Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Inbjudan till utbildning om immunterapi vid cancerbehandling
19 November 2020
Kl. 11.00 – 15.30
Plats: SCANDIC CONTINENTAL, Vasagatan 22, Stockholm
Direktsänt Webinar
Utbildningen vänder sig till sjuksköterskor som på något sätt kommer i kontakt med cancerpatienter som behandlas med eller kan vara aktuella för immunonkologisk behandling.
Mötet sker i anslutning till föreningen Sjuksköterskor i cancervårds årsmöte.
För mer information klicka HÄR
Stress, övertid och hyrläkare är vardag på landets mammografienheter. Bröstcancerförbundets granskning visar att 86 procent av Sveriges mammografienheter har brist på bröstradiologer, eller väntas få det under de kommande fem åren. Läget är pressat, om inte akut, över hela landet. AI och nya metoder väntar runt hörnet, men bristen på bröstradiologer gör utvecklingen svår och i vissa regioner helt omöjlig.
Akut brist på bröstradiologer
I en ny undersökning bland landets mammografienheter uppger 86 procent att de idag har brist på bröstradiologer, eller att de kommer ha det inom 1-5 år. För att upprätthålla nuvarande mammografirutiner tvingas hela 64 procent av mammografienheterna att använda hyrläkare och 82 procent har behövt jobba övertid under det senaste året.
– Att vi ser en så omfattande brist på bröstradiologer är högst oroande. Fortsätter det så här kommer vi på sikt inte kunna erbjuda mammografiscreening och än mindre använda fler och kompletterande metoder som behövs för att upptäcka fler cancrar i ett tidigt stadium. I slutändan äventyras hela screeningprogrammet, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet.
Utan radiologer – ingen utveckling
Bröstcancerrapporten visar också att sex av tio bröstradiologer ser AI som nästa naturliga steg inom screeningen. Av de som ser AI som nästa steg menar sju av tio att det skulle frigöra tid för bröstradiologer och ge mer tid till utredning av patienter med symptom. För att möjliggöra implementering av AI i vården behövs förutom mer forskning betydligt mer resurser i form av fler bröstradiologer och röntgensjuksköterskor, men också pengar och möjlighet till vidareutbildning. Bara två av tio bröstradiologer uppger att befintliga förutsättningar är tillräckliga.
– I dagens mammografi är det fortsatt 30 procent av alla bröstcancrar som bröstradiologerna inte hittar, trots att de kan ha gjort en helt korrekt bedömning av mammografibilderna. Det måste bli bättre och här hoppas vi att AI i kombination med kompletterande undersökningsmetoder kan hjälpa oss, säger Fredrik Strand, forskare och röntgenläkare Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset.
Bröstcancerdrabbade – oroliga över otillräcklig mammografi
Varannan bröstcancerdrabbad uppger sig vara orolig inför sin nästa mammografi. Att få återfall är det klart största orosmomentet, men många är också oroliga för att eventuella tumörer inte upptäcks genom mammografin, till exempel på grund av att de har täta bröst. Av dessa uppger åtta av tio att de skulle bli mindre oroliga om fler metoder erbjöds.
Om forskning påvisat att AI är minst lika bra som två radiologer uppger tre av tio kvinnor att de skulle kunna tänka sig att enbart undersökas med AI. Om AI är påvisat bättre än två röntgenläkare föredrar över hälften av bröstcancerdrabbade AI.
– För mig är det tydligt att det behövs högteknologiskt stöd i form av AI, det måste till ett teknikskifte för oss med täta bröst. Den enda anledningen till att jag lever idag är att jag inte lät mig invaggas i den falska tryggheten som mammografi gav utan stod på mig för att få undersökas med rätt metod. Kvinnor med täta bröst dör idag helt i onödan, säger bröstcancerdrabbade Sofia Sjödin.
Bröstcancerrapporten 2020 visar att aktörer som Socialstyrelsen, regionerna, utförare i både privat och offentlig regi och specialistföreningen i radiologi behöver inleda en dialog för att säkerställa en framtida kompetensförsörjning inom bröstradiologin.
Bröstcancerförbundet föreslår:
Utan bröstradiologer, ingen screening. Det innebär att fler cancrar riskerar att upptäcks i ett sent skede. Bristen måste åtgärdas. Varannan timme drabbas en mamma, syster, mormor, vän eller dotter av bröstcancer.
Bröstcancerrapporten 2020 visar att:
Om undersökningen:
Bröstcancerrapporten är en årlig rapport som tas fram av Bröstcancerförbundet. Rapporten granskar viktiga frågor inom bröstcancervården för att alla kvinnor ska få bästa kända vård. Årets upplaga belyser den stora bristen på bröstradiologer som försvårar en uppgradering av screeningprogrammet för bröstcancer. Den ger också inblick i hur screeningprogrammet kan utvecklas genom artificiell intelligens (AI) och hur bröstcancerdrabbade kvinnor ställer sig till den utvecklingen. Rapporten bygger på resultat från två enkätundersökningar och fem djupintervjuer. En undersökning genomfördes bland chefer på landets mammografienheter för att kartlägga bristen bland bröstradiologer och vad de anser om AI:s framtida roll i screeningprogrammet. I den andra undersökningen har bröstcancerdrabbade fått svara på frågor om deras förtroende för screeningprogrammet i stort och inställning till att AI kan komma att användas i analysen av mammografibilder.
Bröstcancer i siffror:
Bröstcancerförbundet, som grundades 1982, har 11 000 medlemmar och samverkar med 33 bröstcancerföreningar runtom i landet. Bröstcancerförbundet bedriver insamling under varumärket Bröstcancerfonden. Med visionen om att ingen ska drabbas av bröstcancer stödjer Bröstcancerförbundet patientnära bröstcancerforskning, ger stöd och rehabilitering till drabbade samt driver opinion i bröstcancerfrågor. Med ditt bidrag kan vi göra mer för fler. Swisha en gåva till 900 59 19 eller bli medlem på bröstcancerförbundet.se
Kvinnor som får bröstcancer i unga år kan göra en genetisk utredning som visar om cancern är ärftlig. Ett enkelt blodprov kan rädda liv i flera generationer. Trots det är det många kvinnor som aldrig gör någon utredning.
Det genetiska testet görs på onkogenetiska mottagningen inom klinisk genetik på Skånes universitetssjukhus i Lund. Kvinnor som insjuknat i bröstcancer vid 35 års ålder eller tidigare har under många år kunnat genomgå en sådan utredning.
Men nu visar en forskningsstudie som gjorts i Region Skåne och vid Lunds universitet att 36 procent av unga kvinnor som fått bröstcancer aldrig gjort en genetisk undersökning. Studien visar att det främst är kvinnor bosatta på mindre orter inte gjorde testet.
– Kvinnorna fick därför ingen kunskap om det var en ärftlig cancer eller inte. Detta trots att de har rätt till ett genetiskt test som är ett enkelt blodprov. I dag kan alla med bröstcancer, 40 år eller yngre, få en utredning, säger Annelie Augustinsson, doktorand på avdelningen för onkologi och patologi vid Lunds universitet.
Nu har hon och hennes kollegor påbörjat en ny studie för att ta reda på varför så många kvinnor inte har kommit för genetisk utredning. Kvinnorna kommer att intervjuas på olika sätt och i samband med det erbjudas blodprov och genetisk analys.
– En genetisk analys kan rädda liv för en del unga kvinnor som har bröstcancer. Testet visar en starkt förhöjd cancerrisk bland en minoritet av kvinnorna, säger Hans Ehrencrona, överläkare, klinisk genetik och som också arbetar med studien.
Ofta finns det en koppling mellan ärftlig bröstcancer hos unga kvinnor och annan typ av cancer, i första hand äggstockscancer. Det går att förhindra att någon blir sjuk i äggstockscancer om man väljer att operera bort äggstockarna för att förebygga cancer.
– I en familj där vi hittar en ärftlig genetisk förändring som innebär starkt förhöjd cancerrisk, kan vi också erbjuda systrar, döttrar och andra släktingar att testa sig för att ta reda på den egna risken. Det går att välja att gå på kontroller och överväga förebyggande operationer för egen del, säger Hans Ehrencrona.
I vissa fall kan nya typer av effektiv behandling också erbjudas, när man vet vilken sorts genetisk förändring som orsakat en cancersjukdom.
– Kvinnor kan erbjudas bättre behandling och förebyggande åtgärder om vi vet att det är ärftlig cancer. Chansen att överleva ökar, säger Hans Ehrencrona
Det finns möjlighet att få ett gentest efter bedömning av läkare. Kriterier för sådan utredning är:
Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.
– Nu kan vi för första gången på befolkningsnivå visa att HPV-vaccination skyddar mot invasiv livmoderhalscancer, och inte bara mot cellförändringar som kan vara förstadier till livmoderhalscancer. Det är något vi tidigare anat men som vi nu faktiskt kan visa i en stor nationell, individbaserad studie, säger Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.
HPV (humant papillomvirus) är en grupp av virus som bland annat kan orsaka könsvårtor och olika typer av cancer, inklusive livmoderhalscancer, en sjukdom som globalt dödar fler än 250 000 kvinnor om året. Fler än 100 länder har idag nationella vaccinationsprogram mot HPV och i Sverige omfattas sedan augusti 2020 även pojkar av programmet.
Tidigare studier har visat att HPV-vaccin skyddar mot HPV-infektion, könsvårtor och cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Det har dock saknats stora befolkningsbaserade studier som på individnivå studerat kopplingen mellan HPV-vaccin och så kallad invasiv livmoderhalscancer, som är det allvarligaste steget i sjukdomskedjan.
I den här studien följde forskarna nästan 1,7 miljoner kvinnor mellan 10–30 års ålder under en period på 11 år, varav drygt 500 000 vaccinerades mot HPV, de flesta innan 17 års ålder. Nitton vaccinerade kvinnor utvecklade livmoderhalscancer jämfört med 538 ovaccinerade kvinnor, vilket motsvarar 47 respektive 94 kvinnor per 100 000.
Forskarnas analys visar att HPV-vaccination kunde kopplas till en kraftigt minskad risk för livmoderhalscancer och att riskminskningen var hela 88 procent bland de kvinnor som vaccinerades innan 17 års ålder. Kvinnor som vaccinerades mellan 17–30 års ålder hade en halverad risk för livmoderhalscancer, jämfört med ovaccinerade kvinnor, enligt studien.
Pär Sparén och Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Fotograf: Stefan Zimmerman
– Att kvinnor som vaccineras i ung ålder verkar vara mer skyddade kan bero på att de ännu inte har exponerats för viruset. HPV-vaccin har ju ingen botande effekt mot en pågående infektion, säger Pär Sparén, professor vid samma institution och studiens sisteförfattare.
Studien tog hänsyn till flera potentiella störfaktorer, såsom ålder, boendeort, uppföljnings- och kalendertid, samt föräldrarnas utbildning, inkomst, födelseland och sjukdomshistoria.
– Sammantaget visar vår studie att HPV-vaccination kraftigt kan minska risken för livmoderhalscancer, framförallt om den genomförs i tidig ålder. Detta ger starkt stöd till att fortsätta att erbjuda HPV-vaccin till barn och ungdomar via allmänna vaccinationsprogram, säger Pär Sparén.
Forskningen har finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och China Scholarship Council.
Publikation: ”HPV Vaccination and Risk of Invasive Cervical Cancer,” Jiayao Lei, Alexander Ploner, Miriam Elfström, Jiangrong Wang, Adam Roth, Fang Fang, Karin Sundström, Joakim Dillner, Pär Sparén, New England Journal of Medicine, online 30 september, 2020, doi: 10.1056/NEJMoa1917338
Fakta: HPV och livmoderhalscancer
Screening i kombination med vaccination av unga mot HPV, humant papillom virus, kommer att leda till att livmoderhalscancer i stort sett utrotas bland Skånes unga inom några år. Vaccinationen kan även leda till att andra cancersorter som orsakas av HPV utrotas. Nu erbjuds även pojkar vaccinet.
En stor andel av de skånska kvinnorna kommer till screeningen för livmoderhalscancer och HPV eller tar ett självtest.Vid screening för livmoderhalscancer kan cellförändringar upptäckas på ett tidigt stadium, innan cancer utvecklas.
– År 2025-26 kommer nog livmoderhalscancer att vara i stort sett försvunnet bland de unga, säger Christer Borgfeldt, överläkare och processledare cervixcancerprevention vid Regionalt Cancercentrum Syd.
Han baserar sitt uttalande på siffror från RCC Syds årsrapport för 2019. Den visar att andelen skånska kvinnor som går på sina kontroller för cellförändringar i livmoderhalsen och HPV har ökat stadigt i alla åldersgrupper de senaste åren och nu ligger på 83,5 procent.
– Speciellt bland de unga tjejerna är det väldigt hög täckningsgrad, säger Christer Borgfeldt.
Han tror att det kan ha att göra med att vaccinationssprutan mot HPV som ges i årskurs 5, har gett flickorna kännedom om vad HPV är för något och vad en infektion kan leda till.
På grund av pandemin har det under våren 2020 skett en nedgång i antal genomförda screeningar, eftersom bara hälften av barnmorskemottagningarna har varit öppna för screeningprov. För att kompensera för bortfallet skickades det under maj månad ut 20 000 självprovtagningskit till kvinnor i Skåne som skulle ha kallats. Lika många skickas ut i början av hösten.
Ger bra skydd
I januari 2017 började Region Skåne testa kvinnor i Skåne för HPV-infektion i samband med att de screenas för cellförändringar. För den som både är vaccinerad mot HPV och går på sina kontroller, är risken att drabbas av livmoderhalscancer nästan noll. Den som uteblir från kontrollen, kommer inom något år att kunna få ett självtest hemskickat, vilket förutom att underlätta för kvinnorna också är hälso- och samhällsekonomiskt positivt.
Nu vaccineras även pojkar
Under förra året var det 84 procent av flickorna som tackade ja till erbjudandet om vaccination mot HPV. Från och med i höst erbjuds även pojkar i årskurs 5 vaccination, något som kommer att minska antalet fall av livmoderhalscancer ytterligare, tror Christer Borgfeldt.
– I statistiken kommer man nog att se detta inom fem, sex år – en ännu större minskning av cellförändringar hos tjejer och i bästa fall färre fall av livmoderhalscancer.
Kondylom ovanligt
Vaccinationen medför också en hel del andra positiva effekter. Flera andra cancersorter, som tonsillcancer, analcancer, cancer i blygdläppar och peniscancer har även de sitt ursprung i HPV. Dessa cancersorter beräknas också minska i framtiden. Dessutom har en tidigare vanlig könssjukdom – kondylom även kallat könsvårtor i stort sett redan försvunnit.
– Jag har inte sett något kondylom på flera år, säger Christer Borgfeldt.
Trots de fina siffrorna finns mer arbete att göra. I vissa socialt utsatta områden är hörsamheten till screeningen låg. Christer Borgfeldt och hans kollegor jobbar aktivt för att nå dessa kvinnor. Bland annat har man haft möten med lokala företrädare i samhället, för påverka och genom dem nå kvinnorna.
Fakta cervixcancer, HPV och screening
