Data från fyra studier uppges stärka säkerhetsprofilen för Astra Zenecas Calquence inom KLL.
Säkerhetsdata från totalt 762 patienter har sammanställts. 17 procent av dessa rapporterade någon form av hjärtbiverkning, men mindre än en procent av patienterna som behandlades med Calquence avbröt behandlingen till följd av dessa.
Calquence-data från fyra studier förstärker kardiovaskulär säkerhetsprofil vid KLL
Större precision och färre biverkningar – men bara en klinik i Sverige arbetar med protonstrålning, Skandionkliniken
Tekniken är dyrare men precisionen är större och biverkningarna färre. Trots det är behandling med protonstrålning betydligt mindre vanlig i Sverige än traditionell fotonstrålning. Onkologi i Sverige har besökt Skandionkliniken i Uppsala, den enda klinik i Sverige som arbetar med protonstrålning, en metod som främst används vid behandling av barn och ungdomar med olika former av hjärncancer eller andra tumörsjukdomar. Sedan 2015 kommer patienter från hela Sverige – och även från utlandet – till den ljusa, supermoderna byggnaden nära Akademiska sjukhuset mitt i Uppsala för att få unik strålbehandling.
Skandionkliniken, som med sin nordiska design ger ett lugnt och elegant intryck redan i receptionen, drivs av de sju regioner i landet där det finns ett universitetssjukhus. Och det är det lokala sjukhuset som avgör vilken typ av strålbehandling patienten ska få, om hon eller han ska remitteras till Skandionkliniken eller få klassisk behandling i hemmaregionen. Eftersom strålbehandlingen ofta tar mellan fem och sex veckor med dagliga strålningar erbjuds långväga patienter boende på Hotell von Kraemer som ligger i samma byggnad och har ett 80-tal rum. Efter att ha fått en pratstund med den vänliga undersköterskan Marie Glaser som idag arbetar i receptionen och
som sätter en ära i att ge alla patienter och anhöriga ett varmt och professionellt välkomnande, beundrar vi den japaninspirerande innergården där man kan ta igen sig mellan behandlingarna. Man förstår hur viktigt det är att en plats där sjuka människor och oroliga anhöriga ska tillbringa lång tid är utformad på ett sätt som skapar lugn. Skandionkliniken, som blev klar 2015 och har ett 50-tal anställda, är Nordens första – och fortfarande Sveriges enda – protonstrålningsklinik. Metoden är inte ny, de första behandlingarna utfördes redan 1957, vid Gustaf Werners institut, senare kallat The Svedberg-laboratoriet.
– Man har pratat om protonstrålning sedan 1940-talet. Det var bara Berkeley i USA som var före Uppsala med att testa tekniken, berättar Alexander Dasu, som är chefsfysiker på kliniken.
Systrarna gick Kungsleden för forskning om pankreascancer
40 mil i benen, 27 dagar i ur och skur och nära 60 000 insamlade kronor till cancerforskningen. I somras gick de norrländska systrarna Lina och Sara Åström hela Kungsleden för att uppmärksamma och stötta forskningen kring pankreascancer – en sjukdom som drabbat flera av deras anhöriga.
Man brukar ibland prata om drömprojekt och detta är ett sådant i rent bokstavlig bemärkelse. Idén till det ovanliga insamlingsinitiativet började nämligen med en dröm en natt förra året.
– Som anhörig till någon med pankreascancer känner man hopplöshet, det finns ju inget man kan göra, berättar Lina, som är 28 år och fyra år yngre än sin syster Sara.
– Vi kände både att vi ville göra något konkret och en natt drömde jag att jag gick Kungsleden. Jag blev så exalterad av drömmen att jag ringde till Sara mitt i natten och berättade om den. Strax därpå började systrarna planera för sin långa vandring, Lina är en nyutexaminerad sjuksköterska som arbetar på Sunderbyns sjukhus och bor i Boden. Storasyster Sara bor i Göteborg och arbetar som VVS-konsult.
Fortbildningsdagar via zoom med fokus på covid-19 och hematologi
Årets nationella fortbildningsdagar i hematologi var minst sagt annorlunda än tidigare år. Istället för att ett gäng glada hematologer samlades i ett höstsoligt Lund för tre dagars umgänge och utbildning utspelade sig årets fortbildning över zoom-länk. Tredagarsmötet var utbytt till en två timmars livesändning från ett konferensrum på Karolinska i Huddinge, komplett med munskydd på för samtliga (få) deltagare som faktiskt var på plats. Förklaringen lyder förstås, som så mycket annat år 2020, covid-19.
Undertecknad som haft tur nog att få plats på Svensk förening för hematologis eftertraktade ST-kurs i cytostatika, som trots allt ägde rum på plats i Lund, satt således något besviken över de uteblivna hematologdagarna på ett skakigt tåg på väg tillbaka till Stockholm och följde det hela via länk. Först ut var Per Ljungman, professor i hematologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och hedersmedlem i SFH. Per Ljungman bjöd som vanligt på en intressant och fullmatad föreläsning, som passande nog handlade just om covid-19 ur ett hematologiskt perspektiv. Föreläsningen inleddes med nuvarande kunskapsläge generellt kring covid-19. Mycket finns förstås fortsatt att lära men åhörarna gavs en bra genomgång om bland annat smittspridningsvägar och antal sjukdomsfall hittills. Ljungman konstaterade att symtombilden varierar stort och att de hittills kända riskfaktorerna inkluderar
hög ålder, manligt kön och övervikt. Likaså pekar mycket data på att genetiska variationer i immunförsvaret spelar stor roll för hur sjuk man blir. Vidare visades aktuella siffror över fall i den andra våg som verkar sprida sig
över Europa just nu.
PROBLEM FÖR TRANSPLANTERADE
Därefter fortsatte föredraget med att rapportera den data som samlats in om pandemin via EBMT sedan slutet av februari. EBMT förstod tidigt att viruset det rapporterades om från Kina hade potential att bli ett stort problem för transplantationsvården, varvid man initierade ett rapporteringssystem för alla allogen- och autologtransplanterade patienter som drabbades av covid-19. Mellan 28/2 och 10/4 rapporterades 272 fall av covid-19 hos tidigare stamcellstransplanterade patienter i Europa.
Av dessa hade 97 genomgått en autolog stamcellstransplantation och resterande en allogen sådan. I genomsnitt var tiden från transplantation till insjuknande i covid-19 13,7 månader för allogent transplanterade och cirka 25 månader för de som genomgått en autolog stamcellstransplantation. Något förvånande visade sig dock tiden från transplantation inte inverka signifikant på prognosen vid covid-19. En inte oansenlig andel av patienterna hade asymptomatisk sjukdom; 4,6 procent av de allogent transplanterade och 9,3 procent av de autologt stamcellstransplanterade. Detta till trots var utgången för många av patienterna dyster, totalt avled 68/272 transplanterade varav 62 hade covid-19 som huvudsaklig dödsorsak. Således låg mortaliteten sekundär till covid-19 i denna transplanterade grupp på 26 procent. Den siffran kan jämföras med en mortalitet på 8,8 procent bland allo/autologtransplanterade patienter som insjuknade i svininfluensan. Riskfaktorer för sämre utgång vid covid-19 bland transplanterade hematologiska patienter var samma som för den generella populationen, det vill säga bland annat ålder, komorbiditet och övervikt. Fram till augusti har totalt 398 patienter rapporterats in till kohorten, men kohorten är fortsatt för liten för att kunna utvärdera effekt av enskilda preparat (exempelvis Remdesivir).
Så skapar nanoteknik nya vägar till stamcellers inre
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en lovande nanoteknikbaserad metod för att leverera biomolekyler till mänskliga blodstamceller. Metodens förmåga att bibehålla cellernas funktion utan någon negativ påverkan har stor potential inom både grundforskning och kliniska tillämpningar. Här beskrivs den nya kunskapen av forskarna Ludwig Schmiderer, Jonas Larsson och Martin Hjort vid Lunds universitet.
Blodstamceller finns i benmärgen och ger upphov till alla typer av blodceller men har även förmågan att återskapa sig själva. En daglig produktion av miljardtals blodceller underhålls genom en hel livslängd av ett mycket begränsat antal blodstamceller. Trots sin enorma potential är blodstamceller ytterst känsliga och tenderar att självdö eller mogna ut om de skadas eller manipuleras. Evolutionsmässigt är detta en fördel då det minskar
risken för att exempelvis DNA- skador propageras vidare eller kvarstår under en längre tid.
För många allvarliga blodsjukdomar är transplantation av blodstamceller (benmärgstransplantation) en sista utväg för en botande behandling. Hit hör till exempel akut myeloisk leukemi (AML) och andra blodmaligniteter,
men också nedärvda sjukdomar som immunbristsjukdomar (till exempel SCID) och hemoglobinopatier (exempelvis sickle cellanemi). Benmärgstransplantation kan antingen baseras på patientens egna celler eller celler från en HLA-matchad donator. För att göra plats i benmärgen föregås en transplantation vanligtvis av behandling med antingen cytostatika eller strålning där existerande blodstamceller slås ut. Transplanterade blodstamceller kan då slå sig ner i benmärgen Blodstamceller finns i benmärgen och börja producera nya blodceller.
