Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Anti-angiogen terapi

Immunterapi har revolutionerat cancerbehandling och ingivit nytt hopp till patienter med aggressiv cancer, men effektiviteten hämmas av att tumörens blodkärl ofta är dysfunktionella och dåliga på att attrahera immunceller. Genom att farmakologiskt förbättra blodkärlens funktion kan man öka T-cellsrekryteringen till tumören, och därmed effektivisera terapin.

Vi lever i en spännande tid för cancerforskning och onkologi, där en ökad förståelse för samspelet mellan tumörceller och normala celler i mikromiljön ger nya möjligheter att behandla cancer, och där den mest dynamiska utvecklingen just nu sker inom immunterapi. Kirurgi, strålning, cellgifter och farmakologisk behandling riktad mot tumörcellerna har länge utgjort grundbulten för cancerterapi. Men aggressiv metastaserande cancer och cancerformer som växer invasivt in i vitala organ är utmanande att behandla och kräver en större vapenarsenal. Under det senaste decenniet har immunterapi fått ett riktigt genombrott som terapi, och visat sig vara effektiv
som behandling även för flera spridda cancerformer som tidigare inte kunnat botas. Men tyvärr är det ännu bara en andel av cancerpatienter som hjälps av immunterapi. Gemensamt för de flesta former av immunstimulerande terapi som används idag är att de antingen bygger på utveckling eller aktivering av tumördödande T-celler, som i sin tur behöver ha tillgång till tumörvävnaden för att utöva sin effekt. T-celler rör sig i cirkulationen och kan ta sig in i tumören genom att interagera med de endotelceller som klär insidan av tumörens blodkärl.

Tyvärr påverkas blodkärlens funktion av tumören, vilket i många fall medför en försämrad förmåga att interagera med T-celler och hjälpa dessa att ta sig in i tumörvävnaden. Nya studier har visat att anti-angiogen terapi kan leda till en normalisering av blodkärlens funktion, och därmed effektivisera immunterapi. Här sammanfattar vi de molekylära mekanismerna som är inblandade i rekrytering av T-celler till tumören, hur dessa störs i samband med cancer och hur processen kan optimeras genom att kombinera immunterapi med behandling riktade mot blodkärlen.

Läs hela artikeln

Ny analysmetod för att visa på risk och effekt vid immunterapi

Vi har i en nyligen publicerad artikel1 beskrivit användandetav en ny analysmetod (loopmodellen) som en i framtiden potentiellt möjlig metod att värdera anti-tumöreffekt samt risken för bieffekter vid immunterapier. Målriktade antikroppsläkemedel har sedan mer än 20 år använts inom onkologi/hematologi och deras användningsområde, och antalet nya antikroppar ökar stadigt. Initialt utvecklades läkemedel som riktades mot tumörceller och dess ytproteiner, vilket leder till cellavdödning genom ADCC (antibody-dependent cellular cytotoxicity) och CDC (complement-dependent cyotoxicity). Idag används också antikroppar för att målsöka immunceller och aktivera immunförsvaret

genom att blockera negativa reglermekanismer. Exempel på detta är antikroppar mot check-point-molekyler (PD1/PDL1 eller CTLA-4) som förhindrar en negativ inhibering av immunförsvaret2, 3. En annan mekanism är agonistiska antikroppar som aktiverar receptorer inom tumörnekros-receptorfamiljen (TNFR) som stimulerar vårt immunförsvar1, 4. CD20, som målsöks av rituximab, uttrycks både på friska B-celler och maligna tumörceller. Rituximab är också den antikropp som alltsedan godkännandet 1997 fått störst användning inom onkologi/hematologi. Från att ha utvecklats för att behandla hematologiska sjukdomar har användningsområdet växt och idag behandlas bland annat även ett stort antal patienter med olika typer av autoimmuna sjukdomar5. Infusionsrelaterade reaktioner är välkända och vanliga, och en klinisk riskvärdering (tumörbörda, övrig sjuklighet
mm) görs före behandlingsstart. Trots det föreligger en stor individuell skillnad i biverkningar av behandlingen. Behandlingseffekten varierar också från patient till patient.

Läs hela artikeln

Från melanom till lungcancer – en dialog om dubbel immunterapi i kliniken

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning som belyser förhoppningar och farhågor med att behandla med dubbel immunterapi.

Glädjande blir fler och fler olika behandlingsalternativ tillgängliga för behandling av cancer. Ett av dem är behandling med checkpointhämmare där nu behandling med dubbel immunterapi är ett alternativ för allt fler patienter.

Under detta webinar kommer onkologerna Max Levin och Andreas Hallqvist från Jubileumskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg föra en dialog om förhoppningar, farhågor och erfarenheter, samt ge handfasta råd kring behandling med dubbel immunterapi i kliniken.

Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

För mer information och anmälan klicka här

Implementering av ”Bedömningsstöd för biverkningar vid behandling med immunterapi” – hur ska man tänka?

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsing om bedömningsstöd för biverkningar vid behandling med immunterapi.

ONSDAG 24 MARS 12.00 – 12.45 (SV)

Dokumentet ”Bedömningsstöd för biverkningar vid behandling med immunterapi”, som finns att hitta på Nationella regimbiblioteket – stöddokument, är framtaget av Helena Hansson, specialistsjuksköterska vid Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping, i samarbete med sjuksköterskor i vårdprogramgruppen för Malignt melanom. Dokumentet är tänkt att vara en hjälp vid bedömning av eventuella biverkningar relaterade till immunterapi, både vid telefonrådgivning och när patienten kommer på ett fysiskt besök.

Under detta webinar kommer Helena Hansson berätta om sina tankar hur man kan implementera detta dokument på kliniken, övriga sjukhuset och inom regionen. Anna-Karin Ax leder diskussionen.

För mer information och anmälan klicka här

Precisionsmedicin med fokus på NTRK-fusionscancer hos barn

Torsdag 11 mars, kl 16.00 – 17.15

Med anledning av att TLV har godkänt subventionering av Vitrakvi (larotrectinib) för patienter som startar behandling före 18 års ålder vill vi bjuda in till följande webinar.

Fokus kommer att ligga på identifiering av TRK-fusionsprotein som drivande onkogen vid pediatrisk cancer samt klinisk erfarenhet från fas II studier med Vitrakvi® (larotrectinib).

Vi ser fram emot intressanta föredrag och hoppas att ni vill delta.

Program

16.00 Välkommen

Bayer

16.05 Hur identifiera och testa för NTRK-genfusion i klinisk praxis?

-David Gisselson Nord, MD, PhD, Professor- Lunds Universitet, avdelningen för Klinisk Genetik

16.35 Diskussion

16.40 Larotrectinib for children with chemotherapy resistant cancer, experience from Clinical Trials

-Karsten Nysom, MD, PhD, Senior Consultant/ Department of Paediatrics and Adolescent Medicine – Copenhagen University Hospital

17.10 Diskussion

17.15 Avslut

För mer information och anmälan klicka här

PP-VIT-SE-0052-1 February 2021