liv.”

Lenas Lopp för Livet är stiftelsens största årliga evenemang och välgörenhetsloppet skulle ha genomförts i Sundsvall den första september och i Västerås den tredje september. På grund av det rådande läget med förbud om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer, genomfördes loppet virtuellt i stället. Deltagarna gick och sprang så långt de orkade, var de ville, i en timmes tid under tiden 1-3 september. I och med att sponsorer skänkte pengar per kilometer, uppmuntrades deltagaren att orka det lilla extra.

Välgörenhetsloppets virtuella upplägg blev en succé och fler än 1500 personer deltog, bland annat i Los Angeles, Abu Dhabi, Jönköping, Zürich, Östersund, Göteborg och förstås i Sundsvall och Västerås. Lena säger:

”Chansen att komma ut och motionera för en god sak uppskattades enormt.  De flesta deltog i Sundsvall och Västerås, men eftersom man kunde delta på ett flexibelt och säkert sätt under tre dagars tid, hade vi deltagare runt om i hela världen.”

Loppet arrangeras helt ideellt och varenda krona från deltagaravgifter och sponsorer går oavkortat till forskningsprojekt inom gynekologisk cancer. Årets lopp resulterade i att totalt 290.000 kronor samlades in.

”Det är ett helt fantastiskt resultat som överträffade alla förväntningar. Jag är otroligt glad att så många människor ville vara med och bidra. Nästa år hoppas vi kunna genomföra fysiska lopp igen, och kanske kombinera med ett virtuellt.” säger Lena Wäppling.

Äggstockscancer: I Sverige diagnosticeras cirka 700 kvinnor årligen i äggstockscancer och 550 dör. Idag är dödligheten hög eftersom det inte finns någon allmän screeningmetod och cancern ofta upptäcks i sena stadier.

Lena Wäpplings Stiftelse stödjer vetenskaplig forskning inom gynekologi, främst äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås, men finansierar forskning över hela världen. I april 2020 delade stiftelsen ut nästan en halv miljon kronor i forskningsbidrag.

Forskningsbidrag kan sökas under perioden 1 oktober till 15 december.

Läs mer om stiftelsen och hur du ansöker på https://sv.lenawfoundation.com/

Kontakta Lena Wäppling, E-mail: [email protected]

Tel: +41 798766094

Karolinska Universitetssjukhuset tar emot alla allvarliga fall av trofoblastsjukdom

Karolinska börjar i höst diagnostisera och följa alla kvinnor i Sverige som har trofoblastsjukdom, en graviditetsavvikelse som i sällsynta fall utvecklas till cancer.

–    Vi är stolta över att det blir vi som får ta ett samlat grepp kring den här patientgruppen. Det behövs mer kunskap, säger Ulrika Joneborg, specialist inom gynekologisk tumörkirurgi, medicinsk enhet bäckencancer.

Under några graviditeter uppstår ett kromosomfel som gör att moderkaksvävnaden växer till mer än vanligt. I vissa fall utvecklas detta till cancer. I Sverige drabbas cirka 150-200 kvinnor per år. Cirka 20-25 patienter utvecklar maligna tumörer. Fallen som kräver behandling är så pass få l att en gynekolog kanske bara ser ett enda under hela sin yrkesbana. Cancerbehandlingen har hittills skötts av många sjukhus i hela Sverige. Därför har det varit svårt att följa patientgruppen som helhet och samla erfarenheterna.

–    Många av de kvinnor som jag möter efterfrågar mer och tydligare information om sitt tillstånd, vilket kan vara svårt att få, eftersom det är så pass ovanligt, säger Ulrika Joneborg.

I mars fick Karolinska i uppdrag av Socialstyrelsen att diagnostisera och följa alla patienter med trofoblastsjukdom i Sverige inom ramen för nationell högspecialiserad vård. I juli 2020 trädde beslutet i kraft.

–    Nu i höst börjar vi emot patienter inom det här nya uppdraget. Kvinnor som utvecklar maligna tumörer behandlas på Karolinska Universitetssjukhuset. Vi vet att deras prognos är mycket god om tumören upptäcks i tid, säger Ulrika Joneborg.

Trofoblastsjukdom följs med återkommande blodprover som skickas till Karolinska Universitetslaboratoriet för analys. De kvinnor som utvecklar maligna tumörer inleder behandling med cytostatika på sjukhuset. Därefter kan vården i vissa fall fortsätta på hemorten med specialiststöd från Karolinska.

–    Vi vill öka kunskapen om den här sjukdomen och hoppas på sikt bygga upp ett nationellt register för trofoblastsjukdom, säger Ulrika Joneborg.

Nationell högspecialiserad vård
Med nationell högspecialiserad vård menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare i landet kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära team. Läs mer på  www.socialstyrelsen.se

36 MSEK — årets anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till forskning inom bl a cancer

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk vetenskaplig forskning med närmare 900 MSEK. Årets anslag uppgår till nära 36 miljoner kronor och fördelas på 19 forskningsprojekt inom de forskningsområden som stiftelsen främjar – cancer, njursjukdomar och ortopedi. 

Lundbergs Forskningsstiftelse bestr av fr vnster Olle Lark Christina Backman Hkan Olsson John Vivstam och Anders Klein

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse består av från vänster: Olle Larkö, Christina Backman, Håkan Olsson, John Vivstam och Anders Klein – Fotograf: Magnus Gotander I år hade Lundbergs Forskningsstiftelse 57 stycken ansökningar att ta ställning till på styrelsemötet nyligen. Årets anslag har fördelats på forsknings­projekt med fokus bland annat på diabetes, prostata­cancer, leukemi, reumatologi och benskörhet. Stiftelsen prioriterar ansökningar som gäller inköp av teknisk forskningsutrustning och geografiskt är de till allra största delen relaterade till Göteborg, Lund och Stockholm.

”Det stora antalet ansökningar i år talar för hög aktivitetsgrad inom den medicinska forskningen. Det gläder oss att kunna ge angeläget stöd till forskning inom sjukdomsområden som drabbar många människor väldigt hårt”, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

”Det var en fröjd att läsa årets ansökningar. Konkurrensen var stentuff, ansökningarna visar upp forskning som kan resultera i en fenomenal sjukvård. Det är ofta svårt för forskarna att få resurser till investeringar i teknisk utrustning, därför är stiftelsens stöd så kraftfull och viktig,” säger Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.Anslagens fördelning mellan de olika disciplinerna återspeglar ansökningarna; 23,4 miljoner kronor till cancer, 7,0 miljoner kronor till ortopedi och 5,5 miljoner kronor till njursjukdomar.

2020 års mottagare av bidrag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse inom cancerforskning:

Lina Zhao, Datorbaserade metoder riktade mot PRMT5-enzymet, bidrar till behandlingen av leukemi 250 000 kr, Lunds universitet

Chandrasekhar Kanduri, Long noncoding RNAs in cancer: From basic mechanisms to therapeutic applications 3 000 000 kr, Göteborgs universitet

Jens Nielsen, Validering av glykosaminoglykaner som en likvidbiopsiplatform för diagnos av urologiska cancerformer 1 500 000 kr, Chalmers tekniska högskola

Marcus Järås, Utveckling av nya immunterapier för behandling av akut myeloisk leukemi 700 000 kr, Lunds universitet

Nils Norlin, Molekylär profilering av vävnad – visualisering av cancerbiopsier i fler färger än vad ögat möter 1 000 000 kr, Lunds universitet

Caterina Finizia, Preventiv randomiserad studie avseende effekten av gap- och sväljträning på huvud-halscancerpatienter 300 000 kr, Göteborgs universitet

Göran Jönsson, Utrustning för högupplöst och spatiell genomisk analys av tumörvävnad  2 000 000 kr, Lunds universitet

Matti Poutanen, Högkänslig utrustning för att mäta könssteroider – forskning inom prostatacancer och osteoporos 2 000 000 kr, Göteborgs universitet

Simon Elsässer, sORF peptider i tumörbiologi och diagnos 2 700 000 kr, Karolinska Institutet

Inger Gjertsson, Ansökan om stöd till infrastruktur i form av ett avancerat automatiserat mikroskop 2 500 000 kr, Göteborgs universitet

Thoas Fioretos, Stöd till Medicinsk forskning genom Centrum för Translationell Genomik 2 700 000 kr, Lunds universitet

Björn Nilsson, Geldokumentationssystem för forskning runt blodcancer och njursjukdomar 280 000 kr, Lunds universitet

Mohamed Altai, Grundinstrumentation för att installera ett nytt teranostiskt laboratorium vid Lunds universitet 1 000 000 kr, Lunds universitet

Andreas Fhager, Samverkanslabb för mikrovågsteknik på Sahlgrenska 3 500 000 kr, Chalmers tekniska högskola

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2020 har 558 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 888 MSEK och under 2020 delades totalt 36 MSEK ut. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

Nya undersökningsmetoder av urinblåsecancer förbättrar behandlingen

En ny radiologisk undersökning med PET/CT upptäcker spridning av aggressiv urinblåsecancer bättre än en vanlig röntgenutredning. Undersökningen ger dessutom bättre information om prognos och gör det lättare för vården att välja behandling för den enskilde patienten. Resultaten framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

– Vi upptäckte fler patienter med lymfknutespridd sjukdom när vi kompletterade datortomografi (CT) med positron-emissionstomografi (PET). FDG-PET/CT mäter sockeromsättningen i vävnad, och den är förhöjd i cancervävnad. Drygt en fjärdedel av dessa patienter fick en förändrad behandling efter fynd på denna undersökning, säger Petter Kollberg, doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg.

Bortglömd patientgrupp
I den aktuella avhandlingens fyra delstudier jämförde Kollberg och hans kolleger bland annat olika utredningar och bedömningar av patienter med muskelinvasiv blåscancer (MIBC). Det är en cancersjukdom som ofta har ett hastigt förlopp, snabb tillväxt och tidig spridning till lymfknutor. Dessa patienter har ofta en dålig prognos. Överlevnaden har inte förbättrats de senaste 30 åren och Petter Kollberg menar att det finns stora kunskapsluckor på området.


Petter Kollberg doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg. Foto: Ebbe Kollberg
– Relativt lite forskning är gjord på denna patientgrupp, och vi saknar etablerad standardbehandling för vissa typer av muskelinvasiv blåscancer. Med nya undersökningar kunde vi i våra patientnära studier bättre se hur urinblåsecancern spritt sig. Därmed slipper i vissa fall patienten genomgå en stor operation som ändå inte kan bota sjukdomen. I stället kan vi tidigare i sjukdomsförloppet påbörja bromsande behandlingar som ger ökad respons och förbättrar överlevnad. I andra fall där bot ändå är möjlig kan vi trappa upp behandlingen och rädda fler till livet.

Hoppas förändra sjukvården
Inom cancervården vill man undvika att ge krävande och farlig behandling för tumörer som inte på allvar hotar patientens liv och hälsa, och där man uppfattar att en tumör är farlig fast möjlig att bota vill man behandla maximalt. Därför finns det vedertagna bedömningsgrunder som styr vilka behandlingsalternativ som är aktuella för en patient med en viss typ av urinblåsecancer. Petter Kollberg menar att resultaten i hans avhandling till viss del kan omsättas direkt för att förbättra sjukvården för patienter med urinblåsecancer.

– Med förbättrade diagnostiska metoder kunde vi mer träffsäkert bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos, och sedan göra ett bättre behandlingsval. Sammantaget har vi gjort viktiga upptäckter som kan förbättra cancervården, och vi tror att våra resultat kan ligga till grund för större studier i framtiden som kan vara avgörande för att förändra och förbättra behandlingsrekommendationerna, säger Petter Kollberg.

Petter Kollberg försvarar sin avhandling ”Invasive bladder cancer – Aspects of diagnosis and treatment” vid Lunds universitet den 11 september 2020.

Länk till avhandling:
”Invasive bladder cancer – Aspects of diagnosis     and treatment”

FAKTA

Studiedesign: Kvantitativ studie, tillämpad forskning, forskarinitierad studie
Observationsstudie: Prospektiv

FAKTA URINBLÅSECANCER

  • Urinblåsecancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna. Varje år får drygt 2 800 svenskar urinblåsecancer och i världen registreras cirka 430 000 nya fall.
  • Två tredjedelar av de som drabbas är män och 80 procent är över 65 år.
  • Yttre faktorer som rökning eller ohälsosam arbetsmiljö är vanligaste orsaken.
  • I Sverige dör årligen cirka 700 personer på grund av sjukdomen.
  • I dag saknas en etablerad standardbehandling och vårdens bedömningar för vilken behandling som ger bäst förutsättningar för överlevnad kan därför variera nationellt och internationellt.

Källa: Petter Kollberg och Cancerfonden

Treårig uppföljning av kombinationsbehandling med Venclyxto (venetoklax) och obinutuzumab

Treårig uppföljning av en tidsbestämd kombinationsbehandling med Venclyxto (venetoklax) och obinutuzumab hos tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi, publicerad i The Lancet Oncology

 

  • En uppdaterad analys visar att patienter som under en tidsbestämd period fick venetoklax i kombination med obinutuzumab, i högre grad var fortsatt progressionsfria minst 24 månader efter avslutad behandling1
  • Den förlängda progressionsfria överlevnaden bibehölls hos patienter med kronisk lymfatisk leukemi i alla kliniska och biologiska riskgrupper, inklusive subgrupper med TP53-mutation/ deletion samt muterad eller omuterad IGHV1
  • Patienter som fick kombinationen med venetoklax hade i högre grad icke-mätbar kvarvarande sjukdom (uMRD), 18 månader efter avslutad behandling än patienter som fick klorambucil i kombination med obinutuzumab1

 

AbbVie meddelar att The Lancet Oncology har publicerat resultaten från en treårig uppföljningsanalys av fas III-studien, CLL14, som visar att patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL) som fått en tidsbestämd behandling med venetoklax och obinutuzumab, uppnådde en förlängd progressionsfri överlevnad (PFS; tid utan sjukdomsprogress eller död) jämfört med dem som fick klorambucil i kombination med obinutuzumab, minst 24 månader efter avslutad behandling (median ännu ej uppnådd för venetoklaxkombinationen jämfört med 35,6 månader för klorambucilkombinationen, (hazard ratio [HR]: 0,31, 95 procent konfidensintervall [CI]: 0,22-0,44).1

Efter tre år, med en medianuppföljning om 40 månader, var den estimerade progressionsfria överlevnaden 81,9 procent i venetoklax-obinutuzumab-armen och 49,5 procent i klorambucil-obinutuzumab-armen. Detta resultat visades genomgående i alla kliniska och biologiska riskgrupper, inklusive patienter med TP53-mutation/ deletion eller omuterad IGHV.

– Det finns ett behov av tidsbestämda behandlingar som i hög grad kan åstadkomma MRD-negativitet hos tidigare obehandlade KLL-patienter, eftersom dessa patienter ofta är äldre och har svårt att tåla tillsvidarebehandling, säger Othman Al-Sawaf, leg. läkare vid avdelningen för internmedicin vid Center of Integrated Oncology vid Universitetssjukhuset i Aachen, Bonn och Köln, Tyskland, och medlem i den tyska studiegruppen för KLL och första namn på publikationen. Mot bakgrund av den höga genomsnittsåldern hos patienterna i den här studien, är det möjligt att en betydande del av de patienter som behandlas med venetoklax och obinutuzumab i kombination, kan klara sig med enbart den här behandlingen under hela sitt liv och leva ett så normalt liv som möjligt.

Analysen visade också att patienter som fick kombinationen med venetoklax och obinutuzumab i högre grad uppnådde MRD-negativitet (minimal residual disease, minimalt kvarvarande sjukdom) i perifert blod 18 månader efter avslutad behandling än patienter som fick klorambucil-obinutuzumab (47,2 procent jämfört med 7,4 procent). Den totala överlevnaden var lika i båda behandlingsarmarna med 27 patienter (12,5 procent) som dog i respektive arm. Den totala medianöverlevnaden uppnåddes inte i någon av behandlingsgrupperna (hazard ratio [HR]: 1,03, 95 procent konfidensintervall [CI]: 0,60-1,75). Efter tre år var 88 procent av patienterna i klorambucil-obinutuzumab-armen jämfört med 88,9 procent i venetoklax-obinutuzumab-armen fortfarande i livet.1

Syftet med denna rapport var att bedöma effekt och bestående effekt av en tidsbestämd förstalinjesbehandling vid KLL med fokus på MRD, tre år efter den avslutade tolv månaders kombinationsbehandlingen med venetoklax och obinutuzumab. Säkerhetsprofilen för kombinationen Venclyxto och obinutuzumab överensstämde med den kända säkerhetsprofilen för vart och ett av läkemedlen.

– AbbVie engagerar sig för att förbättra vården för cancerpatienter, och även om det fortsatt finns mycket kvar att göra, så ser resultaten från CLL14-studien lovande ut för en patientpopulation som är svårbehandlad, säger Maria Holmqvist Tångefjord, medicinsk direktör på AbbVie. Vi sporras av alla framsteg som kan hjälpa patienter med olika former av blodcancer, till exempel KLL, och är fortsatt fokuserade på att upptäcka och utveckla nya behandlingar för att hjälpa cancerpatienter.

De vanligaste biverkningarna (≥20 procent), oavsett grad, hos patienter som behandlats med venetoklax i kombinationsstudierna med obinutuzumab eller rituximab, var neutropeni, diarré och övre luftvägsinfektion. De vanligaste allvarliga biverkningarna (≥2 procent) hos patienter som fått venetoklax i kombination med obinutuzumab eller rituximab var lunginflammation, sepsis, febril neutropeni och tumörlyssyndrom.1

Venclyxto ingår i den svenska läkemedelsförmånen i alla behandlingslinjer för vuxna med kronisk lymfatisk leukemi. Sedan 28 augusti 2020 omfattas Venclyxto i kombination med obinutuzumab av högkostnadsskyddet för behandling av alla vuxna patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi, KLL.2 Sedan tidigare subventioneras Venclyxto i kombination med rituximab vid återfall eller behandlingsresistent KLL och som monoterapi för behandling av KLL hos vissa patientgrupper.

Venclyxto utvecklas av AbbVie och Roche. Det marknadsförs gemensamt av AbbVie och Genentech, en medlem i Roche-koncernen, i USA och av AbbVie utanför USA.

Om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL är en långsamt växande form av leukemi, eller blodcancer, som innebär att det finns för många omogna lymfocyter (en form av vita blodkroppar), företrädesvis i blod och benmärg.3 Det är den vanligaste formen av leukemi i västvärlden och svarar för cirka en tredjedel av alla nydiagnostiserade leukemier.4 KLL betraktas som obotlig och blir allt svårare att behandla för varje återfall, vilket är vanligt förekommande liksom risken för utveckling av behandlingsresistens.5

Om fas III-studien CLL14

Den prospektiva, öppna, multicenter, randomiserade fas III-studien CLL14, som genomfördes i nära samarbete med den tyska KLL-gruppen (DCLLSG), utvärderade effekten och säkerheten hos en kombinationsbehandling med Venclyxto och obinutuzumab (n=216) jämfört med obinutuzumab och klorambucil (n=216) hos tidigare obehandlade KLL-patienter med samsjuklighet. Behandlingarna administrerades under en tidsbestämd period på 12 cykler för venetoklax i kombination med sex cykler av obinutuzumab. Det primära effektmåttet var prövarbedömd PFS.

De viktigaste sekundära effektmåtten var PFS bedömt av en oberoende granskningskommitté, MRD-negativitet i perifert blod och benmärg, frekvens av total och komplett respons (ORR respektive CR), MRD-negativitet i perifert blod och benmärg vid CR, samt total överlevnad (OS).

Om Venclyxto (venetoklax)

Venclyxto är det första i en helt ny klass av läkemedel, som selektivt binder till och hämmar proteinet B-cellslymfom-2 (BCL-2). Hos en del blodcancersjukdomar anrikas BCL-2 och förhindrar naturlig celldöd, så kallad apoptos. Venclyxto är en målstyrd behandling som blockerar BCL-2, så att den naturliga apoptosprocessen återställs och cancercellerna kan dö.

Venclyxto i kombination med obinutuzumab är avsett för behandling av vuxna patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL).6

Venclyxto i kombination med rituximab är avsett för behandling av vuxna patienter med KLL som fått minst en tidigare behandling.6

Venclyxto som monoterapi är avsett för behandling av KLL.6

  • hos vuxna patienter med 17p-deletion eller TP53-mutation som är olämpliga för eller som har sviktat på en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg, eller
  • hos vuxna patienter utan 17p-deletion eller TP53-mutation efter terapisvikt på både kemoimmunterapi och en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg.

Personer med hög tumörbörda kan under behandling med Venclyxto utveckla onormala nivåer av vissa kroppssalter (såsom kalium och urinsyra) i blodet på grund av att stora mängder cancerceller bryts ner snabbt. Detta kan leda till förändringar i njurfunktion, onormala hjärtslag eller krampanfall. Tillståndet kallas TLS (tumörlyssyndrom) och kan bli livshotande. Det finns risk för TLS under de första 5 veckorna av behandling med Venclyxto. Patienter ska alltid få förebyggande åtgärder, och finns det en ökad övergripande risk för TLS ska intensivare åtgärder sättas in.6

De vanligaste biverkningarna (≥20 procent), oavsett grad, hos patienter som behandlats med venetoklax i kombinationsstudierna med obinutuzumab eller rituximab, var neutropeni, diarré och övre luftvägsinfektion. I monoterapistudierna var de vanligaste biverkningarna neutropeni/ minskat neutrofilantal, diarré, illamående, anemi, trötthet och övre luftvägsinfektion.6 De vanligaste allvarliga biverkningarna (≥2 procent) hos patienter som fått venetoklax i kombination med obinutuzumab eller rituximab var lunginflammation, sepsis, febril neutropeni och TLS. I monoterapistudierna var de vanligaste allvarliga biverkningarna (≥2 procent) lunginflammation och febril neutropeni.6

Venclyxto ingår i den svenska läkemedelsförmånen i alla behandlingslinjer för vuxna med kronisk lymfatisk leukemi med begränsningen:2

Venclyxto subventioneras endast för behandling av vuxna patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) vid följande godkända indikationer:
1)i kombination med obinutuzumab vid tidigare obehandlad KLL.
2)i kombination med rituximab för patienter som fått minst en tidigare behandling.
3) som monoterapi för behandling av KLL hos patienter:

– med 17p-deletion eller TP53-mutation som är olämpliga för eller som har sviktat på en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg.

– utan 17p-deletion eller TP53-mutation efter terapisvikt på både kemoimmunterapi och en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg.

Venclyxto utvecklas av AbbVie och Roche. Det marknadsförs gemensamt av AbbVie och Genentech, en medlem i Roche-koncernen, i USA och av AbbVie utanför USA. Tillsammans, är de båda företagen engagerade i forskning kring BCL-2, och Venclyxto prövas i flera kliniska studier inom olika former av blodcancersjukdomar och andra cancersjukdomar. Venclyxto är godkänt i fler än 50 länder.

Referenser:

1.Al-Sawaf, Othman, et al. Fixed-duration venetoclax-obinutuzumab for patients with previously untreated chronic lymphocytic leukaemia: follow-up of efficacy and safety results from the multicentre, open-label, randomised, phase 3 CLL14 trial. The Lancet Oncology. (2020).
2.TLV subventionsbeslut per 27 augusti 2020, dnr 863/2020
3.NCI dictionary. NCI Dictionary of Terms. Chronic Lymphocytic Leukemia. https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms. Accessed February 2020.
4.World Health Organization. 2014 Review of Cancer Medicines on the WHO List of Essential Medicines. http://www.who.int/selection_medicines/committees/expert/20/applications/CLL.pdf. Accessed February 2020.
5.Eichhorst B, Robak T, Montserrat E, et al. Chronic lymphocytic leukaemia: ESMO Clinical Practice Guidelines for diagnosis, treatment and follow-up. Ann Oncol. 2015;26(suppl 5):v78-v84.
6.Produktresumé för Venclyxto, www.fass.se