Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

EU-kommissionen godkänner BAVENCIO (avelumab) som första linjens underhållsbehandling vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC)

EU-kommissionen har godkänt Bavencio som monoterapi för första linjens underhållsbehandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC) vars sjukdom inte har progredierat med platinabaserad induktionskemoterapi.

  • I studien JAVELIN Bladder 100 (N=700), hade patienter som behandlades med BAVENCIO som första linjens underhållsbehandling en statistiskt signifikant fördel i total överlevnad (OS) jämfört med patienter i kontrollarmen1
  • BAVENCIO som första linjens underhållsbehandling rekommenderas av ESMO Bladder Cancer Guidelines2

Godkännandet baseras på resultaten från Fas III-studien JAVELIN Bladder 100. Resultaten finns publicerade i The New England Journal of Medicine sedan September.1

I JAVELIN Bladder 100-studien var OS signifikant längre med BAVENCIO tillsammans med best supportive care (BSC, bästa stödjande vård) jämfört med enbart BSC i den primära studiepopulationen av alla randomiserade patienter (N=700) vars sjukdom inte hade progredierat med första-linjens platinabaserad kombinationskemoterapi:

  • Median OS var 21.4 månader (95% CI, 18,9 to 26,1) jämfört med 14,3 månader (95% CI, 12,9 to 17,9), respektive (HR 0,69; 95% CI, 0,56 till 0,86; P=0.001).1
  • Efter 1 års uppföljning var 71,3% av patienterna (95% CI, 66,0% till 76,0%) i BAVENCIO-armen fortfarande vid liv jämfört med 58,4% (95% CI, 52,7% till 63,7%) av patienterna som fick enbart BSC.1

– För denna grupp av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad sjukdom och vars tumörer oftast utgår från urinblåsan, finns sedan tidigare tillgång till immunterapi i första linjen hos patienter med högt PD-L1 uttryck som är olämpliga för cisplatinbehandling och i andra linjen efter progress på kemoterapi, oavsett PD-L1 status, säger Anders Ullén, Docent och Överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Sjukhuset och prövare i JAVELIN Bladder 100 studien.

– Det som gör resultaten från JAVELIN Bladder 100 studien särskilt intressanta är att man gav immunterapi till patienter som utvecklat svar eller sjukdomsstabilisering på första linjens cisplatinbehandling, det vill säga som en kompletterande underhållsbehandling. Med denna nya behandlingsstrategi uppnåddes en signifikant förlängd och kliniskt betydelsefull överlevnadsvinst jämfört med enbart standardkemoterapi hos patienter med både högt och lågt PD-L1 uttryck, avslutar Anders Ullén.

Ny metod kan ge bättre träffsäkerhet vid cancer i urinblåsan

Det kan bli möjligt att i förväg se vilka patienter med cancer i urinblåsan som svarar på cellgiftbehandling. Därmed kan man istället direkt gå över till annan behandling för patienter som inte svarar på cellgifter, något som ökar chansen till överlevnad. Detta enligt en ny studie av forskare vid Umeå universitet och universitetssjukhuset Charité i Berlin.

– Resultaten är mycket lovande. Om de bekräftas i fortsatt forskning, är det ingen överdrift att kalla det för ett genombrott som i förlängningen kan få stor betydelse för behandlingen av väldigt många patienter med urinblåsecancer, säger Amir Sherif, forskare vid Umeå universitet.

Standardbehandlingen vid svår urinblåsecancer är att först ge tre till fyra omgångar med cellgift, cytostatika, under en period av tre månader, för att därefter kirurgiskt ta bort urinblåsan och istället leda ut urinen via ett slags stomi. Denna kombination, cellgift plus kirurgi, som har rekommenderats sedan slutet på 1990-talet har förbättrat överlevnaden kraftigt jämfört med enbart kirurgi, för de patienter som svarar på cellgifterna.

Problemet är att ungefär hälften av patienterna inte alls svarar på cellgiftsbehandlingen. För dem innebär dagens rekommenderade kombinationsbehandling istället onödiga biverkningar och att tumören fortsätter att växa under dessa tre månader, vilket försämrar utsikterna till överlevnad. Idealet vore att i förväg kunna säga vilka patienter som kommer att svara på cellgifter, och vilka som inte gör det. Då kan de som svarar få högre dos, och för dem som inte svarar kan man istället gå direkt på kirurgi eller annan behandling. Detta skulle innebära större chans till tillfrisknande och överlevnad för bägge grupperna.

Ett flertal internationella forskargrupper har under flera år utan framgång sökt efter markörer för att kunna se vilka som svarar cellgifter. Det är detta som nu forskare i Berlin och Umeå av allt att döma har lyckats med. Metoden går i korthet ut på att redan i samband med den första provtagningen mäta en immunologiskt aktiverande signalsubstans, CXCL11, samt substansens receptor i tumörvävnaden, CXCR3. Kombinationen av dessa två värden låg under en gränslinje på x/y-axel för patienter som inte svarade på cellgifter, medan patienter som svarade på cellgiftsbehandling låg över samma gränslinje.

Vid undersökning av 20 patienter kunde man med denna metod i samtliga fall förutsäga vilka som skulle svara respektive inte svara på cellgiftbehandling.

– Träffsäkerheten är hittills exceptionell. Men metoden behöver utvärderas på fler sätt i flera oberoende serier innan den kan användas kliniskt. Arbetet med sådana studier är redan påbörjat. Det är också värt att studera om metoden kan användas vid andra cancerformer, säger Amir Sherif.

Kliniska data och tumörvävnader i studien har kommit från Kirurgcentrum vid Norrlands universitetssjukhus och Biobanken norr. Den laborativa forskningen har utförts vid universitetssjukhuset Charité i Berlin. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Studien är delfinansierad av Region Västerbotten och Cancerforskningsfonden i Norrland

Urinblåsecancer är en av de vanligare cancerformerna. Årligen upptäcks närmare 3 000 nya fall i Sverige. Sjukdomen kan drabba alla, men är vanligare bland män och debuterar oftast efter 65 års ålder. För närvarande ligger överlevnaden i Sverige vid avancerad urinblåsecancer på cirka 50 procent efter fem år vid enbart kirurgisk behandling, 58 procent vid behandling med cellgifter plus kirurgi. För patienter som svarar på cellgiftbehandling är överlevnaden efter fem år över 80 procent. Ett vanligt första symtom vid urinblåsecancer är synligt blod i urinen.

Om den vetenskapliga publiceringen

The intratumoral CXCR3 chemokine system is predictive of chemotherapy response in human bladder cancer
Tino Vollmer, Stephan Schlickeiser, Leila Amini, Sarah Schulenberg, Desiree J. Wendering, Viqar Banday, Anke Jurisch, Rebecca Noster, Desiree Kunkel, Ioannis Savidis, Levent Akyüz Jochen Hecht, Ulrik Stervbo, Toralf Roch, Nina Babel, Petra Reinke, Ola Winqvist, Amir Sherif, Hans-Dieter Volk, Michael Schmueck-Henneresse
Science Translational Medicine  13 Jan 2021:Vol. 13, Issue 576, eabb3735
DOI: 10.1126/scitranslmed.abb3735
https://stm.sciencemag.org/content/13/576/eabb3735

Mobilapp minskade upplevda symtom hos patienter med bröstcancer

Maria Fjell, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet har nyligen försvarat sin avhandling ”Supportive care for patients with breast cancer by using an interactive app during neoadjuvant chemotherapy – A randomized controlled trial”. Vad handlar den om?

porträtt av Maria Fjell.

Maria Fjell, doktorand vid sektionen för omvårdnad, NVS. Foto: Privat.

Min avhandling handlar om att undersöka hur patienter med bröstcancer kan få stöd genom att använda en mobilapp under neoadjuvant cytostatikabehandling. Via appen rapporterade patienterna sina symtom till sin kontaktsjuksköterska som i sin tur ringde upp patienterna vid alarmerande symtom. I appen kunde patienterna även läsa egenvårdsråd samt se grafer över tidigare rapporterade symtom.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Patienterna som använt appen under behandlingstiden upplevde färre symtom två veckor efter avslutad behandling jämfört med de i kontrollgruppen som inte använt appen. Signifikanta skillnader fanns för symtomen illamående, kräkningar, aptitlöshet, förstoppning samt symtom kopplade till känslomässig funktion såsom oro, irritation och nedstämdhet. Patienterna använde appen i hög grad och uppskattade dess användarvänlighet. Överlag var patienterna från båda grupperna nöjda med vården som de fått under behandlingen och patienterna som använt appen upplevde den som ett extra stöd. Stödet uttrycktes i form av tillgängliga egenvårdsråd, egen monitorering av symtom och ett lätt sätt att komma i kontakt med vården, vilket skapade känsla av trygghet och delaktighet.

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

Genom att regelbundet rapportera symtom till en sjuksköterska kan patienter med cancer få stöd i att hantera symtom samt uppleva trygghet i omhändertagandet och delaktighet i sin vård. Detta kan vara ett enkelt och uppskattat sätt att göra vården mer lättillgänglig.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?

Nu kommer jag att fortsätta analysera kvarvarande data från studien men även utforska vidare hur ett stöd med en app kan implementeras i den dagliga cancervården. Jag kommer också att genom min undervisning på sektionen för omvårdnad fortsätta att motivera och visa studenter på såväl grund- som specialistutbildningen för sjuksköterskor, hur viktigt det är med omvårdnadsforskning.

Länk till avhandlingen:

Supportive care for patients with breast cancer by using an interactive app during neoadjuvant chemotherapy : a randomized controlled trial

Medicon Village och Lunds universitet samlar 120 cancerexperter

Medicon Village och Lunds universitet har genom åren samlat forskare, företag och kliniker runt gemensamma initiativ för att förena forskning och patientnytta inom cancerområdet. På Världscancerdagen den 4 februari är det dags för den helt digitala samverkansdagen Focus on Cancer Collaboration. Mötet samlar drygt 120 cancerforskare, entreprenörer och kliniker med målet att nyttiggöra forskning.

-För sjunde gången ordnar vi nu Focus on Cancer Collaboration, som normalt sett brukar vara ett myllrande fysiskt möte. Cirka en fjärdedel av cancerforskarna på Lunds universitet sitter på Medicon Village i Lund och här finns också bolag inom cancerforskning. Därför vill vi gärna öppna upp till en dag för samverkan. Även bolag, forskare och kliniker som inte befinner sig i vår miljö är självklart välkomna att vara med för att lära och skapa nya kontaktytor, säger Anette Orheim, kommunikationschef på Medicon Village.

Syftet med Focus on Cancer Collaboration är att skapa plats för interaktion kring forskning och innovation inom onkologi. Mötet äger rum årligen. En av medarrangörerna för dagen är Lunds universitets nya cancercentrum, Lund University Cancer Centre (LUCC), som samma dag även firar ettårsjubileum. Lund University Cancer Centre bildades för att samordna olika initiativ som berör cancerforskning och vara kontaktpunkt för både interna och externa aktörer som vill samverka med forskare. Create Health och LU Innovation, även de inom Lunds universitet, är också med och ordnar den digitala cancerdagen tillsammans med Medicon Village.

Huvudtalare på Focus on Cancer Collaboration är professor Douglas Hanahan, vid Swiss Federal Institute of Technology i Lausanne. Ett etablerat samarbete finns redan mellan Create Health vid Lunds universitet och Swiss Cancer Center Leman. Vid den digitala cancerdagen kommer Douglas Hanahan att ge en inblick i nya behandlingsterapier.

Nytt för året är också de diskussionsgrupper, Challenges, där samverkan för att nyttiggöra forskningen står i centrum. Här möts forskare, entreprenörer och kliniker inom cancerområdet. Ämnena i diskussionsgrupperna är framtagna av koordinatorerna för några av fokusområdena inom Lund University Cancer Centre och belyser utmaningar inom respektive område. För att komma framåt i dessa utmaningar krävs ofta samarbete mellan forskning, industri och sjukvården.

– Ambitionen är att få med personer med olika kompetens och expertis i grupperna för att få fram olika aspekter på frågan och syn på vägar framåt. Vi hoppas att gruppdiskussionerna kan leda till att nya idéer och samarbeten skapas genom gränsöverskridande arbete mellan industri, akademi och sjukvård. Eftersom vi befinner oss i en pandemi är det många som saknar den direkta interaktionen mellan människor. Med detta digitala diskussionsupplägg hoppas vi ändå kunna skapa ett forum för en interaktiv dialog för att fortsätta utveckla lösningar på gemensamma utmaningar inom cancer, säger Cecilia Jädert, affärsutvecklare på LU Innovation och medverkande i projektgruppen för den digitala cancerdagen.

Läs mer om Focus on Cancer Collaboration här:
https://www.mediconvillage.se/sv/evenemang/focus-cancer-collaboration-2

Riksdagsmajoritet finns för att utrota livmoderhalscancer

En enkätundersökning från Cancerfonden visar att en överväldigande riksdagsmajoritet vill anta ett nationellt mål för att utrota livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer dödar 150 kvinnor varje år i Sverige.

– Det är väldigt positivt att det finns en sådan tydlig riksdagsmajoritet för att Sverige ska anta ett eget nationellt mål. Nu är det öppet mål för regeringen att gå vidare med de insatser som behövs för att utrota livmoderhalscancer i Sverige, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Livmoderhalscancer är den första cancersjukdomen som Världshälsoorganisationen (WHO) har satt som mål att utrota.Humant papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till livmoderhalscancer och vaccinering mot HPV- ger ett säkert och effektivt sätt att skydda sig mot HPV. Om 23–26 åringar erbjuds vaccin när de ändå gör ett besök hos en barnmorska för gynekologisk cellprovtagning i vården skulle det ge ett kraftigt ökat skydd mot HPV som innebär att viruset elimineras inom en 5-årsperiod.

– Att utrota en cancerform kanske låter utopiskt men faktum är att WHO nyligen har beslutat att samla världens länder kring ett gemensamt mål att utrota livmoderhalscancer, säger Ulrika Årehed Kågström

Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste formen av cancer bland kvinnor över hela världen. 530 kvinnor i Sverige fick diagnosen år 2019 och runt 150 kvinnor avlider årligen i livmoderhalscancer i vårt land.

Cancerfondens enkätundersökning: Samtliga partier i Sveriges riksdag har fått svara på frågan 1, Står ert parti bakom WHO:s mål att utrota livmoderhalscancer, 2: Anser ert parti att Sverige bör anta ett eget mål att utrota livmoderhalscancer?

För att se undersökningen och svaren i sin helhet se bifogat dokument.