Godkännandet baseras på fas II-studien DESTINY-Breast01 som visar ihållande effekt för patienter som tidigare behandlats med andra terapier.
NT-rådet rekommenderar Libtayo vid avancerad kutan skivepitelcancer
- Libtayo är den första och enda godkända behandlingen i EU för patienter med avancerad kutan skivepitelcancer, CSCC (Cutaneous Squamous Cell Carcinoma).
- CSCC är en av de vanligaste hudcancerformerna.
Libtayo är godkänt och nu även rekommenderat av NT-rådet för behandling av vuxna patienter med avancerad kutan skivepitelcancer som inte kan genomgå kurativ kirurgi eller kurativ strålning.
Libtayo är en human monoklonal antikropp som binder till och hämmar PD-1 receptorn vilket leder till en aktivering av T-cellerna och immunförsvaret gentemot tumören.
Kutan skivepitelcancer är den dödligaste formen av icke-melanom hudcancer. Sjukdomen har ökat alarmerande de senaste decennierna i Sverige och antalet fall har fördubblats de senaste 10 åren. Även om majoriteten av patienter med CSCC har en bra prognos om cancern upptäcks tidigt, utvecklas hos en liten grupp mer avancerade former. Avancerade former innefattar både lokalt avancerad sjukdom och metastaserad sjukdom. För dessa patienter har det saknats effektiva behandlingsalternativ.
Cemiplimab utvecklas i ett samarbete mellan Sanofi och Regeneron.
NT-rådet rangordnar immunterapier
NT-rådet ger klartecken till fler cancerbehandlingar med PD-1- och PD-L1-hämmare. Rådet inför samtidigt en ny rangordning av läkemedlen.
NT-rådet öppnar för flera kombinationsbehandlingar vid njurcellscancer genom att rekommendera regionerna att använda PD-L1-hämmaren Bavencio tillsammans med Inlyta. NT-rådet säger dessutom ja till användning av PD-1-hämmaren Libtayo vid kutan skivepitelcancer. Tidigare rekommendation avrådde från användning.
Båda dessa förändringar är resultatet av en ny nationell upphandling av PD-1- och PD-L1-hämmare. De aktuella läkemedelsföretagen fick lämna anbud på alla godkända substanser inom gruppen PD-1- och PD-L1-hämmare. Nationella avtal med start 1 januari 2021 har sedan tecknats för PD-1-hämmarna Libtayo, Opdivo och Keytruda samt för PD-L1-hämmarna Bavencio, Tecentriq och Imfinzi. De sekretessbelagda avtalspriserna kan sänkas vid två fasta tillfällen per år.
– De här immunterapierna har inneburit stora vinster för våra cancerpatienter. Det är angeläget att svensk sjukvård får samma kostnadsmässiga förutsättningar för att vård på lika villkor över huvud taget ska vara möjlig. Upphandlingsutfallet, och de förändringar i rekommendationerna som följer av det, tydliggör konkurrensen som finns inom området. Kostnaden är av mycket stor vikt för regionerna, säger Ulf Törnqvist som är ansvarig upphandlare inom Regionernas samverkan för läkemedel.
Ny rangordning
NT-rådet inför också en rangordning av vissa PD-1- och PD-L1-hämmare. Rangordningen är baserad på de nya avtalspriserna, och innebär att rådet rekommenderar regionerna att använda olika läkemedel i första respektive andra hand. Till exempel rekommenderas att Opdivo bör användas i första hand och Keytruda i andra hand vid behandling av malignt melanom (se lista över alla ändrade rekommendationer).
– En konsekvens av de nya avtalen är att patienter med metastaserad njurcancer nu kan erbjudas en kombination av immunterapi och målriktad cancerbehandling med Bavencio och Inlyta. En annan positiv nyhet är att cancerpatienter som drabbats av en relativt ovanlig cancersjukdom som kutan skivepitelcancer nu kan erbjudas immunterapi med Libtayo, säger Kenneth Villman, som är överläkare i onkologi och adjungerad representant för Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel, NAC, i NT-rådet.
PD-1-hämmare är så kallade immunterapier som hämmar immunförsvarets bromsmekanismer. Det kan skapa ett starkt immunsvar riktat mot cancerceller vid till exempel skivepitelcancer, lungcancer och malignt melanom. Ett och samma läkemedel kan oftast användas vid flera olika cancerformer.
Imfinzi godkänt för mindre frekvent dosering vid NSCLC
AstraZenecas Imfinzi (durvalumab) har godkänts i EU för ytterligare en dosering. En 1,500mg fast dos var fjärde vecka vid lokalt avancerad icke resektabel icke småcellig lungcancer (NSCLC)
Ny möjlighet förlänger doseringsintervallet från två till fyra veckor vilket minskar antalet besök och förbättrar patientbekvämligheten.
Webbutbildning i teledermatoskopi för landets primärvård
Teledermatoskopi införs på bred front i stora delar av landet och som stöd till införandet har Regionala cancercentrum i samverkan tagit fram en webbaserad utbildning, som vänder sig till alla berörda inom primärvården.
Webbutbildning i teledermatoskopi
Information om riskfaktorer för olika slags hudcancer och tips på hur man ska ta bra bilder med dermatoskop är några delar som ingår i den webbaserade utbildningen, berättar Johan Dahlén Gyllencreutz, verksamhetsöverläkare vid hudkliniken på Frölunda specialistsjukhus i Göteborg.
– Målgruppen är alla läkare i primärvården och de som tar bilder till dessa remisser, då detta också görs av omsorgspersonal, säger han.
Fyra delar på vardera en kvart
Utbildningen finns tillgänglig via Regionala cancercentrum i samverkans webbplats. Den består av fyra delar som tar cirka en kvart var. Det går att göra hela utbildningen på en gång eller att ta en modul, eller delar av en modul, åt gången och då spara sina framsteg.
Den första modulen handlar om riskfaktorer för melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer, med information från de nationella vårdprogrammen, kompletterad med bland annat statistik från Socialstyrelsen.
– Vi vill uppmärksamma den som träffar patienten på vad man ska ha i bakhuvudet och när det är extra viktigt att undersöka hela huden, säger Johan Dahlén Gyllencreutz.
Den andra modulen beskriver med bildspel de vanligaste cancerdiagnoserna och även vanliga godartade förändringar.
– Här tydliggörs också hur mycket bättre man ser med hjälp av dermatoskopet, säger han.
Avslutas med självtest
Den tredje modulen tar upp strategier vid patientmötet och den fjärde vad som ska ingå i den teledermatoskopiska remissen och hur man tar bra bilder. Varje modul avslutas med ett självtest.
Enligt Johan Dahlén Gyllencreutz är utbildningen också tänkt att fungera som en bildbank för hudtumörer, som går att komma tillbaka till flera gånger.
– Den kan också vara något att utgå från när man diskuterar handläggning av hudtumörer på vårdcentraler. Hudkliniker kan också hänvisa till den vid införande av teledermatoskopi eller vid bristande kvalitet på hudtumörremisser, exemplifierar han.
Sparar tid för både läkare och patient
Johan Dahlén Gyllencreutz beskriver hur det vid bedömning av pappersremisser kan vara svårt att fria eller fälla, vilket kan resultera både i försenad diagnostik av hudcancer och onödiga besök för patienter med godartade hudförändringar.
– Med teledermatoskopiska remisser lägger vi mer tid på själva remissbedömningen men effektiviserar totalt sett handläggningen av hudtumörer. Om den aktuella fläcken ser bra ut kan vi snabbt ge lugnande besked, alternativt kan vi som hudläkare direkt planera vilken åtgärd som ska vidtas, säger han.
Även för patienten innebär förfarandet sparad tid.
– Om vi ska göra en åtgärd kan de undvika själva bedömningsbesöket, och personer som vi bedömer har godartade förändringar slipper helt att åka in till sjukhus för att träffa hudläkaren, avslutar han.
