Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 17 april! Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag, diskussioner om framtidens cancervård och mycket annat du inte vill missa! Vi startar dagen med ett pass MediYoga och föreläsningarna drar sedan igång kl. 13.00.
Här kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig!
A3P Biomedical tillkännagav idag att en oberoende, expertgranskad studie visar på hälsoekonomiska fördelar för prostatacancerscreening med Stockholm3 i jämförelse med PSA. Resultaten från studien visar att Stockholm3-testet är kostnadseffektivt och minskar andelen onödiga biopsier jämfört med screening med nuvarande praxis PSA test.
Tidigare expertgranskade studier, exempelvis STHLM3-studien där 58 000 män deltog (publicerad i The Lancet Oncology 2015), visar att Stockholm3 har betydande hälsofördelar i jämförelse med nuvarande praxis PSA-test. Bland annat minskar antalet onödiga biopsier med 50 procent (1). Samtidigt visar andra studier att Stockholm3 hittar fler fall av behandlingskrävande prostatacancer tidigt (1).
En ny oberoende, expertgranskad studie drar nu samma slutsatser: förutom minskat antal onödiga och potentiellt skadliga biopsier, har prostatacancerscreening med Stockholm3 hälsoekonomiska fördelar jämfört med PSA.
Huvudresultatet av studien (The cost effectiveness of prostate cancer screening using the Stockholm3 test, Karlsson et al, Plos One, Feb 2020) är att prostatacancerscreening med Stockholm3 var fjärde år för män med en initial PSA ≥ 2,0 ng/ml är kostnadseffektivt och minskar antalet onödiga biopsier i jämförelse med enbart PSA-testet. Den inkrementella kostnadseffektivitetskvoten (ICER) för Stockholm3 är 5 663 €/QALY i jämförelse med PSA, något som anses vara en låg kostnad för att förbättra kvalitetsjusterad livstid (QALY).
Studien bygger på data från Stockholms PSA- och biopsiregister samt Stockholm3-testets egenskaper så som presenterats i STHLM3-studien (1).
”Oberoende studier i klinisk miljö har tidigare visat såväl medicinska som hälsoekonomiska fördelar med Stockholm3. Detta är den första studien som visar på fördelarna i en allmän screening för prostatacancer med Stockholm3. Resultaten är tydliga: Stockholm3 är kostnadseffektivt, ger betydande medicinska fördelar och minskar skador för individen.” Martin Steinberg CEO, A3P Biomedical
Om Stockholm3
Stockholm3 är ett blodprov som kombinerar proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data i en avancerad algoritm, i syfte att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer i ett tidigt skede. Stockholm3 hittar 100 procent fler fall av behandlingskrävande prostatacancer och minskar samtidigt antalet onödiga biopsier med 50 procent i jämförelse med nuvarande praxis PSA (1).
Stockholm3 har utvärderats i kliniska studier som totalt inkluderat 80 000 män. Den pivotala studien STHLM3 inkluderade 58 000 män och resultaten publicerades i The Lancet Oncology 2015 (1).
Stockholm3 har ännu inte sökt nationell ersättning i något land. Baserat på oberoende expertgranskning av kliniska data har flera ledande vårdgivare i Norden, som Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och Universitetssjukhuset i Stavanger dock redan ersatt PSA-testet med Stockholm3. För patienten innebär Stockholm3 ett mer tillförlitligt test med tydligare svar, för vårdgivare kan de direkta sjukvårdskostnaderna minska med 17 till 28 procent (1).
En tumör behöver inte betyda att hela bröstet måste tas bort. I många fall går det att göra en operation som tar bort tumören, men bevarar bröstet. På Centralsjukhuset Kristianstad lyckas man med detta i 79 procent av fallen.
Det kallas för bröstbevarande reduktionsplastik. Bakom orden döljer sig en metod att ta bort en cancertumör och på samma gång bevara bröstet, om än i ny form.
– Det innebär att man kan ta bort stora tumörer i bröst med hjälp av en förminskningsplastik, säger Tor Svensjö, överläkare i kirurgi vid CSK.
– Man minskar storleken på brösten i samband med bröstcanceroperationen. Det gör man för att uppnå bästa möjliga resultat med tanke på cancern, men också för att få det så fint som möjligt, säger Kim Gulis, specialistläkare i kirurgi och doktorand, som just har fått sin första artikel i ämnet publicerad.
I det cancerdrabbade bröstet gör man förminskningen för att kunna ta bort en stor tumör med gott resultat, både vad gäller läkning och utseende. Det andra friska bröstet opererar man så att det matchar det sjuka bröstet i utseende.
Nöjda patienter
Kim Gulis artikel, publicerad i World journal of surgery, baserar sig på en undersökning av ett stort antal operationer där man använt sig av bröstbevarande reduktionsplastik. Metoden ger ett gott och i många fall utmärkt resultat i majoriteten av fallen och patienterna är mycket nöjda med utseendet.
– Forskning har visat att det inte finns någon fördel med att ta bort hela bröstet, i överlevnadssynpunkt och återfallssynpunkt, säger Kim Gulis.
Förminskningsplastiken leder dessutom till minskade symtom på stor tung byst, till exempel nack- och ryggproblem, och i många fall underlättas viktiga idrottsaktiviteter.
Mycket har hänt på området under det senaste decenniet.
– När jag började här för tio år sen, var det ungefär hälften av fallen där man tog bort brösten, säger Tor Svensjö.
Idag gör CSK bröstbevarande kirurgi i 79 procent av fallen, vilket är en hög siffra i jämförelse med andra sjukhus både i Region Skåne och i landet i övrigt. En av nycklarna till framgång är ett tätt samarbete mellan olika discipliner på sjukhuset.
– Vi har ett bra samarbete. Vi har tillgång till plastikkirurg på ett väldigt bra sätt. Det är ett resultat av ett långsiktigt arbete som har pågått i tio års tid, säger Kim Gulis.
När en patient träffar Kim Gulis och Tor Svensjö och får ett cancerbesked är förstås chock den första reaktionen. Självklart vill den som är drabbad ha behandling så fort som möjligt och bröstets utseende efter operation är inte det som främst upptar tankarna just då. Men läkarna har redan från början en helhetsbild, där både själva avlägsnandet av tumören, men även utseendet finns med.
– När patienten träffar oss har vi alltid det tänket – hur kan vi ge bästa behandling för cancern och samtidigt få bästa kosmetiska resultat, säger Kim Gulis.
Bröstbevarande kirurgi i samband med en canceroperation fungerar bäst på lite större bröst. Det finns även andra metoder för att operera cancertumörer i bröstet. I vissa fall är man dock tvungen att ta bort hela bröstet.
– Då erbjuder vi vanligen möjligheten till rekonstruktion med en bröstprotes som läggs inunder brösthuden, säger Tor Svensjö.
Det är läkarna Niklas Landberg och Johan Nilsson som får Anna-Greta Crafoords pris för bästa avhandling vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet 2020.
Anna-Greta Crafoords pris instiftades 1982 och delas ut årligen av Stiftelsen Locus Medicus med hjälp av Läkarsällskapet i Lund.
Leukemi uppstår genom genetiska förändringar som bland annat orsakar okontrollerad celldelning och minskad celldöd. Kronisk myeloisk leukemi (KML) kan idag behandlas framgångsrikt men kräver livslång behandling. Akut myeloisk leukemi (AML) kräver lång behandling med höga doser cellgift där dödligheten är mycket hög.
Niklas Landberg
Niklas Landberg försvarade sin avhandling ”Cell surface markers as therapeutic targets in myeloid leukemia” den 24 januari 2020.
Myeloisk leukemi är en elakartad blodsjukdom där också resistens mot behandling kan uppstå. I sin avhandling påvisar Landberg ett flertal nya ytstrukturer på de elakartade cancercellerna, som kan möjliggöra effektivare behandling för de patienter som blivit resistenta mot ordinarie behandling. Vid den särskilt elakartade varianten akut myeloisk leukemi definierar Niklas Lanberg också en ny möjlig angreppspunkt där förhoppningen är att kunna utveckla riktade behandlingar som både minskar biverkningar och i bästa fall botar sjukdomen. Avhandlingen har väckt internationell uppmärksamhet och Niklas Landberg är nu gästforskare på ett ledande forskningslaboratorium vid Stanford universitetet i USA.
Nasofarynxcancer är en form av skivepitelcancer i nässvalget. Cancerformen är ovanlig, men samtidigt den vanligaste just i nässvalget. Den klassifikation som görs för att prognostisera och välja behandling anses av många som otillräcklig och det finns ett behov av att kunna ge rätt behandling till varje enskild patient.
Jonas Nilsson
Johan Nilsson försvarade sin avhandling ”Dissecting nasopharyngeal cancer” den 15 maj 2020 har titeln.
I sitt arbete har han undersökt cancertumörer från nässvalget och använt ny kvantitativ teknik. Johan Nilsson har identifierat immunologiska markörer, relaterade till ett virus, vilka är potentiellt relevanta för prognos och val av behandling. Han har även identifierat förekomst av så kallade antigen-presenterade celler i dessa tumörer och därmed påvisat en möjlighet för ny immunologisk terapi. Johan Nilsson har experimentellt studerat hur särskilda nanopartiklar skulle kunna användas som transportörer för att förstärka en vaccinationseffekt. Han är överläkare på Skånes Universitetssjukhus och behandlar patienter med huvudhalscancer, samtidigt som han tillsammans med den translationella forskargruppen fortsätter med att utveckla nya behandlingsstrategier.
Försenade forskningsstudier, stopp för rekrytering av patienter till nya kliniska cancerstudier och omfördelning av personal från forskning till vården är bara några exempel på hur pandemin har påverkat svensk cancerforskning. Det visar den granskning som Cancerfonden presenterar idag.
– Vår granskning visar att den kliniska cancerforskningen i praktiken har satts på paus under pandemin, vilket är allvarligt då det är den kliniska forskningen som ger bättre diagnosmetoder, behandlingar och uppföljningar, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd
Stopp för rekrytering av patienter till kliniska studier
Samtliga universitetssjukhus i Sverige beslutade att stoppa rekryteringen av nya patienter till kliniska cancerstudier under våren 2020. Syftet med stoppen uppges vara att frigöra personal från studier till vårdproduktion och minska inflödet av patienter till sjukhus i syfte att minska smittspridningen. Flera forskare beskriver patientstoppet som ett år med ”hack i kurvan”, något som kan få effekter på dataunderlaget i framtida studier.
Personal har omfördelats från forskning till vårdproduktion
Intervjuade forskare uppger att cirka 25–50 procent av personalen från deras kliniska studier har omfördelats till att hjälpa till i vården under pandemin. Detta uppges ha pausat och försenat forskningsprojekt.
– Då cancerforskningen redan före pandemin har varit eftersatt i Sverige, inte minst den kliniska och patientnära forskningen, så riskerar nu pandemin och dess konsekvenser få stor negativ påverkan, säger Klas Kärre
Saknas statistik kring forskningsverksamhet
Ett strukturellt problem är avsaknaden av statistik på såväl kliniknivå som regional och nationell nivå. Utan grundläggande siffror kring hur forskningen presterar och vilka resurser som behövs är det svårt att ta välavvägda beslut i kristider. Avsaknaden av statistik är något som flera intervjupersoner har reagerat starkt på.
– Självklart har det varit nödvändigt att prioritera vården under pandemin, men vi måste ha en beredskap och nationell samordning kring kliniska studier i framtiden, för att undvika överreaktioner vid krissituationer. Vård och forskning ska integreras, inte konkurrera, säger Klas Kärre
Om granskningen
Utredningen pågick från november 2020 till februari 2021 och baserades framför allt på djupintervjuer med 40 särskilt utvalda personer inom akademi, sjukvård, näringsliv och forskningsfinansiering. Granskningen är genomförd av EY på uppdrag av Cancerfonden.
Läs mer och ladda ner granskningen här: Coronavirus och cancer | Cancerfonden
