Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

HER2 SOTA Jubilee Symposium

WORLD TRADE CENTER
STOCKHOLM
SEPTEMBER 10, 2021

WELCOME
As chairmen of the coming Jubilee Symposium HER2 SOTA, it is our pleasure to invite you to join us on September 10, 2021, at World Trade Center, Stockholm. Address: Kungsbron 1

Sincerely,
Professor Jonas Bergh, Stockholm Professor Mårten Fernö, Lund

For more information and registration click here

EU-godkännande för Retsevmo för behandling av avancerad lung- och sköldkörtelcancer

Lilly får Europeiskt marknadsgodkännande för Retsevmo® (selperkatinib), den första behandlingen för avancerad lung- och sköldkörtelcancer med förändringar i RET-genen

 

  • Retsevmo är en oral behandling, framtagen för att hindra cancerceller att växa genom att angripa mekanismen hos särskilda RET-fusionpositiva, avancerade eller metastaserade cancertyper.[i],[ii]
  • LIBRETTO-001 Phase 1/2-studien, på vilken godkännandet baseras, visade att 64% av tidigare behandlade patienter med icke-småcellig lungcancer hade en genomsnittlig responsduration på 17,5 månad. 78,9% av tidigare behandlade RET-fusionpositiva patienter med sköldkörtelcancer hade en responsduration på 18,4 månader medan 69,1% av de tidigare behandlade patienterna med RET-muterad medullär sköldkörtelcancer hade en responsduration som ännu inte fastställts. [iii],[iv]

STOCKHOLM, 22 februari, 2021 – Eli Lilly and Company tillkännagav idag att Europeiska kommissionen har godkänt Retsevmo® (selperkatinib) som monoterapi avsett för:

  • behandling av vuxna med RET-fusionpositiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som kräver systemterapi, efter tidigare immunterapi och/eller platinainnehållande kemoterapi.
  • behandling av vuxna med RET-fusionpositiv avancerad sköldkörtelcancer som kräver systemterapi, efter tidigare behandling med sorafenib och/eller lenvatinib.
  • behandling av vuxna och ungdomar från 12 år med RET-muterad avancerad  medullär sköldkörtelcancer (MTC) som kräver systemterapi, efter tidigare behandling med kabozantinib och/eller vandetanib.

[i] Retsevmo (selpercatinib) Summary of Product Characteristics 2021.

[ii] Drilon A, Hu ZI, Lai GGY, et al. Targeting RET-driven cancers: lessons from evolving preclinical and clinical landscapes. Nat Rev Clin Oncol. 2018;15(3):151-167.

[iii] Drilon A, Oxnard GR, Tan DSW, et al. Efficacy of Selpercatinib in RET Fusion-Positive Non-Small-Cell Lung Cancer. N Engl J Med 2020; 383:813-824.

[iv] Wirth LJ, Sherman E, Robinson B, et al. Efficacy of Selpercatinib in RET-Altered Thyroid Cancers. N Engl J Med 2020; 383:825-835.

Läs mer i pressmeddelandet här

Ny strategi för finansiering av barncancerforskning

Barncancerfondens styrelse har antagit en ny strategi för utökad forskningsfinansiering. Implementeringen inleds under 2021 och innebär en ökning av det årliga budgetanslaget med upp till 60 miljoner kronor från och med 2023. Den utökade strategin fokuserar på strategiskt viktiga områden för att fler barncancerdrabbade ska överleva och med så få komplikationer som möjligt.

Barncancerfondens styrelse har antagit en strategi för utökad forskningsfinansiering. Detta görs genom satsningar på ett mer fokuserat stöd till barncancerrelevant forskning. Detta genom satsningar på områden där mer forskning förväntas bidra till kliniskt viktiga genombrott samt för att stärka kompetensförsörjningen till barncancerområdet.

Arbetet med strategin har letts av professor Jens Schollin, ordförande för Barncancerfonden samt för projektets styrgrupp, och har involverat ett stort antal forskare, kliniker och sakkunniga. Dessa har i arbetsgrupper tagit fram förslag som Barncancerfondens styrelse nu har beslutat om.

– Den nya strategin för forskningsfinansiering har ett långsiktigt perspektiv och en tydlig inriktning. Det kommer att underlätta samarbeten med kliniker, forskare och andra forskningsfinansiärer för att vi tillsammans ska nå önskade resultat, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

Strategin inkluderar särskilda satsningar i fem delar:

  • Långsiktig strategisk satsning på området toxicitet och sena komplikationer, en arbetsgrupp tillsätts för att genomföra en satsning på upp till 100 miljoner kronor över en femårsperiod.
  • Infrastruktur, ökade satsningar på biobanker och register med upp till 80 miljoner över en femårsperiod.
  • Vård och hälsa, medel till en kompetensförsörjningsinsats inriktad mot vård, hälsa och psykosocial barnonkologi.
  • Struktur för utlysning av medel, som underlättar både ansökningsförfarande och uppföljning.
  • Samarbete med Barncancercentra, vidareutvecklad samverkan genom treåriga överenskommelser och utökade basresurser.

– Nu stärks förmågan att möta några av de svåraste utmaningarna på barncancerområdet, säger Jan-Inge Henter, professor och forskningschef för Barncancerfonden.

Implementeringen av den nya strategin påbörjas under 2021 och innebär en utökad budgetram för forskningsanslag. 2022 avsätts ytterligare 42 miljoner kronor och från och med 2023 nära 60 miljoner kronor årligen. Barncancerfondens forskningschef Jan-Inge Henter kommer att leda arbetet med strategin.

Om forskningsfinansieringen

  • Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige med över tre miljarder kronor i utdelade medel sedan starten 1982. Just nu finansieras 226 pågående forskningsprojekt.
  • Varje år delas omkring 260–300 miljoner kronor ut till forskningsändamålet. Detta kommer att öka med 60 miljoner kronor årligen från och med 2023.
  • Under 2020 beviljades 92 forskningsprojekt om totalt 137,5 miljoner kronor och 31 forskningstjänster om totalt 77,5 miljoner kronor.
  • Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom barncancerområdet även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.
  • Barncancerfonden finansierar två biobanker där patientvävnad samlas in för att användas i forskning och framtagning av nya läkemedel. Barntumörbanken finansierades med 21 miljoner kronor år 2020. Nordiska biobanken för barnleukemi i Uppsala finansierades med 4,3 miljoner kronor. Därutöver tilldelades Barncancerregistret 3 miljoner kronor under 2020. Registret är en av grunderna för den behandlingsutveckling som skett inom barncancerområdet.

Padcev ger förbättring av total överlevnad hos patienter med tidigare behandlad lokalt avancerad eller spridd urotelial cancer

Astellas och Seagen presenterar resultat från fas 3-studien EV-301 som visar att PADCEV® (enfortumab vedotin) ger förbättring av total överlevnad hos patienter med tidigare behandlad lokalt avancerad eller spridd urotelial cancer

Resultat från EV-301-studien visar på en signifikant förbättring i total överlevnad och progressionsfri överlevnad, jämfört med kemoterapi.

Studien kommer ligga till grund för ansökningar om godkännande hos regulatoriska myndigheter, och i USA bidra till att det accelererade godkännandet ändras till ett standardgodkännande.

Dessa resultat är publicerade i New England Journal of Medicine och presenterades vid ASCO Genitourinary Cancers Symposium 2021.

Astellas Pharma och Seagen har presenterat resultat från den globala fas 3-studien EV-301 som utvärderar PADCEV® (enfortumab vedotin) jämfört med kemoterapi hos vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer, som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och en PD-1/PD-L1-hämmare. Den i förväg planerade interimsanalysen visar att patienterna som behandlades med enfortumab vedotin levde i median 3,9 månader längre jämfört med patienter som fick kemoterapi. Mediantiden för total överlevnad (OS) var 12,9 månader för patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, jämfört med 9,0 månader för patienterna i studien som fick kemoterapi (HR=0,70 [95% KI: 0,56-0,89], p=0,001). De vanligaste rapporterade behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre, som rapporterades hos mer än fem procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, var makulopapulära utslag, trötthet och minskat antal neutrofiler.

Urotelial cancer är den vanligaste formen av cancer i urinblåsan och kan även uppstå i njurbäckenet, urinledaren och urinröret.1

Dessa resultat publicerades online i New England Journal of Medicine och presenterades samtidigt på årets virtuella ASCO GU kongress, American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium (abstract 393), fredagen den 12 februari.

Patienter som behandlades med enfortumab vedotin visade också vid tiden för interimsanalysen följande resultat avseende sekundära effektmått:

  • Mediantiden för progressionsfri överlevnad (PFS), tiden innan patientens sjukdom började försämras, var 5,6 månader för enfortumab vedotin, jämfört med 3,7 månader för kemoterapi (HR=0,62 [95 procent KI: 0,51-0,75]; p<0,00001).
  • 40,6 procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin uppnådde en komplett eller partiell respons (ORR), jämfört med 17,9 procent för patienterna i kemoterapigruppen (p<0,001).
  • 71,9 procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin uppnådde sjukdomskontroll (DCR), det vill säga en komplett, partiell respons eller hade en stabil sjukdom, jämfört med 53,4 procent för patienterna i kemoterapigruppen (p<0,001).

Säkerhetsprofil var ett av de sekundära effektmåtten, och visade att:

  • Behandlingsrelaterade biverkningar var jämförbara mellan de två grupperna i studien (23 procent för enfortumab vedotin, jämfört mer 23 procent för kemoterapigruppen).
  • Behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades hos 50 procent i båda patientgrupperna. Behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3 eller högre och som rapporterades hos mer än fem procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, var makulopapulära utslag (inträffade hos 7 procent av patienterna som behandlades med enfortumab vedotin, jämfört med 0 procent av patienterna som fick kemoterapi), trötthet (6 jämfört med 4,5 procent) och minskat antal neutrofiler (6 jämfört med 13 procent)

Dessa resultat kommer ligga till grund för ansökningar om godkännande hos regulatoriska myndigheter så som EMA.

Metabolism-förändring bakom minskad tillväxt av cancerceller

Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur blockering av proteinet EZH2 kan minska tillväxt av cancerceller vid blodcancerformen multipelt myelom. Minskningen beror på förändringar i cancercellernas metabolism, något som kan fungera som markör för att urskilja om en patient skulle svara på behandling med EZH2-blockering. Studien har publicerats i tidskriften Cell Death & Disease.

Multipelt myelom är en form av blodcancer där immunceller växer på ett okontrollerat sätt i benmärgen. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och betraktas fortfarande som obotlig varför det är angeläget att identifiera nya mål hos cancercellerna som behandlingar kan riktas mot.

Forskargruppen bakom den aktuella studien har tidigare visat att odlade multipelt myelom-celler växte sämre och till och med dog om de behandlades med en substans som blockerar proteinet EZH2 i cellerna. Nu såg de att blockering av EZH2 också minskade cancertillväxt i en musmodell av multipelt myelom.

– Vi behandlade möss med en form av cancer som motsvarar multipelt myelom hos människa med ett ämne som blockerar EZH2 och såg flera tecken på att de behandlade mössen hade mindre cancertillväxt än obehandlade möss. Det gav oss ytterligare bevis för att EZH2 skulle kunna fungera som ett mål för behandling, säger Helena Jernberg Wiklund, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.

Resultaten från musmodellerna sporrade forskarna att undersöka vad det är som gör cellerna känsliga för EZH2-blockering. Multipelt myelom-celler från människa är mer heterogena än cellerna i musmodellen och det visade sig att vissa varianter av odlade humana multipelt myelom-celler var känsliga medan andra var resistenta.

För att studera vad som låg bakom denna skillnad gjorde forskarna heltäckande analyser av cellernas metaboliter och kombinerade det med analyser av genaktivitet. Analyserna visade att känsligheten berodde på att en specifik del av cellernas metabolism var påverkad.

– I celler som svarade på EZH2-blockeringen hade den så kallade metionin-omsättningen förändrats, något som vi inte kunde se i celler som var okänsliga för behandlingen. Förändringen berodde på en nedreglering av gener som är inblandade i metionin-omsättningen, säger Helena Jernberg Wiklund.

Förändringen i metionin-omsättningen skulle kunna användas som markör för att urskilja om en patient skulle svara på EZH2-blockering, något som är nödvändigt om sådan behandling ska kunna användas kliniskt.

– Våra resultat har gett en större förståelse för mekanismen bakom multipelt myelom-cellernas känslighet mot EZH2-blockering. De visar också att heltäckande analyser av metaboliter och genaktivitet är användbara verktyg och när de används tillsammans kan de ge en bättre bild av vad som händer i cancerceller när de utsätts för nya behandlingar. Vi tror att våra resultat kan vara relevanta för både kliniska forskare och grundforskare att arbeta vidare med, som ett steg på vägen för att hitta nya sätt att behandla patienter med multipelt myelom, säger Helena Jernberg Wiklund.

Nylund et al. (2021) A distinct metabolic response characterizes sensitivity to EZH” inhibition in multiple myeloma, Cell Death and Disease, DOI: 10.1038/s41419-021-03447-8