Att få stöd att röra på sig och vara delaktig i sin behandling kan vara avgörande för att en cancerpatient ska känna högre livskvalitet under en svår sjukdomsperiod. Det visar forskning som Anna Efverman, docent i vårdvetenskap, jobbar med vid Högskolan i Gävle.
Anna Efverman. Foto: Anna Sällberg
Att få ett cancerbesked är en mardröm både för den som drabbas och för de anhöriga. Livet ställs på ända och ofta startar då en lång kamp för överlevnad. Viktiga beslut kring behandling ska fattas samtidigt som en dräglig vardag ska fortsätta.
– Ofta hamnar fokus inom vården mest på de medicinska aspekterna av cancerbehandlingen och de mer vårdvetenskapliga frågorna kan vara ganska eftersatta. Men i en sådan svår och skör situation är cancerpatientens vårdvetenskapliga behov nog så viktiga för personens livskvalitet, säger Anna Efverman.
Hon är docent i vårdvetenskap och jobbar som universitetslektor med både forskning och undervisning vid sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar just om de vårdvetenskapliga aspekterna för en patient före, under och efter cancerbehandling.
– Min forskning fokuserar på att minska symptom och öka funktion, aktivitet och arbetsförmåga vid långvarig ohälsa, särskilt kopplat till cancersjukdom. Det kan handla om att stödja patienter till en bättre vardag under och bortom sin cancersjukdom, att underlätta återgång till arbete, öka livskvaliteten och främja ett hälsosamt liv.
Läs hela artikeln här
