Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nära 60-procentig ökning av hudcancer i Sverige

Antalet fall av hudcancer (exklusive malignt melanom) i Sverige har ökat med 59 procent de senaste tio åren. Motsvarande siffra för malignt melanom är 39 procent. Det visar en sammanställning av ny statistik från Socialstyrelsen som Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort inför Världscancerdagen den 4 februari.

Hudcancer (exklusive malignt melanom) är idag den näst vanligaste cancerdiagnosen i landet hos både män och kvinnor, enligt statistik som Socialstyrelsen publicerade i december. Under 2019 fick 8150 personer i Sverige denna diagnos, som nästan uteslutande omfattar skivepitelcancer. År 2009 var antalet 4410 personer. Genomsnittligt är det en ökning med 59 procent, baserat på åldersstandardiserade data. För malignt melanom är motsvarande ökning 39 procent under samma period. Det var 2831 personer som fick malignt melanom 2009 och 4410 personer år 2019.

Den största riskfaktorn för malignt melanom och övrig hudcancer är ultraviolett (UV) strålning, främst från solen.

– Det vi ser nu är resultatet av svenskarnas solsökande beteende. Att vara solbrun anses av en majoritet av svenskarna vara attraktivt och se hälsosamt ut, trots att de allra flesta vet att solning ökar risken för hudcancer. För att bryta trenden krävs ändrade solvanor och ett annat, mindre solbrunt, skönhetsideal, säger Yvonne Brandberg, professor på Karolinska Institutet och ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.

Exponering för mycket sol och UV-strålning i barndomen ökar risken för att få hudcancer längre fram i livet. Men solstrålning ökar även risken under hela livet ända upp i ålderdomen. Det flesta som får hudcancer får det när de blir äldre, även om det också förekommer hos unga personer. För att minska antalet hudcancerfall behöver människor bli påminda om att ta hand om sig i solen.

–  Det är viktigt att tänka på att det inte bara är solbadande som ökar risken för cancer. Det är även att utsätta sin bara hud för solens strålning, som till exempel att arbeta i trädgården eller promenera i parken. Man bara bör också vara försiktig med den första vårsolen som kan vara starkare än man tror, säger Yvonne Brandberg.

Utöver malignt melanom och övrig hudcancer drabbas varje år ca 50 000 personer i Sverige av basalcellscancer som i princip alltid är godartad och redovisas separat i Socialstyrelsens cancerregister. Det är dock den allra vanligaste cancertumören och den främsta orsaken till diagnosen är, liksom för malignt melanom och övrig hudcancer, exponering för UV-strålning från solen.

Pankreasenzymbehandling efter cancerbehandling enligt Whipple

Exokrina pankreas har en enorm överkapacitet och man har beräknat att det endast behövs 10–15 procent av kapaciteten för att smälta det normala födointaget01, 02. Vid kirurgisk behandling av pankreascancer opererar man emellertid vid cancer i caput bort minst två tredjedelar av pankreas enzymproducerande förmåga 03–05 och eftersom pankreas runt en tumör delvis är kroniskt inflammerad är det rimligt att risken för postoperativ pankreasinsufficiens i dessa fall är stor. Det kan därför vara viktigt att evaluera om tillförsel av pankreasenzymer efter de högersidiga resektionerna kan vara klokt för att undvika malnutrition med medföljande dålig motståndsförmåga mot infektioner och nedsatt immunförsvar, vilket teoretiskt skulle kunna påverka recidivrisken. En uttalad pankreasinducerad malnutrition ger dessutom diarré (steattoré), kraftlöshet på grund av muskelförlust, trötthet och nedsatt livskvalitet.

CHOLECYSTOKININ-PANKREOZYMIN
Den postoperativa pankreasinsufficiensen är inte enbart en kvantitativ fråga avseende kvarvarande fungerande pankreasparenkym. Den normala styrningen av pankreassekretionen är sannolikt än viktigare. När födan kommer till duodenum finns det i väggen receptorer som reagerar på i första hand fett, men också till viss del på protein (men inte på kolhydrater). Receptorerna avger cholecytokinin- frisättande hormon, som i sin tur frisätter cholecystokinin, CCK. Det är ett delvis missvisande namn som gavs vid upptäckten 192806. Den första effekten som påvisades av CCK var nämligen sammandragningen av gallblåsan. Cholecystokininets namn preciserades
sedan som cholecystokininpankreozymin, CCK-PZ, vilket tydligare anger att en av hormonets effekter är att starta frisättningen av pankreassaft – innehållande digestiva enzymer och bikarbonat – från pankreasacini.

Det finns här ett dos-respons-förhållande så att ju mer fett som kommer till duodenum, desto mer pankreassaft kommer så småningom att blanda sig med föda i duodenum07. Denna fysiologiska styrmekanism medför i sin tur att avsaknad av duodenum – bortopererad eller förbikopplad eller vid total parenteral nutrition – inte ger någon CCK-utsöndring vid matintag och att således gallblåsan inte kontraheras och att pankreas inte utsöndrar enzymer vid matintag. Detta inträffar i den kliniska vardagen vid alla Whippleliknande pankreasresektioner (således inte inkluderande svansresektioner)03, men också vid de flesta canceroperationer på matstrupe08 och magsäck09, 10.

I alla dessa fall får man således en malnutrition som främst avser fett, men sekundärt kan också steattorén ge vätske-, energi- och vitaminbrister. Vid gastric bypass-operationer11 (men inte gastric sleeve-operationer12) är ju målet att uppnå en malnutrition, men att patienten dessutom får en exokrin pankreasinsufficiens är nog mindre väl känt.

Läs hela artikeln

Bröstcancerförbundet utlyser forskningsanslag för patientnära klinisk forskning

För kännedom så ligger nu 2021 års utlysning av forskningsanslag ute på Bröstcancerförbundets webbplats.

Sista ansökningsdag är fredag 4 juni. Mer information hittar ni med hjälp av länken nedan.

Direktlänk till sida för Forskningsanslag:

https://brostcancerforbundet.se/om-oss/stipendier-och-anslag/forskningsanslag/

Intensiteten inte viktigast för träning under cancerbehandling

Det är känt att personer som genomgår cancerbehandling mår bättre av fysisk träning. Men spelar det någon roll hur hårt man tränar? En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att effekten blev ungefär densamma oavsett om man tränade intensivt eller på en lite lättare nivå. Resultaten publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports.

Fysisk aktivitet och träning under cancerbehandling förbättrar fysisk och psykisk hälsa och kan även minska de vanligaste biverkningarna av behandlingen. Det har bekräftats i flera internationella studier. Många patienter drabbas av cancer-relaterad trötthet, så kallad fatigue, och man vet att både styrke- och konditionsträning minskar fatigue.

Det har däremot inte varit klarlagt om det har någon betydelse hur intensivt man tränar. Man har inte heller vetat om extra stöd i form av målsättning, planering och utökad registrering av träning leder till bättre resultat. För att bevara dessa frågor genomfördes träningsstudien Phys-Can, en randomiserad kontrollerad studie vid Uppsala, Linköping och Lund universitet.

577 deltagare i åldrarna 30 till 84 år som nyligen diagnosticerats med bröst-, prostata- eller tjock-/ändtarmscancer lottades till att träna på hög eller låg-måttlig intensitet i både styrke- och konditionsträning. Hälften lottades också till att få extra stöd i träningen. Styrketräningen gjordes i grupp med instruktör på Friskis & Svettis och konditionsträningen genomförde deltagarna på egen hand. Det extra stödet som halva gruppen fick tillgång till handlade främst om hjälp att planera och dagboksregistrera konditionsträningen som skedde på egen hand. Träningsperioden var sex månader lång.

Efter träningsperioden skilde sig grupperna åt så att gruppen som tränat högintensivt hade något mindre fysisk fatigue. De hade också bättre benmuskelstyrka och något bättre kondition. Vad gällde det extra stödet i träningen såg man i denna uppföljning inte någon skillnad mellan grupperna. Det verkar alltså inte som att det extra stödet hade någon effekt i upplägg som redan innebar en hel del stöd, till exempel noggranna träningsinstruktioner, pulsklocka samt gruppträning med instruktör tillsammans med andra deltagare i liknande situation.

– De slutsatser vi drar av studien är att det inte verkar spela så stor roll om träningen är på hög eller låg-måttlig intensitet. Resultatet skilde sig inte mellan grupperna på ett kliniskt relevant sätt, det vill säga en skillnad som faktiskt spelar någon roll i vardagen för patienterna säger Ingrid Demmelmaier, docent i fysioterapi vid Uppsala universitet.

Forskarna kommer att återkomma med fler resultat från studien, bland annat om träningens effekter på deltagarnas hälsa på längre sikt.

Projektet Phys-Can leds av professor Karin Nordin vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Läs mer på projektets hemsida där det finns populärvetenskapliga sammanfattningar av ytterligare studier som gjorts inom projektet.

Demmelmaier et al (2021) Does exercise intensity matter for fatigue during (neo‐)adjuvant cancer treatment? The Phys‐Can randomised clinical trial, Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, DOI: 10.1111/sms.13930

Europas plan mot cancer – en ny EU-strategi för förebyggande åtgärder, behandling och vård

I dag, dagen före Världscancerdagen, lägger kommissionen fram Europas plan mot cancer – en av von der Leyen-kommissionens främsta prioriteringar på hälsoområdet och en hörnsten i en stark europeisk hälsounion. Planen mot cancer har sin utgångspunkt i ny teknik, forskning och innovation och i den beskrivs en ny EU-strategi för förebyggande åtgärder, behandling och vård av cancer. Hela sjukdomsförloppet ska hanteras – från att förebygga till att höja livskvaliteten för cancerpatienter och överlevare, och fokus kommer att ligga på åtgärder där EU kan tillföra mest värde.

Europas plan mot cancer kommer att stödjas av åtgärder som spänner över olika politikområden: från sysselsättning, utbildning, socialpolitik och jämställdhet, via marknadsföring, jordbruk, energi, miljö och klimat, till transport, sammanhållningspolitik och beskattning.

Fyra centrala åtgärdsområden

Cancerplanen är uppbyggd kring fyra centrala åtgärdsområden med tio flaggskeppsinitiativ och många stödåtgärder. Den kommer att genomföras med hjälp av alla kommissionens finansieringsinstrument, varav totalt 4 miljarder euro har avsatts speciellt för åtgärder mot cancer, inbegripet från programmet EU för hälsa, Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa.

  • Förebyggande åtgärder som ska motverka de främsta riskfaktorerna som tobak (med målet att till 2040 minska andelen av befolkningen som nyttjar tobak till under 5 %), skadlig alkoholkonsumtion, miljöföroreningar och farliga ämnen. Kampanjen Sund livsstil för alla ska dessutom främja hälsosam kost och fysisk aktivitet. För att förebygga cancerformer som orsakas av infektioner är målet i EU att minst 90 % av målpopulationen flickor ska vaccineras och att antalet pojkar som vaccineras ska öka avsevärt fram till 2030.
  • Tidig upptäckt av cancer genom bättre tillgång till, kvalitet på och diagnos av cancer. Medlemsländerna ska få stöd att klara målet att 2025 ska 90 % av befolkningen som har rätt till screening av bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer också erbjudas denna screening. Till stöd för detta kommer ett nytt EU-stött program för cancerscreening att läggas fram.
  • Diagnos och behandling genom åtgärder som kan ge bättre integrerad och övergripande cancervård och motverka ojämlik tillgång till god vård och bra läkemedel. Senast 2030 bör 90 % av de patienter som behöver det ha tillgång till nationella övergripande cancercenter som kopplas samman genom ett EU-nätverk. Ett nytt initiativ ”Cancerdiagnostik och behandling för alla” kommer att lanseras i slutet av 2021. Det ska bidra till att förbättra tillgången till innovativ cancerdiagnostik och innovativa behandlingar, och ett europeiskt initiativ för att förstå cancer (UNCAN.eu) ska bidra till att hitta personer som löper stor risk att drabbas av vanliga cancerformer.
  • Förbättrad livskvalitet för cancerpatienter och canceröverlevare, inbegripet rehabilitering, eventuella återkommande tumörer, metastaser och åtgärder för att bidra till social integration och återintegrering på arbetsplatsen. Initiativet ”Bättre liv för cancerpatienter” kommer att lanseras, med fokus på uppföljande vård.

Till stöd för ny teknik, forskning och innovation kommer ett nytt kunskapscentrum om cancer att inrättas. Det ska bidra till att samordna vetenskapliga och tekniska cancerrelaterade initiativ på EU-nivå. Ett initiativ för europeisk bilddiagnostik av cancer ska inrättas till stöd för utvecklingen av nya datorstödda verktyg som ska förbättra den individualiserade behandlingen och skapa innovativa lösningar.

Särskilda uppmärksamhet kommer att ägnas åt barnen genom initiativet ”Hjälp till barn med cancer” som ska säkerställa att barn får tillgång till snabb och optimal upptäckt, diagnos, behandling och vård. Slutligen ska ett jämlikhetsregister för cancer upprättas 2021 för att identifiera trender, skillnader och ojämlikheter i medlemsländer och regioner.

Kommissionärernas uttalanden

– Medan vi alla kämpade mot covid-19-pandemin under 2020 var det samtidigt många som i det tysta utkämpade ytterligare en kamp, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Kampen mot cancer. Under 2020 tog denna sjukdom över 1,3 miljoner européers liv. Sorgligt nog ökar detta antal. Det är därför vi i dag lägger fram Europas plan mot cancer. Kampen mot cancer i Europa är också vår kamp, inte bara för dem som drabbas.

– För att uppfylla ett av kommissionens främsta åtaganden lägger vi i dag fram en människocentrerad plan mot cancer som tar upp alla aspekter av ämnet, säger Margaritis Schinas, kommissionens vice ordförande. Den omfattar förebyggande åtgärder, diagnos, behandling och uppföljande vård. Den här planen är unik eftersom den bygger på att alla politikområden ska bidra till hälsan, och den samlar alla under ett gemensamt mål – att bekämpa cancer. Det handlar om hälsa men går bortom hälsopolitik. Det kräver insatser från hela samhället. I en stark europeisk hälsounion blir cancer en gemensam politisk, operativ och vetenskaplig prioritering.

– Detta handlar först och främst om människor, säger Stella Kyriakides, kommissionär med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet. Det handlar om att främja och stärka samhällets motståndskraft och behandla cancer som en sjukdom som kan och måste övervinnas. En stark europeisk hälsounion är en union där invånarna skyddas från cancer som kan förebyggas, där de har tillgång till tidig screening och diagnos och där alla verkligen kan få god vård i alla skeden av sjukdomen. Det är detta vi vill uppnå med vår plan mot cancer – att på ett konkret sätt påverka cancervården under de närmaste åren. För mig är det inte bara ett politiskt utan även ett personligt åtagande.

Bakgrund

Under 2020 diagnosticerades 2,7 miljoner människor i EU med sjukdomen och ytterligare 1,3 miljoner människor miste livet på grund av den.

Europas plan mot cancer är en hörnsten i den europeiska hälsounion som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyentillkännagav i november 2020, där hon efterlyste en säkrare, motståndskraftigare och bättre förberedd union.

EU har under årtionden arbetat mot cancer. Åtgärderna har räddat och förlängt många liv, särskilt åtgärderna för tobakskontroll (kommissionen offentliggör i dag en ny undersökning om européernas inställning till tobak och elektroniska cigaretter) och åtgärderna för skydd mot farliga ämnen. Den senaste större europeiska handlingsplanen mot cancer är dock från tidigt 1990-tal och cancerbehandlingen har gjort stora framsteg sedan dess, bland annat med hjälp av stöd till forskning och utveckling som finansieras genom EU:s budget.

Förutom att cancern allvarligt påverkar livet för patienterna och deras anhöriga har den enorm inverkan på hälso- och sjukvårdssystemen, ekonomin och samhället i stort. Den totala ekonomiska effekten av cancer i Europa uppskattas överstiga 100 miljarder euro per år.

Om inte kraftåtgärder vidtas beräknas cancerfallen öka med nästan 25 % fram till 2035, vilket skulle göra den till den främsta dödsorsaken i EU. Dessutom har Covid-19-pandemin gett allvarliga konsekvenser för cancervården, och stört behandlingar, försenat diagnoser och vaccinationer och påverkat tillgången till läkemedel.

Läs mer

Meddelande om Europas plan mot cancer

Bilaga till meddelandet om Europas plan mot cancer

MEMO

Faktablad

Webbsida om planen mot cancer

Eurobarometer om tobak

EU:s åtgärder mot cancer

Coronaviruset – vad gör EU?