Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

AI-metod kan upptäcka förstadier till livmoderhalscancer

Martin Muinde skannar cellprover i Kinondo kliniken i Kenya.

Laboratoriechef Martin Muinde skannar livmoderhalscellprover vid Kinondo kliniken i Kenya. Foto: Oscar Holmström.

Med hjälp av artificiell intelligens (AI) och digitala screeningsverktyg vill forskare hitta förstadier till livmoderhalscancer tidigare hos kvinnor i resursbegränsade miljöer. Nu visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet att cellprovsanalyser utförda av AI via mobila mikroskop var jämförbara med analyser gjorda av patologer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Johan Lundin, portrait at the office.

Johan Lundin, foto: Ulf Sirborn.

– Med vår metod kan vi mer effektivt upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer hos kvinnor i framförallt låginkomstländer där det råder stor brist på utbildade patologer och avancerad labbutrustning, säger Johan Lundin, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

I länder med nationella screeningprogram som syftar till att upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen och infektioner orsakade av humant papillomvirus (HPV) har antalet fall av livmoderhalscancer sjunkit dramatiskt. Trots det väntas det globala antalet fall öka det kommande årtiondet, till stor del på grund av bristande resurser för screening och HPV-vaccinering i låginkomstländer.

Behov av innovativa lösningar

För att erbjuda gynekologiska cellprovtagningar till fler kvinnor globalt behövs innovativa diagnostiska lösningar som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och begränsningarna.

I den här studien tränade forskarna en AI i att känna igen cellförändringar i livmoderhalsen, som vid tidig upptäckt kan behandlas med goda resultat. Cellproverna togs från 740 kvinnor vid en landsbygdsklinik i Kenya mellan september 2018 och september 2019. Proverna digitaliserades med ett mobilt mikroskop och laddades upp via mobilnätet till den molnbaserade AI:n. Knappt hälften av proverna användes för att träna AI:n i att känna igen olika grader av cellförändringar medan drygt hälften användes för att utvärdera dess träffsäkerhet.

AI:ns bedömning jämfördes därefter med två patologers oberoende skattning av de digitala och fysiska proverna. Studien visar att bedömningarna var snarlika. AI:n hade 96–100 procents träffsäkerhet när det kom till att identifiera patienter med cellförändringar. Inga patienter med allvarligare, så-kallade höggradiga, cellförändringar fick ett falskt negativt provsvar. När det kom till att identifiera prover utan cellförändringar gjorde AI:n samma bedömning som patologerna i 78–85 procent av fallen.

Kan frigöra tid och resurser

Enligt forskarna kan metoden användas för att sålla bort majoriteten av cellproverna, vilket skulle frigöra tid för lokala experter att granska de prover som sticker ut. Innan dess behövs dock ytterligare forskning på en större och mer diversifierad patientgrupp som inkluderar fler prover med olika typer av cellförändringar samt biopsier med bekräftade förstadier till livmoderhalscancer.

– Via de mobilt uppkopplade mikroskopen kan AI:n fungera som en ”virtuell assistent” och användas som stöd vid screening av livmoderhalscancer. AI-assistenten kan vara tillgänglig globalt dygnet runt och göra det möjligt för lokala experter att undersöka många fler prover. Denna metod skulle göra det möjligt för länder med begränsade resurser att tillhandahålla screeningtjänster till befolkningen, mycket mer effektivt och till lägre kostnad än nu, säger Johan Lundin.

Studien har gjorts i samarbete med Institutet för molekylär medicin i Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet, Kinondo Kwetu Health Services Clinic i Kenya och Uppsala universitet.

Två av studieförfattarna, Johan Lundin och Mikael Lundin, är grundare och delägare i Aiforia Technologies Oy, vars maskininlärning och bildanalysplattform användes i studien för att utveckla AI:n. Ingen av de andra studieförfattarna har rapporterade intressekonflikter.

Forskningen har finansierats av Familjen Erling-Perssons stiftelse, Vetenskapsrådet, Sigrid Jusélius stiftelse, Finska Läkaresällskapet, Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa, K. Albin Johanssons stiftelse, Perkléns stiftelse, Wilhelm och Elsa Stockmanns stiftelse och Biomedicum Foundation.

Publikation

”Point-of-care digital cytology with artificial intelligence for cervical cancer screening in a resource-limited setting,” Oscar Holmström, Nina Linder, Harrison Kaingu, Ngali Mbuuko, Jumaa Mbete, Felix Kinyua, Sara Törnquist, Martin Muinde, Leena Krogerus, Mikael Lundin, Vinod Diwan, Johan Lundin, JAMA Network Open, online 17 mars, 2021, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2021.1740

Ny DNA-teknik upptäcker cancer och utreder brott

En ny, högkänslig DNA-teknik ger analyser som är upp till tusen gånger känsligare än dagens metoder och möjliggör tidig upptäckt av cancer och avstötningsreaktion efter organtransplantation samt hjälper polisen att utreda brott. Projektet koordineras av RISE i samarbete med institut, akademi, sjukvård och näringslivet. Nu har projektet beviljats bidrag från Vinnova på 20 Mkr för en bredare tillämpning och implementering.

Analyserna som nu skall implementeras möter flera behov och öppnar stora möjligheter inom sjukvården. Genom ett enkelt blodprov kan man till exempel identifiera specifikt DNA från cancerceller vilket medför att cancer och eventuella återfall kan hittas på tidigt stadium. Metoden används även för att övervaka cancerbehandlingseffektivitet och för att detektera avstötningsreaktioner efter organtransplantationer där enkla blodprover kan ersätta dagens vävnadsprover som tas via ett operativt ingrepp.

–    Det är väldigt roligt att genom detta projekt kunna implementera de metoder vi utvecklat de senaste åren så att de kan komma samhället till nytta, säger Joakim Håkansson, projektledare på RISE.

Men, det är inte bara inom sjukvården de nya metoderna kan skapa förbättring. DNA-analyser är ett viktigt verktyg för polisen vid brottsutredningar. Dagens teknik har dock stora begränsningar vad gäller möjligheten att analysera prover som innehåller DNA från flera personer, eller prover som har dålig kvalitet, vilket ofta är fallet.

–    Här innebär nya känsligare DNA-tekniker att prover som inte tidigare kunnat hanteras nu kan analyseras vilket kommer att bidra till att fler brott kan klaras upp, säger Yalda Bogestål, projektledare på RISE.

Metodiken bygger på grundläggande forskning som letts av docent Anders Ståhlberg, projektledare för den Translationella Genomikplattformen inom Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Fakta om projektet
I projektet ”Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA)” har deltagare från institut, akademi, sjukvård, industri och myndigheter samarbetat för att utveckla innovativa tekniker för DNA-analys av olika typer av kroppsvätskor. Genom att utveckla och kombinera fördelarna hos olika molekylärbiologiska tekniker och förbättrade metoder för provtagning har projektet under de senaste 3 åren tagit fram analyser som är upp till tusen gånger känsligare än dagens metoder. Projektet och analysmetoderna är nu efter en utvecklingsfas redo för bredare tillämpning och implementering och går in i en ny fas.

Projektet ULTRA löper från februari 2021 till januari 2023 och har en total budget på 56 Mkr. Projektet finansieras utav VINNOVA, Västra Götalandsregionen och parterna själva.

AI inom digital patologi utvecklas i stort projekt

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, är med i ett stort europeiskt samarbetsprojekt kring artificiell intelligens inom digital patologi. Projektet har fått finansiering från Innovative Medicines Initiative inom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.

Två forskare diskuterar en digital bild på vävnadsprov.
Jeroen van der Laak och Claes Lundström är med och leder projektet inom digital patologi. Kajsa Juslin Projektet Bigpicture ska bana väg för en ny era inom patologi genom att etablera den hittills största databasen av patologibilder. Syftet är att snabba på utvecklingen av artificiell intelligens, AI, inom medicin.

AI-verktyg ska kunna hjälpa patologer och assistera dem vid undersökning av vävnadsprover och därmed diagnosticering av sjukdomar och faktorer som styr val av behandling. Utvecklingen av robusta AI-applikationer kräver dock stora mängder data, vilket inom patologi innebär enorma samlingar av digitala bilder av vävnadsprover tillsammans med utvald medicinska data. För att möjliggöra en snabb utveckling av AI inom patologi siktar projektet på att skapa den första europeiska, etiska och GDPR-säkrade plattformen där såväl storskaliga data som AI-algoritmer kan samexistera. Plattformen ska koppla samman nätverk av patologer, forskare, AI-utvecklare, patienter och industriella parter.

I Östergötland ingår LiU, Region Östergötland och företaget Sectra i projektet. LiU och CMIV ansvarar för uppbyggnaden av infrastrukturen (hård- och mjukvara) inom hela Bigpicture. Region Östergötland ska samla in anonymiserade digitala patologibilder inom hudområdet till databasen. Från Sverige deltar även Uppsala universitet, där en del av infrastrukturen kommer att finnas.

Joel Hedlund.
Joel Hedlund

– Det är ett fantastiskt förtroende att CMIV får en ledande roll i Bigpicture. Det är ett bevis på vår internationella lyskraft inom detta forskningsområde, säger Joel Hedlund, teknisk direktör och ansvarig för CMIVs insats.

Claes Lundström, adjungerad professor och en av forskningsledarna för digital patologi, fyller på:
Claes Lundström.
Claes Lundström

– Dessa stora gemensamma insatser för att samla data är avgörande för att AI-verktygen ska tränas till den precision vi behöver i sjukvården.

Projektet löper över sex år och finansieras med 70 miljoner euro, vilket motsvarar runt 700 miljoner kronor. Av dessa får LiU 2,2 miljoner euro, motsvarande runt 22 miljoner kronor. Projektet bedrivs inom programmet Innovative Medicines Initiative (IMI), i ett konsortium där ledande europeiska forskningscenter, sjukhus och stora läkemedelsbolag ingår.

Jeroen van der Laak, gästprofessor vid CMIV och verksam vid Radboud University Medical Centre i Nederländerna, är en av koordinatorerna av Bigpicture.

Projektet finansieras från Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking, som får stöd från EU:s forskning- och innovationsprogram Horizon 2020 och EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations).

Perjeta och Phesgo vid behandling av bröstcancer

Perjeta (pertuzumab) och Phesgo (pertuzumab och trastuzumab) vid neoadjuvant behandling av bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att pertuzumab i kombination med trastuzumab (Perjeta och trastuzumab eller Phesgo) kan användas neoadjuvant vid lokalt avancerad HER2-positiv bröstcancer
• att avstå från att generellt använda Perjeta och Phesgo neoadjuvant vid lägre stadier av bröstcancer, utanför kliniska prövningar.

Läs hela rekommendationen här

Perjeta (pertuzumab) och Phesgo (pertuzumab och trastuzumab) vid metastaserad bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att pertuzumab i kombination med trastuzumab (Perjeta och trastuzumab eller Phesgo) bör användas vid metastaserad bröstcancer.

Läs hela rekommendationen här

NT-rådet rekommenderar Bavencio vid urotelial cancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Bavencio bör användas vid underhållsbehandling i första linjen av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC) som inte progredierat efter 4-6 cykler platinabaserad kemoterapi. NT-rådet bedömer att behandlingen är kostnadseffektiv.

Rekommendationen för Bavencio baseras på positiva överlevnadsdata från en randomiserad fas III-studie – Javelin Bladder 1001. Behandlingen graderas som evidensnivå IA i ESMO´s riktlinjer2. Utifrån ett kostnadsminimerings-resonemang, där hänsyn tas till det avtalade priset för Bavencio, bedömer NT-rådet att behandling med Bavencio i första linjen är kostnadseffektiv och att tillförlitligheten för detta är hög.

– Denna konceptuellt nya behandlingsstrategi med underhållsbehandling med Bavencio till patienter som utvecklat sjukdomsstabilisering eller svar på platinum-baserad kombinationsterapi har visat sig framgångsrik för denna patientpopulation, säger Anders Ullén, Docent och Överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Sjukhuset som var huvudprövare för Javelin Bladder 100 i Sverige.

Merck och Pfizer har en strategisk allians för att gemensamt utveckla och kommersialisera BAVENCIO.

Om urotelial cancer
I Sverige får årligen drygt 3000 personer diagnosen urotelial cancer (UC), dvs en tumör som utgår från urotelet (den mycket specialiserade epitelvävnaden som urinvägarna invändigt är klädd med).3 Majoriteten av UC manifesterar sig i urinblåsan. I mindre utsträckning förekommer UC i övriga urinvägarna (njurbäckenet, ureter, uretra). Urinblåsecancer är tre gånger vanligare hos män än kvinnor och tillsammans med cancer i övriga urinvägarna representerar den fjärde vanligaste cancerformen hos män. Medelåldern vid diagnos ligger på 73 år och till följd av urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar dör varje år i Sverige cirka 700 personer.4

Om Bavencio (Avelumab)
Avelumab är en human antikropp mot proteinet PD-L1 (ligand 1 för programmerad celldöd – Programmed Death Ligand-1). I prekliniska modeller har BAVENCIO visats engagera både det förvärvade och det medfödda immunförsvaret. Genom att blockera interaktionen mellan PD-L1 och PD-1 receptorerna har BAVENCIO visats frigöra suppression av den T-cellmedierade antitumörresponsen i prekliniska modeller.5-7

Godkända indikationer
BAVENCIO är godkänd som monoterapi för behandling av vuxna patienter med metastaserad Merkelcellskarcinom (mMCC).8 NT-rådet rekommenderar användning av BAVENCIO vid mMCC sedan mars 2018.

BAVENCIO är godkänd i kombination med axitinib som första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad njurcellscancer (RCC).8 NT-rådet rekommenderar användning av BAVENCIO vid avancerad njurcellscancer sedan januari 2021.

NT-rådet
Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer till landets regioner om användning av vissa nya läkemedel, oftast sådana som används på sjukhus. Målsättningen är en rättvis, jämlik och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för alla patienter i hela landet där våra gemensamma resurser används på bästa sätt.

Baserat på den etiska plattformen för prioritering och den hälsoekonomiska värderingen görs en bedömning av läkemedlets värde jämfört med annan tillgänglig behandling. NT-rådet rådgör i regel med kliniska experter i samband med att rekommendationer utvecklas.

Rekommendationerna ska baseras på samma principer, oavsett vilket läkemedel eller sjukdomstillstånd det gäller.

Här kan du läsa NT-rådets utlåtande

Referenser

  1. Powles T, et al. Avelumab maintenance therapy for advanced or metastatic urothelial carcinoma. New Engl J Med. 2020, DOI: 10.1056/NEJMoa2002788.
  2. ESMO.org. eUpdate – Bladder cancer treatment recommendations. https://www.esmo.org/guidelines/genitourinary-cancers/bladder-cancer/eupdate-bladder-cancer-treatment-recommendations4. Accessed January 2021.
  3. Nationellt vårdprogram. Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. 2019-04-10 Version: 3.1.
  4. Cancerfondsrapporten 2018.
  5. Dolan DE, Gupta S. PD-1 pathway inhibitors: changing the landscape of cancer immunotherapy. Cancer Control. 2014;21(3):231-237.
  6. Dahan R, Sega E, Engelhardt J, Selby M, Korman AJ, Ravetch JV. FcγRs modulate the anti-tumor activity of antibodies targeting the PD-1/PD-L1 axis. Cancer Cell. 2015;28(3):285-295.
  7. Boyerinas B, Jochems C, Fantini M, et al. Antibody-dependent cellular cytotoxicity activity of a novel anti-PD-L1 antibody avelumab (MSB0010718C) on human tumor cells. Cancer Immunol Res. 2015;3(10):1148-1157.
  8. BAVENCIO Produktresumé Merck Europe B.V. fass.se.