Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Systemic treatment for advanced hepatocellular carcinoma – Live streaming from the UK with Prof. Jeff Evans

MSD and Eisai are pleased to invite you for a live webcast with a renown scientific leader in the field of hepatocellular carcinoma, prof. Jeff Evans. 

Date: Tuesday, 03 November 2020
Time: 12:00 – 13.00 (Swedish time)


Attendance to this event is possible in two ways:

  1. At your office/home, via the webcast link

https://webinars.on24.com/msdsweden/hepatocellularCarcinoma?Partnerref=OtulookApprovedEmail

 

  1. Together with your colleagues if your hospital is having a streaming site. Please still register via the link so we can order lunch for you. If you’re interested in having a streaming site at your hospital please contact [email protected] and/or [email protected]

About the speaker:
Prof. Jeff Evans is the Director of the Institute of Cancer Sciences at the University of Glasgow and a Professor of Translational Cancer Research. He is also the Lead of the Glasgow Experimental Cancer Medicine Centre and the Head of the Experimental Cancer Therapeutics Unit. Prof. Evans holds the title as Honorary Group Leader at the CRUK Beatson Institute. Furthermore, he is the co-editor of the clinical research section of the British Journal of Cancer and has been an experienced investigator in key studies involving hepatocellular carcinoma.

MSD and Eisai covers the cost of the lunch at the dedicated streaming sites in the presence of a MSD or an Eisai representative.

More info

Norsk forskare prisas för sin forskning kring kronisk myeloisk leukemi, KML

Incyte delar ut 2020 års stipendium The Incyte Nordic Grant for Hematological Research till Stein-Erik Gullaksen vid Universitetet i Bergen.

Incyte delar ut 2020 års stipendium The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för hematologisk forskning till Stein-Erik Gullaksen vid Universitetet i Bergen. Stipendiet är på 20 000 US dollar och delades ut i samband med Nordic CML Study Group’s (NCMLSG) webbsända höstmöte 22 oktober.

– Jag blev väldigt glad och tacksam över att kommittén såg positivt på det arbete vi utför. Stipendier likt detta stimulerar till viktig forskning, som inte annars är möjlig inom verksamhetens ordinarie ramar, säger Stein- Erik Gullaksen.

Stein-Erik Gullaksen får stipendiet för sin forskning kopplat till kronisk myeloisk leukemi (KML). Den tidigare dödliga sjukdomen är numera ett kroniskt tillstånd för de flesta patienterna. Men en liten andel av patienterna har fortfarande en sämre prognos på grund av en aggressiv form som inte svarar på behandlingen. Gullaksens arbete har bidragit till att utveckla analysmetoder som kartlägger egenskaper hos blodcellerna före och efter behandling, som gjort det lättare att förstå mekanismerna bakom patienternas behandlingssvar.

– I grunden handlar det om att identifiera hur patienten svarar på behandlingen redan i ett tidigt stadie. Det ökar chansen att veta vilka som behöver andra behandlingsalternativ eller vilka som kommer att ha en positiv utveckling, säger Stein- Erik Gullaksen.

Genom att kombinera Gullaksens analysmetod med RNA-sekvensering kan forskningen också kartlägga interaktionen mellan sjuka och friska blodceller. Det kommer på sikt bidra till att öka kunskapen om sjukdomens biologiska behandlingsmekanismer och identifiera biomarkörer som tidigt förutsäger antingen ett positivt eller negativt svar på behandling – till nytta för både patientens hälsa och kostnader inom vården.

– Genom bättre verktyg kan vi sortera patienterna i låg eller hög riskgrupp, och identifiera vilka som kommer behöva långtidsbehandling eller som på sikt kan avsluta sin behandling. För tio år sedan var det ingen som trodde att vi skulle kunna göra denna typen av sekvensering – nu gör vi det, avslutar Stein- Erik Gullaksen.

Sedan utvecklingen av de så kallade tyrosinkinashämmarna har prognosen för de som drabbas av KML förbättrats avsevärt.

– Trots stora framsteg sedan millenniumskiftet finns det fortfarande KML-patienter som har en ogynnsam prognos. För oss är det därför viktigt att fortsätta bidra till en positiv utveckling, vilket vi verkligen tror att Gullaksens forskning kan bidra till, säger Erik Fromm, landschef på Incyte Biosciences i Norden.

Vitrakvi ingår nu i högkostnadsskyddet för patienter under 18 års ålder

Det tumöragnostiska precisionsläkemedlet Vitrakvi ingår nu i högkostnadsskyddet för patienter som påbörjar behandling före 18 års ålder

Precisionsläkemedlet Vitrakvi (larotrectinib) har beviljats subvention av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, för patienter som påbörjar behandling före 18 års ålder, med solida tumörer som bär på en sällsynt NTRK genfusion med lokalt avancerad, eller metastaserad tumör, där en kirurgisk resektion sannolikt skulle leda till svår morbiditet, och som saknar tillfredsställande behandlingsalternativ. Det är det första läkemedlet i Sverige med tumöragnostisk subvention.

Ingrid Øra, överläkare och docent, är prövare i Sverige för Bayers Scout-studie som ligger till grund för godkännandet av Vitrakvi (larotrectinib) för barn med cancer. För cancer med NTRK-fusion, en molekylär defekt, visar studien att responsen med läkemedlet är snabb och varaktig oavsett var i kroppen tumören sitter.

  • För barn med svåra återfall har behandlingen möjliggjort att barnen kan återgå till normala liv. Biverkningsprofilen är gynnsam jämfört med konventionell cancerbehandling, vilket är mycket glädjande. Förekomst av NTRK-fusion i barncancer är relativt sällsynt och varierar vid olika cancertyper. Med ökande molekylär diagnostik av cancer kommer vi sannolikt kunna erbjuda denna typ av målriktad terapi till flera patienter i framtiden”, säger Ingrid Øra, överläkare och barnonkolog vid Karolinska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus, Lund.

Larotrectinib är ett precisionsläkemedel godkänt för cancerbehandling av barn och vuxna med solida tumörer med en fusion i Neurotrophic Tropomyosine Receptor Kinase (NTRK) genen; där sjukdomen är lokalt avancerad, metastaserad eller där kirurgisk resektion sannolikt skulle leda till svår morbiditet och som saknar tillfredsställande behandlingsalternativ.

  • Sammanställda data visar att larotrectinib ger hög och varaktig respons hos barn och vuxna med TRK fusionscancer, däribland även patienter med primära hjärntumörer och hjärnmetastaser. Beslutet är mycket glädjande för de patienter som nu kan få tillgång till larotrectinib. Larotrectinib är indicerat för svårt sjuka cancerpatienter i stadier där ingen annan tillfredsställande behandling finns. TLV bedömer därför svårighetsgraden överlag som mycket hög, säger Jens Ceder, Medical Advisor, Bayer AB.

 

  • Bayer beklagar samtidigt att patienter som får diagnos och ska påbörja behandling efter 18 års ålder inte kan erbjudas subventionerat läkemedel. NT-rådet och TLV har inte velat ta emot Bayers erbjudande med rabatt som gör larotrectinib kostnadseffektivt på en nivå som normalt sett brukar bli godkänt bland liknande cancerläkemedel. Bayer ämnar att på bästa sätt tillsammans med TLV och NT-rådet hitta en väg framåt så att även patienter över 18 år kan påbörja behandling med larotrectinib,säger Jens Ceder, tf Medical Advisor, Bayer AB.

TRK fusionscancer är en ovanlig sjukdom och drabbar cirka hundra vuxna och barn i Sverige årligen. Testning är nödvändig för att upptäcka NTRK genfusioner eller TRK fusionsproteiner. Endast patienter med fastställd NTRK genfusion ska erhålla behandling med larotrectinib.

 

1 *Tumöragnostisk terapi riktas mot sjukdomens genetiska och molekylära egenskaper oberoende av var i kroppen cancern startat. Ett tumöragnostiskt läkemedel kan således användas för behandling av alla cancerformer som har den specifika biomarkören som läkemedlet riktas mot.

Se beslut på www.tlv.se

Mer om Vitrakvi (larotrectinib) på FASS.se

Ingen ökning av hjärntumörer mellan 1980 – 2012

En ny epidemiologisk studie visar att det inte skett någon ökning av den årliga incidensen av hjärntumörer mellan 1980 och 2012, en tidsperiod då mobiltelefonanvändande ökat kraftigt. Data ska dock tolkas med försiktighet, skriver ST-läkaren Jonas Nilsson i en sammanfattning av studien som är baserad på historiska data.

Under de senaste åren har det debatterats huruvida miljöfaktorer kan påverka incidensen av hjärntumörer i den generella populationen. En av de huvudsakliga faktorer som har omnämnts i dessa sammanhang är användandet av mobiltelefoner. Sedan introduktionen av mobiltelefoner under 80-talet har användandet ökat kraftigt och når nu ut till nästan alla världens hörn. Enligt International Telecommunication Union fanns det år 2014 nära sju miljarder mobiltelefonabonnemang världen över.1 Eftersom utbredningen är så omfattande så är det av högsta vikt att ta reda på dess potentiellt skadliga effekter hos människan.

Under 2011 samlade the International Agency for Research on Cancer (IARC) flertalet experter inom området för att i en arbetsgrupp diskutera resultaten av aktuella studier. Man beslutade att riskklassificera mobiltelefoni som ”möjligt carcinogen för människan” baserat på tecken till en ökad risk för uppkomst av hjärntumörtypen gliom.2

KARTLÄGGA SAMBAND
För att närmare ge stöd till ett beslutsfattande för riskklassificering hos strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) fick vi i uppdrag att genomföra en epidemiologisk studie baserad på historiska data. I studien samlades det in data från detsvenska cancerregistret för att identifiera samtliga hjärntumör diagnoser mellan åren 1980–2012 och för att sedermera beräkna incidensen av hjärntumörtyperna låggradiga gliom, höggradiga gliom samt meningeom under denna period. Vidare samlade vi via Statistiska Centralbyrån (SCB) in data på inkomst hos dessa patienter för att analysera eventuella samband mellan inkomst och incidens. Totalt identifierades 30 255 primära hjärntumörer hos 30 142 patienter (tabell 1).3Avseende meningeom såg vi en ökning av incidensen i åldrarna 0–39, 40–59 och 60–74, medan en sjunkande incidens sågs i åldersgruppen ≥ 75 år. Män och kvinnor visade på en minskning
respektive ökning av incidensen (tabell 2). Sammantaget alla åldrar sågs ingen signifikant incidenstrend av meningeom (figur A). Vi såg en diskret minskning av den årliga incidensen av höggradiga gliom hos patienter i åldersgruppen 0–39 år och en diskret ökning i åldersgruppen 60–74 år. Ingen skillnad mellan kön iakttogs (tabell 2). Sammantaget förelåg ingen övergripande incidenstrend av höggradiga gliom (figur A).

Läs hela artikeln

Viktig kunskap om barn till föräldrar i specialiserad palliativ hemsjukvård

Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin av handling har Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola utforskat barns erfarenheter av ”The Family Talk Intervention” som syftar till att främja öppen kommunikation inom familjen om sjukdomen. Här samman – fattar hon de viktigaste slutsatserna.

När en förälder i en barnfamilj får en livshotande sjukdom förändras livet för alla i familjen på många olika sätt. När vården dessutom sker i hemmet är barns konfrontation med förälderns sjukdom och förestående död omöjlig att undgå och kan därför väcka många tankar och känslor. Barn rapporterar känslor av skuld, oro
och rädslor men också sömn- och koncentrationssvårigheter.

Dessutom har barnen som lever med en förälder som har en livshotande sjukdom en ökad risk för psykisk ohälsa på lång sikt. Föräldrarna kan ha svårt att prata med sina barn om sjukdomen då de ibland önskar skydda sina barn eller inte vet hur de ska prata med dem. Denna osäkerhet kan innebära att barn inte alltid får information eller blir lyssnade till på ett önskvärt sätt. Föräldrar önskar stöd i sitt föräldraskap, att barnens behov ska synliggöras och uppmärksammas samt att vårdpersonal ska prata med barnen om förälderns sjukdom och hur den påverkar barnens dagliga liv1–3. I ett pluralistiskt och sekulariserat samhälle som det västerländska finns det många olika sätt att se på döden, perspektiv som kan växla över tid både hos den enskilda personen och i samhället.

Behovet av kommunikation inom familjen kan därför se väldigt olika ut och det krävs både kunskap och lyhördhet från sjukvårdspersonal för att, i en tid när olika föreställningar om livet och  döden existerar sida vid sida, fånga den enskilda personens perspektiv. Tidigare studier visar att vårdpersonal kan uppleva en osäkerhet angående vems ansvar det är att prata med barnen, eller att de har en rädsla för hur familjesamtal ska gå till4.

Läs hela artikeln