NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att Opdivo bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom efter autolog stamcellstransplantation (ASCT) och behandling med brentuximab vedotin.
• att Keytruda bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna och barn från 3 år med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom som inte svarat på autolog stamcellstransplantation (ASCT) eller som genomgått minst två tidigare behandlingar då ASCT inte är ett behandlingsalternativ.
Opdivo och Keytruda för behandling av klassiskt Hodgkins lymfom i andra linjen
Effektivare cancerbehandlingar med mer kunskap om könshormoner
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ibland är den aggressiv och bildar metastaser. I nuläget vet forskarna inte varför. Mer kunskap om könshormoner kan leda till effektivare behandling av både prostata-, bröst- och äggstockscancer. Forskaren Matti Poutanen vid Sahlgrenska akademin studerar därför könshormonernas biologi och beteende i minsta detalj. Tack vare en donation om två miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har en helt ny masspektrometer anskaffats och nu kan mycket låga halter av könshormoner mätas i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska.
Matti Poutanen, foto Annika Söderpalm
Prostatan behöver det manliga könshormonet testosteron för att fungera normalt. Samtidigt stimulerar manligt könshormon tillväxten av cancer hos äldre män. Därför behandlas prostatacancer bland annat med läkemedel som bromsar testosterontillverkningen i kroppen. För att kontrollera att den behandlingen får effekt mäts testosteronhalten. Nu har forskarna insett att de mätningarna måste utvecklas.
”Man har tidigare trott att det räcker med att mäta testosteron i serum för att försäkra sig om att mängden i prostatan har minskat, men nu vet vi att mängden i serum inte behöver spegla mängden i vävnaden. Vi har också förstått att en prostatatumör, eller en dottertumör, själv kan tillverka aktivt könshormon eller aktivera hormon som kommer från blodcirkulationen”, säger Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
Separerar molekyler utifrån vikt
För att kunna mäta olika könshormoner krävs avancerad labbteknik. Tidigare metoder har varit alldeles för okänsliga.
”Mellan den aktiva och den inaktiva formen av ett hormon kan det skilja så lite som en enda väteatom. Därför använder vi nu masspektrometri, en teknik som separerar de olika molekylerna utifrån deras vikt och som gör att vi kan mäta mycket låga halter av könshormoner i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska”, förklarar Matti Poutanen.
Vill kunna hitta de aggressiva tumörerna
Prostatacancer som bildar metastaser gör det framför allt i skelettet.
”Skelettet börjar växa på ett okontrollerat och ostrukturerat sätt, blir skört och går lätt sönder. Det kan leda till både smärta, blödningar och kompression av ryggmärgen. Dessutom kan benet börja läcka kalciumjoner till livshotande nivåer”, säger Matti Poutanen som tillsammans med sina kollegor försöker lista ut varför metastaserna får skelettet att börja bilda nytt ben. Hans mål är att hitta nya biologiska markörer som i ett tidigt skede av prostatacancer kan visa vilka tumörer som är aggressiva och kan komma att sprida sig till skelettet och vilka som inte är det.
En hypotes är att metastaserna tillverkar manligt könshormon som i skelettet omvandlas till det kvinnliga könshormonet östrogen.
”Om vår hypotes är riktig kanske man kan få fram ett nytt läkemedel mot aggressiv prostatacancer som blockerar både testosteron och östrogen. Med mer kunskap om könshormoner kan vi också få effektivare behandling av andra hormonberoende cancerformer som bröst- och äggstockscancer”, avslutar Matti Poutanen.
På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Matti Poutanen:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/matti-poutanen
Janssen ansöker om marknadsföringstillstånd till EMA för ny CAR-T-behandling
I dagarna har Janssen, läkemedelsdivisionen inom Johnson & Johnson, lämnat in en ansökan till den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) om marknadsföringstillstånd för en ny CAR-T-behandling.
Ansökan handlar om BCMA CAR-T-behandling Ciltacabtagene Autoleucel (cilta-cel) för behandling av återfall och eller refraktärt multipelt myelom. I ansökan refereras till positiva resultat från fas 1b / 2-data från CARTITUDE-1-studien, som granskat säkerhet och effektivitet av cilta-cel.
”Janssen har forskat inom onkologi i mer än 30 år och vi ser stora möjligheter inom cellterapi och våra innovativa plattformar”, säger Mathai Mammen, MD, Ph.D., globalt chef, Janssen Research and Development, Johnson & Johnson.
Läs mer i Janssen EMEAs pressmeddelande här.
Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.
– Vi tror att minskningen av diagnosticerade fall beror på att Folkhälsomyndigheten tidigt uppmanade äldre personer att minimera sina sociala kontakter och att därför avstå från sjukvård som inte var akut. Samtidigt rekommenderade Nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer att endast män som hade symptom på prostatacancer skulle söka vård. Resultaten i studien tyder på att rekommendationerna hörsammades, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Uppsala universitet och registerhållare för NCPR, Nationella prostatacancerregistret.
Studien baseras på uppgifter från Nationella prostatacancerregistret (NCPR), där 98 procent av de 10 000 män som årligen diagnostiseras med prostatacancer i Sverige registreras. I registret görs noggranna beskrivningar av cancerns typ och vilken behandling patienterna fått.
När forskarna jämförde perioden för den första pandemivågen, mars-juni 2020, med motsvarande period under åren 2017-2019, såg de en markant nedgång i antalet registrerade prostatacancerfall under våren 2020. Mest uttalad, 51 procent, var minskningen hos män över 75 år. Hos män under 70 år var motsvarande siffra 28 procent. Preliminära, ännu inte publicerade data från hösten 2020 visar att nedgången under andra pandemivågen var mindre uttalad än under första vågen.
– Vilken inverkan nedgången kommer att ha på prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad under 2020 beror nu till del på om vården får chans att ’hinna ikapp’ att diagnostisera dem. Eftersom prostatacancer utvecklas långsamt är det rimligt att tro att en viss försening kommer att ha en liten effekt, säger Pär Stattin.
Studien visar samtidigt att det inte skedde någon förändring i hur många män som opererades för sin cancer, vilket delvis kan förklaras med att vårdköer kunde kortas när färre diagnoser ställdes. Antalet män som fick radikal strålbehandling i syfte att bota prostatacancern var till och med 32 procent högre än tidigare år. Enligt forskarna speglar det en fortsättning på senare års uppåtgående trend där strålbehandling allt oftare används vid prostatacancer.
– Vår studie tyder på att svensk sjukvård prioriterade behandling av cancer under pandemin och att prostatacancervården i Sverige påverkades mindre av pandemin jämfört med vad som rapporterats från andra länder i Europa, säger Pär Stattin.
För mer information kontakta:
Pär Stattin, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, telefon: 073-620 52 51, e-post: [email protected]
Referens: G. Fallara et al. (2021), Prostate cancer diagnosis, staging, and treatment in Sweden during the first phase of the COVID-19 pandemic, Scandinavian Journal of Urology. DOI: 10.1080/21681805.2021.1910341
Nationella vårdprogrammet för prostatacancer tas fram av en arbetsgrupp bestående av experter på prostatacancervård på uppdrag av Regionala Cancercentrum i samverkan. Målet är att alla patienter ska få samma vård, oavsett vilken region de bor i.
Continuing Advances in mBC: Optimizing CDK4&6 Inhibitor Treatment Outcomes
We are pleased to invite you for the next MBC TALKS webinar and live Q&A session where Prof. Eva Ciruelos, Prof. Marc Thill and Maria Noblet R.N. will discuss different CDK4&6i trials from an endocrine resistance perspective.
May 12th, 2021
12:00 – 13.00
Agenda
Optimizing CDK4&6 Inhibitor Treatment Outcomes – 20 min
Panel Discussion and live Q&A – 40 min
