Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

710 000 kronor till cancerforskning på Universitetssjukhuset Örebro

Lions cancerforskningsfond har delat ut 710 000 kronor till åtta forskare som är verksamma inom hälso- och sjukvården i Region Örebro län. Det handlar om olika sorters cancerformer med fokus på bland annat ärftlig livmodercancer, skivepitelcancer, prostatacancer och bröstcancer.

Två av forskarna som fått anslag från Lions cancerforskningsfond, Anna Göthlin Eremo och Jessica Carlsson. Foto: Elin Abelson.

Anna Göthlin Eremo är en av forskarna som har fått pengar till sin forskning. Hon är molekylärbiolog och jobbar på kliniskt forskningslaboratorium.

– Det känns fantastiskt att vi har fått pengar till vår bröstcancerstudie. Vi har planerat att starta den under våren. Vi forskar framför allt kring biologiska markörer som skulle kunna användas för individualiserad bröstcancerbehandling. Just nu fokuserar vi studierna kring transportproteinet LAT1. Proteinet sitter på cellmembranet och transporterar aminosyror in i cellen, säger Anna Göthlin Eremo.

Redan nu finns det preliminära resultat som visar att LAT1 ger en viss typ av bröstcancerceller överlevnadsfördelar. Det skulle kunna orsaka minskad känslighet för medicinsk behandling och påverka patientens prognos.

– Vissa patienter får återfall i cancer trots medicinsk behandling. Det är därför viktigt att kartlägga faktorer som kan påverka cancercellernas överlevnad. Om LAT1 bidrar till att göra cancercellerna motståndskraftiga så kan hämning av  proteinets funktion vara fördelaktigt ur ett behandlingsperspektiv, säger hon.

Faktorer som kan ligga bakom prostatacancer

Ett av de andra forskningsprojekten handlar om prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige.

– Pengarna från Lions cancerforskningsfond kommer att användas för att undersöka mängden av ett protein som heter TIGIT. Vi vill se om detta protein kan vara involverat i varför vissa män utvecklar prostatacancer, säger Jessica Carlsson, biomedicinare på urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Trots att sjukdomen är så pass vanlig vet man idag väldigt lite om varför en prostatatumör utvecklas. På senare år har det diskuterats om kronisk inflammation i prostatakörteln skulle kunna vara en möjlig orsak.

– Att det finns en koppling mellan en kronisk inflammation och cancerutveckling är väl känt för flera andra olika cancerformer. Vi har exempelvis magcancer som kan orsakas av en infektion av bakterien Helicobacter pylori, eller koloncancer hos individer med inflammatorisk tarmsjukdom. Det finns också en grund för att tro att inflammation är involverad i utvecklingen av prostatacancer, då man ofta hittar kronisk inflammation i prostatakörteln hos män med cancer, berättar Jessica Carlsson.

I den här studien kommer de studera kronisk inflammation i prostatavävnad från 600 män som genomgått en hyvling av prostatakörteln på grund av vattenkastningsbesvär, men där ingen av männen hade en cancer. De har sedan följt dessa män och sett att vissa män senare utvecklat en prostatacancer, medan andra inte gjorde det.

– Vår fråga är då om detta kan bero på närvaron av kronisk inflammation i prostatakörteln tidigare i livet? Vi vill också studera bakomliggande mekanismer till att den kroniska inflammationen skulle kunna orsaka en tumörutveckling i prostatakörteln, där vi tror att vårt immunförsvar spelar en stor roll, säger hon.

Forskarna som har fått anslag är:

  • Anna Oldaeus – Cirk virus-DNA betydelse för diagnostik och uppföljning av skivepitelcancer inom huvud-halscancer, 80 000 kronor
  • Anna Messing Eriksson – Kan hormonbehandling för prostatacancer påverka insjuknandet i och sjukdomsförlopp av covid-19, 100 000 kronor
  • Jessica Carlsson – Kronisk inflammation vid initiering av prostatacancer, 100 000 kronor
  • Anna Landberg – Finns det immunologiska markörer i blod eller urin som kan förutsäga prognosen för njurcancerpatient, 150 000 kronor
  • Anna Göthlin Eremo – Uttryck av LAT1 i bröstcancer – ett möjligt framtida mål för behandling, 100 000 kronor
  • Miriam Mints – Ärftlig livmodercancer – Lynch syndrom associerad endometriecancer, 50 000 kronor
  • Helena Isaksson – Kan DNA metylering identifiera prostatacancerpatienter med ökad risk att utveckla metastaser, 50 000 kronor
  • Luiza Dorofte – Prognostiska markörer vid metastaserande peniscancer, 80 000 kronor

Projekt för breddinförande av teledermatoskopi

Arbetssättet med teledermatoskopi breddinförs nu i Region Stockholm inom ramen för ett projekt som leds av RCC i nära samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum. Med start under senare delen av våren 2021 kommer vårdcentraler succesivt få utbildning och anslutas till det regionalt upphandlade IT-stödet.

Bild på smartphone med misstänkt hudfläck

Hudmelanom är den mest aggressiva formen av hudcancer och en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige. Tidig upptäckt och kirurgiskt borttagande av melanom är avgörande för prognosen. Teledermatoskopi möjliggör för primärvården att på ett snabbt och säkert sätt med digital teknik erbjuda patienter med misstänkta hudförändringar bedömning av särskilt tränade melanomspecialister. Införandet av teledermatoskopi syftar till att med ökad kompetens och tillgänglighet minska antalet hudförändringar som tas bort i onödan och att patienterna ska få snabb behandling inom tidsramen för standardiserat vårdförlopp (SVF).

Införande av teledermatoskopi förordas i den nationella canceröverenskommelsen mellan regeringens och SKL 2019 samt i det Nationella vårdprogrammet för hudmelanom och ett beslut om breddinförande finns i Regional cancerplan Stockholm Gotland 2020–2023.

Redan 2015 startade RCC ett pilotprojekt på 10 vårdcentraler och 2017 initierades ett valideringsprojekt av arbetssättet på 48 vårdcentraler i Region Stockholm. Resultat från projektet visar bland annat att ledtiderna blivit kortare, att resurser inom patologin nyttjas mer effektivt och en ökad diagnostisk kvalitet då det sker kompetensöverföring från hudspecialister till primärvårdsläkare.

Rapport pilotprojekt 2015-2016

Här kan du ladda ner rapporten (pdf, nytt fönster)

A webinar on the importance of Bone Health Management in Prostate Cancer Patients

Livestream event

A webinar for healthcare professionals in urology, oncology and endocrinology with

Prof Andrea Giustina (IT) and oncologist Daniel Heinrich (NO).

25 January 2021, 18:00-20:00 CET

Progress in prostate cancer research in the past ten years means that patients with advanced prostate cancer now live longer lives. This therefore brings added attention to patient quality of life.

The webinar offers you an opportunity to be updated on the latest insights about the challenges associated with secondary osteoporosis and the options that are available for the bone endocrine-metabolic aspects.

For more information and registration, click here

Ny uppföljningsmetod visar på långsam introduktion av nytt cancerläkemedel

Införandet av läkemedlet abirateron i den svenska prostatacancervården gick långsamt och verksamheternas följsamhet till begränsningarna i användningen var låg. Det visar en ny studie som bygger på en kombination av färska data från tre register som regelbundet sammanförs i Statistikspåret på Socialstyrelsen.

– En kombination av data från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och nationella hälsodataregister via Statistikspåret på Socialstyrelsen har gjort det möjligt att snabbt och kontinuerligt följa införandet av nya läkemedel och nya indikationer på redan godkända läkemedel, säger Pär Stattin, professor och överläkare i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande för NPCR som lett studien.

Subventionerad användning av abirateron vid nydiagnostiserad metastaserad prostatacancer av högrisktyp godkändes 1 juni 2018, men rekommendationen gällde bara män som hade högriskcancer eller inte var lämpliga att få behandling med cytostatika. För att kunna följa upp både införandet av abirateron och följsamheten till begränsningarna krävdes en kombination av uppgifter från såväl NPCR som Patientregistret och Läkemedelsregistret.

Långsamt införande och låg följsamhet

Den nya uppföljningsmetoden visade att införandet av abirateron gick långsamt och att följsamheten till begränsningarna i användningen var låg.

– Införandet av abirateron på den nya indikationen gick alldeles för trögt på sina håll och det fanns en stor variation mellan regionerna. Följsamheten till att enbart behandla män med högriskcancer var låg. Även följsamheten till att enbart behandla män som inte var lämpliga för cytostatika föreföll vara låg, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi, processledare i Västra Götaland och vice ordförande i NPCR.

Hon säger också att en möjlig orsak till den låga användningen av abirateron kan vara att enzalutamid, ett liknande preparat som inte är godkänt på denna indikation, kan ha använts off-label under våren 2020.

– Många onkologer ville inte behandla med cytostatika om det fanns andra alternativ förklarar Ingela Franck Lissbrant.

Kan användas brett

Metoden att använda uppgifter från kvalitetsregister tillsammans med Läkemedelsregistret vid uppföljning av läkemedel skulle kunna användas inom fler diagnoser än prostatacancer. Metoden skulle på så vis kunna bidra till en mer jämlik cancervård.

– Studien är ett utmärkt exempel på hur vår befintliga rapportering till olika register kan användas för att se hur introduktionen av nya cancerläkemedel sker i förhållande till indikation och eventuell rekommendation. Det säger Kenneth Villman, ordförande för RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC).

Han tycker dock att det är nedslående att det gått så trögt med introduktionen och att vi ser en så påtaglig regional variation.

Systematisk registrering nödvändig

Kenneth Villman påpekar också att NACs rapporter från Register för cancerläkemedel (RCL) indikerat samma sak, men att täckningsgraden där är för låg för att möjliggöra säkra slutsatser. Han välkomnar därför liknade utvärderingar av andra motsvarande behandlingar.

– Men systematisk registrering av nya cancerläkemedel behövs dock fortfarande, antingen i RCL eller i respektive IPÖ (Individuell patientöversikt), inte minst när det gäller immunterapi där ett läkemedel har flera indikationer och används i olika linjer och ibland i kombination med andra läkemedel, säger Kenneth Villman.

Fakta

  • Uppgifter från NPCR användes för att bedöma om patienten hade högriskcancer, det vill säga minst två av dessa faktorer:
    – Gleasonsumma 8–10
    – Fler än tre skelettmetastaser
    – Viscerala metastaser
  • Uppgifter om utskrivningsdiagnoser i Patientregistret användes för att beräkna ett samsjuklighetsindex som användes för att bedöma om patienten var lämplig för cytostatikabehandling.
  • Läkemedelsregistret användes som källa för uppgifter om läkemedlet abirateron.

Lista och karta över användning av abirateron i respektive region:
Användning av abirateron i regioner (pdf, nytt fönster)

Studien om uppföljning av abirateron:
Rapid ascertainment of uptake of a new indication for abiraterone by use of three nationwide health care registries in Sweden, Pubmed

Skillnader i läkemedelsregistreringen försvårar uppföljning

RCC följer årligen upp om användningen av nya cancerläkemedel följer EMAs godkända indikationer och NT-rådets rekommendationer. Uppföljningen ska identifiera eventuella regionala skillnader i användning och implementering i syfte att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel i hela landet. Regionernas inrapportering måste dock bli mycket bättre för att regionala jämförelser ska bli meningsfulla.

Den nationella uppföljningen av regionernas användning av nya cancerläkemedel sköts av RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC) och görs med hjälp av Register för cancerläkemedel (RCL). Det främsta syftet med RCL är att bygga kunskap om användningen av nya cancerläkemedel och följa upp om den följer dels EMAs godkända indikationer, dels NT-rådets rekommendationer.

Regionernas inrapportering till RCL ska även bidra till att upptäcka regionala skillnader i användning och implementering av de nya läkemedlen i det övergripande syftet att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel över hela landet.

Registreringen ökat något

Den senaste uppföljningsrapporten bygger på 2 077 inrapporterade påbörjade behandlingar under första halvåret 2020. Motsvarande siffra första halvåret 2019 var 1 859. Det har alltså skett en viss ökning av inrapporteringen på ca 12%.

– Det är mycket positivt att registreringen på totalen ökar, men de regionala variationerna i inrapportering är fortsatt för stora och det gör det svårt att göra meningsfulla regionala jämförelser, säger Kenneth Villman, ordförande i NAC.
Han tillägger också att antalet läkemedel som ska rapporteras har varierat över tid, vilket kan påverka den totala registreringsnivån åt båda håll.

– Men ska vi få någon ordning på läkemedelsuppföljningen är det viktigt att verksamheterna intensifierar arbetet med inrapporteringen i de regioner där registreringen ännu inte fungerar, säger Kenneth Villman.

Sammanfattningsvis visar den nya uppföljningsrapporten att:

  • Antalet registreringar i ”Register för cancerläkemedel” har ökat med 12 % från 1 859 första halvåret 2019 till 2 077 motsvarande period 2020.
  • Ett av huvudsyftena med RCL – att värdera jämlik tillgång till läkemedelsbehandling – kan fortfarande inte uppfyllas då rapporteringen uppenbart brister eller i stort sett saknas i vissa regioner.
  • Trots att olika registreringsgrader försvårar analysen så finns tecken på signifikanta regionala skillnader i användningen av vissa läkemedel.
  • Registrerad så kallad off label-användning (användning utanför gällande indikationer) ses i ganska liten utsträckning, men skiljer sig påtagligt mellan olika läkemedel.

Användning av nya cancerläkemedel – Redovisning gällande ett urval av cancerläkemedel med registrerad insättning 1 januari – 30 juni 2020 (pdf, nytt fönster)

Tidigare publicerade rapporter över läkemedelsanvändningen