Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kenneth Villman blir ny representant för NAC i NT-rådet

”Det bör inte ta mer än tre månader”

Kenneth Villman blir ny adjungerad representant för Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel, NAC, i NT-rådet. Han är överläkare i onkologi vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Varför tackade du ja till uppdraget att bli ledamot i NT-rådet?

– Därför att den nationella processen för införande av läkemedel är väldigt viktig. Det handlar inte i första hand om att spara pengar åt regionerna. Processen ska i stället garantera att mediciner som är effektiva används på ett jämlikt sätt i hela landet. I dag finns det regionala skillnader i läkemedelsanvändningen, vilket i vissa fall sannolikt tyder på underbehandling.

Vad jobbar du med i dag?

– Jag är överläkare i onkologi vid Universitetssjukhuset i Örebro. Här har jag jobbat sedan ST-utbildningen. Jag har varit verksamhetschef under flera år, och har alltid jobbat kliniskt. Jag är inte ”stråldoktor” utan jobbar med läkemedel, främst vid bröstcancer och mag-tarmcancer. Nu tillträder jag dessutom som ordförande i Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel, NAC. Vi är rådgivande till NT-rådet när det gäller cancerläkemedel.

Vad kan du bidra med i NT-rådets arbete?

– Jag har jobbat länge och känner Onkologisverige ganska väl. Jag är ganska bred i mitt kunnande, jag har inte bara jobbat med en enda cancerdiagnos..

Vilken blir den viktigaste frågan inom läkemedelsområdet under 2021?

– Att få fram rekommendationer om nya läkemedel på så kort tid som möjligt. Det bör inte ta mer är tre månader i normalfallet efter att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har fattat sitt beslut tills läkemedlet finns tillgängligt inom den svenska sjukvården. Det är oroväckande att TLV varnar för att de inte hinner med att göra alla efterfrågade hälsoekonomiska värderingar. Jag befarar att fler läkemedel till små behandlingsgrupper utan stor budgetpåverkan går vid sidan av det nationella systemet och börjar användas efter beslut inom respektive vårdprogramgrupp – utan att TLV har gjort en hälsoekonomisk värdering av läkemedlet. En sådan utveckling kan öka risken för ojämlik användning av cancerläkemedel.

Vad kan man göra för att snabbare få fram rekommendationer?

– Hela införandeprocessen måste samverka, från horizon scanning till uppföljning via läkemedelsregister. TLV har en nyckelroll i att ta fram hälsoekonomiska värderingar och läkemedelsbolagen har ett ansvar att förse TLV med underlag utan fördröjning.

Early treatment of Advanced Prostate Cancer

Janssen bjuder in till Prostatacancersymposium 2020

Early treatment of Advanced Prostate Cancer
På uppdrag av Janssen bjuder vi härmed in till ett symposium med gästföreläsare Professor Fred Saad från Kanada, som kommer att delta virtuellt. Professor Saad kommer att belysa vikten av tidig behandling för avancerad prostatacancer.

Den digitala föreläsningen följs sedan av en diskussion som leds av Prof. Henrik Grönberg. På plats kommer,
utöver Henrik Grönberg som moderator, även Dr Markus Aly och Dr Chunde Li delta. De avslutar med tre
fallpresentationer som exemplifierar de olika behandlingsalternativ som finns och vilka val som kan göras.

Syftet är att ge en uppdatering om tillgängliga och kommande behandlingsalternativ för patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) och metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC). Under mötet diskuteras vilka vetenskapliga studier, riktlinjer och tekniker som stödjer dagens terapival, samt vikten av planering för kommande behandlingar av dessa patienter.

Vi vänder oss främst till dig som är urolog/kirurg eller onkolog och arbetar med omhändertagande och behandling av prostatacancerpatienter.

När: November 12, 2020
Plats: Elite Hotel Carolina Tower, Stockholm alternativt via webinar
Tid: 17.00–19.00 med efterföljande middag

Anmälan
Anmälan om deltagande, vare sig du är intresserad av att delta fysiskt eller via webinar, till Emily Granell, Business Operations Specialist, på:

Email: [email protected]

Telefon: 073-091 09 85

Mer information gällande anslutning till mötet skickas ut när du har anmält intresse att delta.

Vi vill ha din anmälan senast tisdagen den 10 november.

Välkommen!

Med vänlig hälsning,
Vetenskapliga kommittéen
Henrik Grönberg, MD, PhD
Chunde Li, MD, PhD
Markus Aly, MD, PhD

Första patienten opererad i MR-hybriden på Akademiska

Individualiserad strålterapi och avancerad teknik för kombinerad operation och bildvisning är signum för den nya vård- och behandlingsbyggnaden på Akademiska sjukhuset. För ett år sedan var sjukhuset först i Sveriges med MR-Linac. I förra veckan opererades den första patienten i den nya operationssalen med takhängd, rörlig MR-kamera, en så kallad MR-hybrid. Tekniken möjliggör mer precisa resultat vid operationer av bland annat hjärntumörer.

Nu kan patienter opereras i MR-hybriden på Akademiska sjukhuset, en kombination av MR-kamera och operationssal som möjliggör ökad precision bland annat vid operationer av hjärntumörer.

– Det känns oerhört skönt att vi nu kan börja operera patienter med denna toppmoderna teknik. MR-hybriden gör det möjligt att göra undersökningar under pågående operation genom att ta högupplösta bilder. Härmed minskar risken för att operationer måste göras om, säger Eric Wahlberg, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Våren 2019 levererades den sju ton tunga magneten till den takhängda MR-kameran. Tanken var att den skulle tas i drift redan i våras, men detta blev uppskjutet på grund av coronapandemin.

En MR-hybrid är en kombination av MR-kamera och operationssal och kallas också intraoperativ MR-operationssal (MR-OP). När kameran ska användas så flyttas MR-kameran in i operationssalen, via en räls i taket. Detta gör undersökningen mycket säker för patienten då man inte behöver flytta på operationsbordet som patienten ligger på. Tekniken kommer framförallt att användas vid operationer av hjärntumörer på barn, komplicerade hjärntumörer på vuxna, epilepsikirurgi och behandling av Parkinsons sjukdom.

Akademiska sjukhusets MR-hybrid är den andra i Norden. I Europa finns liknande utrustning endast på ett fåtal platser.

– Våra patienter är vinnare när Akademiska fortsätter att ligga i framkant med ny toppmodern utrustning som ger läkarna unika möjligheter att genomföra ingreppet. Vi erbjuder säkrare operationer av till exempel hjärntumörer med MR-hybriden då operation och bilddiagnostik sker på samma ställe och patienten inte behöver förflyttas under ingreppet, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen, och fortsätter:

– Det är oerhört roligt att vi kan vara det andra sjukhuset i Norden att kunna erbjuda den här mycket avancerade lösningen som leder till att svårt sjuka patienter får ett bättre omhändertagande.

Viktig laboratorieteknik underlättar forskning kring aggressiv leukemi

Den vanligaste akuta leukemiformen hos vuxna är svårbehandlad. Överlevnaden fem år efter diagnos är bara 30 procent. Docent Marcus Järås vill utveckla en ny behandling som bygger på att patientens eget immunsystem bekämpar cancern. Forskningsarbetet innebär bland annat att han klipper valda bitar ur DNA med hjälp av en gensax. Ett nytt anslag från Lundbergs forskningsstiftelse förbättrar förutsättningarna i laboratoriet där cellodlingarna hanteras.


Marcus Järås


Cellodling, Katrin Reinbach (BMA) och Somadri Ghosh (postdoc)


Marcus och medarbetaren Marianne Rissler (Forskningsingenjör)

AML, akut myeloisk leukemi, drabbar 350 personer i Sverige varje år. Bland vuxna är femårsöverlevnaden bara 30 procent. Barn som drabbas av AML tål dagens behandling med höga doser av cellgift bättre än vuxna och 70 till 80 procent av dem botas. Men de drabbas ofta av bestående biverkningar.

Metoden att använda patientens eget immunförsvar för att bekämpa cancercellerna har på senare år revolutionerat behandlingen av bland annat malignt melanom. Marcus Järås, docent vid Avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet vill åstadkomma något liknande för AML-patienterna.

Celler som kan ge upphov till cancer upptäcks och oskadliggörs vanligtvis av vårt immunförsvar. Men inte alltid. När cancer väl uppstår beror det på att cancercellerna har hittat ett sätt att undgå upptäckt av immunförsvaret.

”AML-cellerna har cirka 1 000 olika proteiner på sin yta. Vi arbetar med att ta reda på vilka eller vilket av de proteinerna det är som gör att cancern inte upptäcks. Om jag kan hitta och blockera just det proteinet så är antagandet och förhoppningen att immunförsvaret upptäcker cancercellerna igen”, förklarar Marcus Järås.

Med hjälp av en gensax klipper Marcus Järås och hans kollegor ut AML-cellernas ytproteiner, ett i taget. Då får de leukemiceller som innehåller hela arvsmassan förutom informationen för tillverkning av ett av ytproteinerna. Genom att odla de klippta leukemicellerna tillsammans med immunförsvarsceller som dödar cancerogena celler kan forskarna identifiera vilket protein, och därmed vilka gener, som gör att immunförsvaret inte agerar.

”Vi har hittat tre eller fyra proteiner som verkar intressanta. I nästa steg ska vi sortera ut celler som har dessa proteiner på sin yta. Det görs med en färgmarkerad antikropp som binder till proteinet. De celler som har en bunden antikropp separeras i en cellsorterare,” säger Marcus Järås.

Tidigare donationer från Lundbergs forskningsstiftelse har möjliggjort inköp av de avancerade cellsorterarna. I september beviljades ett nytt anslag till Marcus Järås. Det kommer att användas till dragbänkar som cellsorterarna ska stå i.

”Inne i dragbänken är det ett undertryck vilket gör att inget kan komma ut från proverna vi arbetar med. Det är viktigt eftersom vi hanterar patientprover och behöver skydda oss från olika smittor, t ex Covid-19, som är aktuellt nu.”

Enligt Marcus Järås är det ännu några år kvar till kliniska tester. När forskarna fått fram vilket ytprotein som gör att AML-cellerna inte upptäcks av immunförsvaret är nästa utmaning att kunna blockera det proteinet.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Marcus Järås:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/marcus-jaras/

Fotograf: Annika Söderpalm

Ny analysmetod kan ge bättre läkemedel mot cancer

illustration av hur dna-analys används vid cellens yta.

En DNA-nanostruktur med inbyggda streckkoder används för att läsa av membranproteiners organisation. Grafik: Mattias Karlén.

Proteiner som sitter på ytan av kroppens celler har en viktig roll för effekten av olika läkemedel. Samtidigt behövs förfinade metoder för att analysera dessa membranproteiners organisation. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny DNA-baserad analysmetod som kan bidra till utvecklingen av framtidens läkemedel mot bland annat bröstcancer. Studien publiceras i Nature Nanotechnology.

Två forskare med stora leenden, Ana Teixeira och Elena Ambrosetti.

(Till vänster) Ana Teixeira, forskare och studiens sisteförfattare, och Elena Ambrosetti, postdoktor och förstaförfattare. Foto: Ulf Sirborn.

De flesta läkemedel i klinisk användning får effekt via kontakten med proteiner som finns i cellmembranet (se faktarutan). Därför är det mycket viktigt att förstå hur membranproteiner fungerar i hälsa och sjukdom.

Många av proteinerna i cellmembranet distribueras i självständiga, funktionella enheter, domäner med dimensioner i nanoskala, alltså miljarddels meter.

NanoDeep en förfinad metod

Idag analyseras membranproteiner med hjälp av mikroskopi med superupplösning. Tekniken har en begränsning i att bara ett litet antal membranproteiner, vanligtvis tre, kan analyseras samtidigt.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som gör det möjligt att analysera ett större antal membranproteiner samtidigt. Den icke-mikroskopibaserade metoden för analys som kan analysera hela populationer av celler samtidigt kallas NanoDeep, NANOscale DEciphEring of membrane Protein nanodomains.

Intervallet 10 nanometer

Metoden bygger på användningen av DNA-analys för att översätta information om membranproteinernas organisation. NanoDeep har inga gränser för antalet proteiner som kan analyseras samtidigt. Under arbetet har forskarna både kunna bekräfta tidigare kunskaper och gjort nya fynd.

– För närvarande har NanoDeep en upplösning i intervallet 10 nanometer, 10 miljarddels meter, som överträffar flera metoder inom superupplösningsmikroskopi. NanoDeep har potential att erbjuda nya insikter om regleringen av membranproteinfunktionen, säger Ana Teixeira, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Återfall i cancer

Med hjälp av NanoDeep har forskarna kunnat beskriva proteinmiljön som omger membranreceptorn Her2, ett protein i cellens membran som sänder information till proteiner på cellens insida.

Her2 är överrepresenterad vid bröstcancer och andra typer av cancer. En bättre förståelse för Her2 ökar möjligheterna att utveckla nya läkemedel som förebygger den stora andelen återfall i bland annat bröstcancer.

Den nya metoden är utvecklad för att vara så enkel som möjligt.

– Vår metod gör användningen av information om proteiners rumsliga organisation i nanoskala mer tillgänglig som ett diagnosverktyg i kliniska prover. Vidare kan det användas som ett verktyg för att utveckla nya typer av läkemedel med målet att påverka funktionen hos membranproteiner, säger Elena Ambrosetti, postdoktor och studiens förstaförfattare.

Forskningen har genomförts med stöd från Europeiska Forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation 

“A DNA nanoassembly-based approach to map membrane protein nanoenvironments”, Elena Ambrosetti, Giulio Bernardinelli, Ian Hoffecker, Leonard Hartmanis, Georges Kiriako, Ario de Marco, Rickard Sandberg, Björn Högberg,
Ana I. Teixeira. Nature Nanotechnology, online 2 november 2020,
doi: 10.1038/s41565-020-00785-0.