Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stor donation för internationell kvalitetssäkring av HPV-prover

Världsomspännande kvalitetssäkring av HPV-screening blir nu möjlig genom en donation till Karolinska Universitetslaboratoriet av Bill och Melinda Gates Foundation. Donationen är på nära 12 miljoner kronor.

–    Gates foundation gör stora satsningar för global hälsa, i det här fallet för att utrota livmoderhalscancer. Vi är glada över att få vara en del av detta, säger Joakim Dillner, professor och FoU-chef på Karolinska Universitetslaboratoriet.

Screening mot humant papillomvirus (HPV) rekommenderas av världshälsoorganisationen WHO, EU och Socialstyrelsen. WHO har beräknat att nittio procent av de 570,000 kvinnor i världen som drabbas av livmoderhalscancer varje år hade kunnat undvikas med hjälp av HPV-baserad screening och vaccination.

–    I Sverige har vi varit framstående i att forska, följa upp och utvärdera HPV-screening och vaccination. Vi var först med att visa att screening och vaccination har effekt, säger Joakim Dillner.

Karolinska Universitetslaboratoriet är det enda laboratoriet som får utveckla kvalitetskontroller för alla som arbetar med screeningen. Nu kommer man bland annat att ta fram blindprover så att laboratorier i hela världen kan kontrollera kvaliteten på sina HPV-analyser på ett standardiserat sätt.
Analys av blindprover från en oberoende part är en vanlig del i ackrediteringen. I Sverige och många andra länder ingår det som ett krav för alla laboratorier som arbetar med HPV-prover.

–    WHO har som mål att utrota livmoderhalscancer. Därför är det viktigare än någonsin att laboratorier kan jämföra sig med varandra, säger Joakim Dillner.

Som referenslaboratorium kommer Karolinska Universitetslaboratoriet också att ta fram ett digitalt utbildningsprogram för hur laboratorier över hela världen ska kvalitetssäkra sitt arbete med HPV.  Karolinska Universitetslaboratoriet kommer också att stödja andra laboratorier med att genomföra nya analyser av prover som är svåra att tolka eller visar ett tveksamt resultat.

Ny kunskap om världens mest sällsynta grundämne

En ny studie i högt rankade Nature Communications förmedlar betydelsefull kunskap om det radioaktiva grundämnet astat, ett av världens mest sällsynta ämne.

Det finns bara 70 mg astat i jordskorpan, så ämnet är extremt ovanligt. Men nu har forskare vid Göteborgs universitet lyckats tillverka negativa joner av astat i partikelacceleratorn på laboratoriet i CERN och därmed kunnat studera ämnet mera i detalj.

– Trots att vi får fram extremt små mängder kan vi nu fundamentalt belysa och beskriva hur astatatomen fungerar, säger Dag Hanstorp, professor i atomfysik vid Göteborgs universitet.

–  Astat är inte bara sällsynt, utan också svårt att tillverka och behålla eftersom det sönderfaller fort, säger Julia Karls, doktorand vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet och som är den som byggt den nya detektorn GANDALPH (Gothenburg ANion Detector for Affinity measurements by Laser) som användes vid mätningen.

Bristämne i naturen
I experiment har Dag Hanstorp och hans medarbetare, med hjälp av protonstrålen, skjutit sönder grundämnet thorium och därmed har flera andra ämnen bildats. Ett av ämnena är astat, som därefter har separerats från övriga ämnen och därmed kunnat studeras närmre.

– Vi har byggt upp en verksamhet på CERN med den nya detektorn där, som först testades på negativa joner av grundämnet jod för att se om den fungerade, och sedan gick vi vidare med astat, säger Dag Hanstorp.

Eftersom ämnet astat är så sällsynt har forskarna hittills vetat väldigt lite om dess kemiska egenskaper.

–  Vi har jobbat mot detta i fem år och har äntligen lyckats få ett resultat! Det här är första gången vi har lyckats göra den här typen av experiment på ett radioaktivt ämne och med dessa resultat öppnar vi upp för mätningar på ämnen som är tyngre än astat, säger Julia Karls.

–  Detta är ett genombrott, säger Dag Hanstorp.

En radioaktiv halvmetall
Astat är ett halvmetalliskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen halogener. Det finns fyra naturligt förekommande isotoper. Dessa finns bara i radioaktiv form och de har alla en kort livstid. Forskarna har nu genom studierna fått grundläggande information om hur astat fungerar på atomnivå.

–   Elektronaffinitet tillsammans med jonisationspotentialen, som också har uppmätts på CERN, gör att vi kan beräkna elektronegativiteten för ämnet, vilket beskriver hur ämnet beter sig kemiskt, säger Julia Karls.

– Vi kan bidra med den grundläggande kemin, något man kan ha nytta av i annan forskning, säger Dag Hanstorp.

De nya kunskaperna kan användas i cancerforskning
Astat kan användas i behandlingen av äggstockscancer genom att  den radioaktiva isotopen astat-211, som har en livslängd på sju timmar, kopplas till en antikropp som fäster på cancerceller. Forskning i detta fält sker i forskargruppen Targeted Alpha Therapy (TAT), som har sitt säte vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

–  Jag skulle säga att det som är häftigt med detta är att man kan använda astat till att förstöra metastaser som är så små att de inte går att upptäcka eller behandla på annat sätt, säger Julia Karls.

Titel: The electron affinity of astatine
Digital publicering: https://doi.org/10.1038/s41467-020-17599-2

Ny IHE Rapport om cancerkostnader i Europa

I en ny rapport analyserar IHE de samhällsekonomiska kostnaderna för cancer i matsmältningsorganen i Europa.

Det finns få uppgifter om de samhällsekonomiska kostnaderna – som består av direkta kostnader, kostnader för informell vård och indirekta kostnader – för cancer överlag och för specifika cancertyper. Rapporten beräknar kostnaderna för de sex största cancertyperna i matsmältningsorganen år 2018 – matstrupscancer, magcancer, tjocktarmscancer, ändtarmscancer, levercancer och bukspottkörtelcancer. Analysen omfattar 31 europeiska länder, EU-27 länderna, Island, Norge, Schweiz och Storbritannien.

Här kan du läsa mer och ladda ner rapporten

De tar genvägen till nya behandlingar mot virus och cancer

Porträttbild av Leif Andersson med grönska i bakgrunden.

Leif Andersson professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och huvudansvarig för forskningsprojektet. Foto: Mikael Wallerstedt

Genom att slå ut en viss gen går det att bromsa tillväxten av virus och tumörer. Forskarna bakom upptäckten går nu vidare med att undersöka hur den här mekanismen fungerar. Förhoppningarna är att få fram nya behandlingar mot infektionssjukdomar och cancer.

Vi vet idag att det finns omkring 20 000 proteinkodande gener i människans arvsmassa, men vilka funktioner många av dessa gener har ännu inte klarlagts. Ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet ska nu ta reda på så mycket som möjligt om en gen som tros spela en viktig roll i vårt immunförsvar. Genen ZC3H11A kodar för ett så kallat zinkfinger-protein och måste evolutionärt ha varit viktig då den återfinns hos alla ryggradsdjur.

För att ta reda på vad den här genen och dess protein har för betydelse använde forskarna gensaxen  CRISPR/Cas9 för att skapa cellinjer utan ZC3H11A. Då upptäcktes att i de modifierade cellerna hade ett antal sjukdomsframkallande virus mycket svårt att föröka sig. Varför vissa virus behöver genen för att kunna reproducera sig är något som nu kommer att undersökas vidare.


Humana celler som infekterats med adenovirus. ZC3H11A (grönt) finns i de områden i cellkärnan (blått) där adenovirus replikeras (rött). Foto: Shady Younis

Slå ut gen under infektion

– Det långsiktiga målet för projektet är att komma fram till hur ZC3H11A fungerar och hur virus interagerar med det. Tanken är att slå ut genen under virusinfektionen och se om det går att utveckla antivirala läkemedel, säger Leif Andersson professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och huvudansvarig för forskningsprojektet.Ett av projektets syften är därför att utveckla substanser som påverkar funktionen hos det protein som ZC3H11A kodar för. Det skulle även kunna öppna upp för nya möjligheter att behandla cancer. Forskarna har nämligen i studier på både mänskliga tumörceller och musmodeller kunnat visa att tillväxten hos tumörceller bromsas när ZC3H11A inaktiveras. Hur det går till ska projektet också undersöka.

Åsa Malmberg

Precisionspatologi – metoder att predicera behandlingsrespons
23 november 12:10 – 12:50

Bröstcancer är inte bara den vanligaste cancersjukdomen för kvinnor utan också en komplex sjukdom där diagnostiken är avgörande för insättning av rätt behandling. Johan Hartmans forskning syftar till att förbättra cancerdiagnostiken genom precisionsdiagnostik, dvs metoder som kan identifiera behandlingsresistens och öka träffsäkerheten.

Mer info och anmälan