Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Behandlar du enligt nuvarande riktlinjer?

Tid: 16.00 (CET)
Varaktighet: 75 minuter

Föreläsare: Dr Hossein Borghaei, DO, Medical Oncologist, Fox Chase Cancer Center (USA)
Moderator: Anders Vikström, överläkare vid lungmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Nu kan du anmäla dig till denna interaktiva webbföreläsning om behandlingsalternativ vid metastaserad NSCLC. Dr Hossein Borghaei kommer dela med sig av sin rika kliniska erfarenhet och sina tankar om olika IO-kombinationer vid metastaserad NSCLC. Till sin hjälp har han Anders Vikström som kommer leda diskussionen.


Vänligen observera att detta webinar kommer hållas på engelska.
Varmt välkommen!


This webinar is not for current U.S.-based or U.S.-practicing Healthcare Professionals.

Inbjudan är enbart avsett för hälso- och sjukvårdspersonal. Deltagare måste se webinaret i en sluten miljö, t ex i ett avskärmat rum. MSD kommer enbart att använda den personliga information som du delar med oss i syfte att arrangera och administrera dessa webinar. Användningen av dina uppgifter stöds av en intresseavvägning för MSD att tillhandahåla denna tjänst till dig. Din information förvaras och hanteras i enlighet med GDPR. Merck Sharp & Dohme Corp., a subsidiary of Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA. All rights reserved. Copyright © 2020 SE-NON-00383 12/2020

Om du har frågor kring en MSD-produkt, vänligen kontakta: [email protected]

 

 

 

 

P-piller minskar risken för äggstocks- och endometriecancer

En studie från Uppsala universitet, där man undersökt över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

Äggstocks- och endometriecancer tillhör de vanligaste typerna av gynekologisk cancer. Ungefär 2 procent av alla kvinnor drabbas av någon av dessa cancersjukdomar under sin livstid. Endometriecancer, den vanligaste formen av livmoderkroppscancer, är något vanligare än äggstockscancer, men eftersom den ofta upptäcks i ett tidigt skede är dödligheten låg. Äggstockscancer upptäcks däremot oftast först när den spridit sig till andra delar av kroppen, och är därför en av de dödligaste cancersjukdomarna.

Det första p-pillret godkändes redan på 1960-talet, och ungefär 80 procent av alla kvinnor i Västeuropa har använt p-piller någon gång under sitt reproduktiva liv. P-piller inkluderar syntetiska former av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron och den huvudsakliga funktionen är att förhindra ägglossning, vilket därmed förhindrar oönskad graviditet.

I den aktuella studien jämförde forskarna förekomsten av bröst-, äggstocks- och endometriecancer mellan kvinnor som använt p-piller och kvinnor som aldrig använt p-piller.

Åsa Johansson är biträdande universitetslektor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik; Forskargrupp Åsa Johansson, Uppsala universitet. Foto: David Naylor

– Det var tydligt att kvinnor som använt p-piller hade en mycket lägre risk att utveckla både äggstocks- och endometriecancer. Risken var fortsatt lägre, även efter att kvinnorna slutat med p-piller. Fortfarande 15 år efter att kvinnorna slutat använda p-piller, var risken halverad, och vi kunde se att den skyddande effekten kvarstod i över 30 år, säger Åsa Johansson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.

Flera tidigare studier har visat att p-piller kan ge en viss ökad risk för bröstcancer, en effekt som inte var lika tydlig i denna studie.

– Ett ganska oväntat resultat var att vi inte såg en stark effekt av p-piller på risken för bröstcancer. Vi kunde endast se en svagt ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som använt p-piller och den ökade risken försvann redan några år efter att de slutat, säger Åsa Johansson.

Resultaten från den aktuella studien är viktiga, då p-piller ofta förknippats med negativa effekter, så som ökad risk för blodpropp och bröstcancer.

– Förutom att skydda mot graviditet har vi visat att p-piller även har andra positiva effekter. Våra resultat kan göra det möjligt för kvinnor och läkare att fatta mer välgrundade beslut med tanke på vilka kvinnor som bör använda preventivmedel, säger Therese Johansson, en av doktoranderna bakom studien.

Karlsson T, Johansson T, Höglund T, Ek W, Johansson Å. (2020) Time-dependent effects of oral contraceptive use on breast, ovarian and endometrial cancers. Cancer Research, DOI: 10.1158/0008-5472.CAN-20-2476

Ny princip för cancerbehandling visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.



Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Foto: Gustav Mårtensson

– Vi är upprymda över att ha kunnat visa att denna nya princip för cancerbehandling fungerar i djurmodeller. Förhoppningsvis kan substanserna nu utvecklas vidare för behandling av människor, säger Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien.

De småmolekylära hämmarna (i grönt) riktar sig mot uttrycket av mitokondriellt DNA och orsakar en energikris i cancerceller som stoppar cellernas tillväxt. Illustration: Mattias Karlén

Mitokondrier är cellernas kraftverk och är avgörande för att omvandla energi från maten vi äter till energivaluta som krävs för en mängd olika cellfunktioner. Cancerceller är beroende av mitokondrier inte bara för att få energi utan också för att producera en mängd byggstenar som behövs för att göra fler celler när cancercellerna delar sig. Den kontinuerliga celldelningen innebär att en cancercell hela tiden måste skapa nya mitokondrier för att växa.

Tidigare försök att sikta in sig på mitokondrier för cancerbehandling har fokuserat på att hämma mitokondriers funktion. Denna strategi har dock ofta resulterat i allvarliga biverkningar på grund av mitokondriernas avgörande roll för den normala vävnadsfunktionen. Som ett alternativ utvecklade forskare från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i Sverige i samarbete med Max Planck Society och Lead Discovery Center GmbH i Tyskland en ny strategi som inte direkt påverkar funktionen hos befintliga mitokondrier. I stället utformade man mycket selektiva hämmare som riktar sig mot mitokondriernas eget genetiska material, mtDNA, som har en kritisk roll i bildandet av nya mitokondrier.

– Tidigare resultat från vår forskargrupp har visat att celler som snabbt delar sig, som cancerceller, är helt beroende av mtDNA för att bilda nya funktionella mitokondrier. Följaktligen påverkar behandling med de nya substanserna specifikt bildandet av cancerceller, medan friska celler i vävnader som skelettmuskulatur, lever eller hjärta förblir opåverkade under en överraskande lång tid, säger Nils-Göran Larsson.

När forskarna undersökte verkningsmekanismen för dessa nya hämmare observerade de att cancercellerna försattes i ett tillstånd av svår energibrist och utarmning av näringsämnen. Detta leder till förlust av nödvändiga byggstenar, minskad tumörcellstillväxt och slutligen celldöd.

– Resultaten är mycket lovande, men det krävs många års vidareutveckling innan det kan bli aktuellt att testa behandlingen på människor, avslutar Nils-Göran Larsson.

Studien finansierades av bland andra Max Planck Society, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Europeiska forskningsrådet, Cancerfonden, ALF-avtalet mellan den svenska regeringen och regionerna och Deutsche Forschungsgemeinschaft.

Publikation: “Small molecule inhibitors of human mitochondrial DNA transcription”. Nina A. Bonekamp, Bradley Peter, Hauke S. Hillen, Andrea Felser, Tim Bergbrede, Axel Choidas, Moritz Horn, Anke Unger, Raffaella di Lucrezia, Ilian Atanassov, Xinping Li, Uwe Koch, Sascha Menninger, Joanna Boros, Peter Habenberger, Patrick Giavalisco, Patrick Cramer, Martin S. Denzel, Peter Nussbaumer, Bert Klebl, Maria Falkenberg, Claes M. Gustafsson och Nils-Göran Larsson. Nature, online 16 december 2020, doi: 10.1038/s41586-020-03048-z.

Ny långtidsdata vid tidsbestämd behandling med Venclyxto (venetoklax) inom kronisk lymfatisk leukemi

AbbVie meddelar nya uppdaterade resultat från fas III-studierna MURANO och CLL14 som utvärderade tidsbestämd behandling med venetoklax i olika behandlingskombinationer. Dessa resultat bidrar till den ökade mängden data som stödjer användningen av venetoklax hos obehandlade eller tidigare behandlade personer med kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

  • Ny femårsanalys från fas III-studien MURANO visar median progressionsfri överlevnad (PFS) på 53,6 månader med venetoklax i kombination med rituximab jämfört med 17,0 månader med bendamustin plus rituximab hos tidigare behandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) som varit utan behandling i tre år eller mer1
  • Två analyser av fas III-studien CLL14 utvärderade minimalt kvarvarande sjukdom (MRD) hos tidigare obehandlade KLL-patienter som fick venetoklax i kombination med obinutuzumab2,3
  • Fyraårig uppföljningsanalys från CLL14-studien visar en total överlevnad (OS) på 85,3% med venetoklax i kombination med obinutuzumab jämfört med 83,1% med kombinationen klorambucil och obinutuzumab

Fullständigt globalt pressmeddelande återfinns här.

Nordic webinar on BRAFV600E-mutated metastatic colorectal cancer

Nordic webinar on BRAFV600E-mutated metastatic colorectal cancer

  • This is a webinar directed to Nordic health care professionals within gastrointestinal oncology.

More information and registration