Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nubeqa subventioneras vid högrisk icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Nubeqa (darolutamid) ingår i läkemedelsförmånerna från och med den 1 maj 2021 för behandling av män med högrisk icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.

  • TLV (Tandvårds- och Läkemedelförmånsverket) har idag fattat beslut om att Nubeqa (darolutamid) i kombination med androgendeprivationsbehandling (ADT) från och med den 1 maj 2021 ingår i läkemedelsförmånerna, dvs omfattas av högkostnadsskyddet, för behandling av patienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatatcancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaser1. Subventionsbeslutet gäller endast indikationen nmCRPC.
  • TLV bedömer att svårighetsgraden för dessa patienter är mycket hög med hänsyn till risk för progression som innebär en försämrad livskvalitet och leder till en förkortad livslängd.
  • Effekten och säkerheten hos darolutamid studerades i fas 3-studien ARAMIS där darolutamid i kombination med ADT visade statistiskt signifikant förbättring i metastasfri överlevnad (MFS) samt en signifikant förbättrad överlevnad (OS) och en generellt sett fördelaktig biverkningsprofil.1-3
  • Trepartsöverläggning har ägt rum mellan TLV, regionerna och företaget. Inom ramen för överläggningen har företaget och regionerna kommit överens om att teckna en sidoöverenskommelse som innebär att kostnaderna för att använda darolutamid minskar. Kostnaden per vunnet QALY ligger under en nivå som generellt anses som rimlig för ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad.

Stockholm, 23 april 2021 – Bayer meddelar idag att androgenreceptorhämmaren darolutamid från 1 maj 2021 ingår i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk för att utveckla metastaserad sjukdom.1

Jan-Erik Damber, Överläkare och Senior professor i Urologi vid Göteborgs Universitet deltog som prövare i ARAMIS-studien som ligger till grund för godkännandet av darolutamid samt TLV:s beslut. Jan-Erik säger att resultaten från de tre studier som genomförts i patientgruppen är väldigt tydliga. ”En förlängd tid om två år till metastaser och därtill en statisktiskt säkerställd förlängd överlevnad är att betrakta som ett behandlingsgenombrott i denna patientgrupp med en annars mycket hotfull sjukdomsbild”. Jan-Erik fortsätter och säger; ” Det känns väldigt bra att få nyheten om TLV:s beslut. Darolutamid är ett läkemedel som är lätt att hantera eftersom biverkansprofilen är fördelaktig och behandlingen har låg potential för interaktioner med andra läkemedel”.

I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen hos män, med i medeltal runt 10 000 nya fall årligen.5 Prostatacancer som är begränsad till prostatakörteln kan behandlas med hormonbehandling såsom ADT.2 Då cancern fortsätter att progrediera, trots att nivån av testosteron är reducerad till väldigt låga nivåer i kroppen, kallas tillståndet icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).4 Givet att omkring en tredjedel av män med nmCRPC utvecklar metastaser inom två år,4 så är fördröjning av metastasering hos nmCRPC patienter ett viktigt behandlingsmål.2

”Bayer välkomnar TLV:s positiva beslut för darolutamid då det säkerställer att män i Sverige med nmCRPC och hög risk för att utveckla metastaser får tillgång till ett viktigt behandlingsalternativ som fördröjer sjukdomsprogression, samtidigt som den totala överlevnaden förlängs. Darolutamids molekylära struktur ger en begränsad passage över blodhjärnbarriären vilket bekräftats i de studier som gjorts och som visar att behandlingen medför biverkningar som är milda för produktgruppen. Denna egenskap är av stor vikt för män diagnosticerade med nmCRPC, där målet är att påverka deras sjukdomsrelaterade vardag så lite som möjligt. Män med nmCRPC har vanligtvis inga symptom och det är viktigt att de behandlas tidigt för att fördröja prostatacancerns spridning med så lite påverkan på livskvaliteten som möjligt.” säger Lena Thyrell Medicinsk rådgivare på Bayer Skandinaven.

Om ARAMIS-studien

TLV:s utvärdering baseras på resultat från fas 3-studien ARAMIS, som utvärderade effekt och säkerhet av darolutamid plus ADT, jämfört med placeobo plus ADT. I ARAMIS studien visade darolutamid plus ADT en signifikant förbättring av det primära effektmåttet, metastasfri överlevnad (metastasis-free survival, MFS), med en median på 40,4 månader, jämfört med 18,4 månader för placebo plus ADT (HR 0.41, p<0.001).2 Den finala totala överlevnadsdatan (OS) , ett sekundärt utfallsmått från ARAMIS studien, visar en signifikant förbättring av OS  jämfört med placebo i kombination med ADT, med en 31 % minskad risk för död (HR 0.69, 95% CI 0.53-0.88; p=0.003).3

Den totala överlevnaden vid 3 år var 83% (95% Cl 80-86%) i darolutamid-gruppen och 77% (95% Cl 72-81%) i  placebo plus ADT-gruppen.3

Darolutamid visar till dags dato en gynnsam biverkningsprofil jämfört med enbart ADT2. Incidensen av biverkningar (adverse events, AEs) efter behandlingsstart var likvärdig mellan de två grupperna och inga nya säkerhetssignaler observerades vid den finala analysen.3

Förekomsten av de mest relevanta biverkningarna, inkluderande fall, krampanfall, hypertension, kognitiv funktionsnedsättning, nedstämdhet och depressivitet, visades vara i paritet med vad som sågs i gruppen som fick ADT enbart3. Värt att notera var att behandlingsavbrott på grund av biverkningar var oförändrat från den primära till den finala analysen och förekom hos 8.9% av patienterna i darolutamid plus ADT gruppen och i 8,7% av patienterna som fått ADT enbart.2,3

Alla övriga sekundära utfallsmått från ARAMIS studien uppvisade statistisk signifikans.3 Darolutamid plus ADT fördröjde signifikant mediantid  till smärtprogression jämfört med placebo plus ADT (40.3 månader respektive 25.4 månader; HR 0.65 [95% CI 0.53–0.79]; p<0.001]).3  Dessutom hade män som behandlades med darolutamid plus ADT en signifikant fördröjning i tid till första insättning av kemoterapi (HR 0.58 [95% CI 0.44-0.76]; p<0.001) och tid till första symtomatiska skeletthändelse (HR 0.48; [95% CI 0.29-0.82]; p=0.005) jämfört med placebo plus ADT.3 ARAMIS-studien visar också att tiden till försämring i livskvalitet är signifikant längre för män som behandlats med darolutamid relativt patienter som behandlats med ADT enbart.2

References

1 https://www.tlv.se

2 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Darolutamide in Nonmetastatic Castration-Resistant Prostate Cancer. N Engl J Med. 2019.

3 Fizazi, K, Shore, N, Tammela, T, et al. Nonmetastatic, castration-resistant prostate cancer and survival with darolutamide. N Engl J Med. 2020.

4 Kirby M, Hirst, C, Crawford. DE. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract. 2011;65(11):1180-1192.

5 Danckert B, Ferlay J, Engholm G, Hansen HL, Johannesen TB, Khan S, Køtlum JE, Ólafsdóttir E, Schmidt LKH, Virtanen A, Storm HH (2019). NORDCAN: Cancer Incidence, Mortality, Prevalence, and Survival in the Nordic Countries, Version 8.2 (26.03.2019). Association of the Nordic Cancer Registries. Danish Cancer Society. Available at NORDCAN: https://nordcan.iarc.fr/en

Tagrisso rekommenderas för godkännande av CHMP för behandling av patienter med tidig EGFR-muterad lungcancer

Beslutet baseras på resultaten från  ADAURA fas III studien där Tagrisso minskade risken för sjukdom eller död med 80%

AstraZeneca’s Tagrisso (osimertinib) has been recommended for marketing authorisation in the European Union for the adjuvant treatment of adult patients with early-stage (IB, II and IIIA) epidermal growth factor receptor-mutated (EGFRm) non-small cell lung cancer (NSCLC) after complete tumour resection with curative intent. If approved, Tagrisso will be indicated for EGFRm patients whose tumours have exon 19 deletions or exon 21 (L858R) mutations.

The Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency based its positive opinion on results from the ADAURA Phase III trial. In the trial, Tagrisso demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in disease-free survival (DFS) in the primary analysis population of patients with Stage II and IIIA EGFRm NSCLC, and in the overall trial population of patients with Stage IB-IIIA disease. These results were published in The New England Journal of Medicine.

While up to 30% of all patients with NSCLC may be diagnosed early enough to have surgery with curative intent, recurrence is still common in early-stage disease. Historically, nearly half of patients diagnosed in Stage IB, and over three quarters of patients diagnosed in Stage IIIA, have experienced recurrence within five years.1-3

Dave Fredrickson, Executive Vice President, Oncology Business Unit, said: “With no targeted treatment options currently available for early-stage lung cancer patients after surgery in the EU, recurrence rates remain unacceptably high. This positive recommendation is a vital step towards introducing a targeted treatment option for these patients for the first time. It also reinforces the urgency to test all lung cancer patients for tumour mutations before making any treatment decisions to ensure that as many patients as possible can benefit from innovative therapies, like Tagrisso,when they become available.”

Tagrisso is approved to treat early-stage lung cancer in more than fifteen countries, including the US and China, and additional global regulatory reviews are ongoing. Tagrisso is also approved for the 1st-line treatment of patients with locally advanced or metastatic EGFRm NSCLC and for the treatment of locally advanced or metastatic EGFR T790M mutation-positive NSCLC in the EU, the US, Japan, China and many other countries.

Treating advanced urothelial cancer in a changing environment

Tid:16.00-16.50

Merck och Pfizer har nöjet att bjuda in till webinar med Dr Petros Grivas, Seattle Cancer Care Alliance, USA.
Doktor Petros Grivas, MD. PhD, Seattle Cancer Alliance, har en lång erfarenhet av behandling av urotelial cancer. Dr Grivas är också prövare i stora internationella studier och delar i den här föreläsningen med sig av sina erfarenheter och kunskaper inom området med fokus på första linjens underhållsbehandling av avancerad urotelial cancer.
Moderator för mötet är överläkare Lennart Åström, Med Dr, ansvarig uroonkolog i Halland med lång erfarenhet av behandling av patienter med urotelial can

Mer information

Anmälan

Mutationer kan minska effekten av bröstcancerbehandling

En liten del av de kvinnor som efter en bröstcanceroperation får behandling med hormonella läkemedel, skulle kanske vara mer hjälpta av en annan behandling. Det visar en studie som forskare vid Lunds universitet genomfört och som publiceras i JNCI Cancer Spectrum.


Forskarna bakom studien. Foto Olle Dahlbäck

– Kan resultaten bekräftas i ytterligare studier skulle det vara relevant att screena för de mutationer vi tittat på redan vid diagnos och då överväga andra behandlingsalternativ som fungerar bättre, säger Lao Saal, en av cancerforskarna bakom studien, som är den största i världen som gjorts på resistensmutationer i östrogenreceptorn i primär bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och enbart i Sverige insjuknar cirka 10 000 kvinnor varje år. I de allra flesta brösttumörerna återfinns en så kallad östrogenreceptor (ESR1) och efter en operation är den viktigaste behandlingen för dessa kvinnor hormonella läkemedel, som minskar östrogenreceptorns aktivitet och därmed reducerar risken för återfall.


Modell av östrogenreceptor alfa-protein, som visar dimeren av två identiska receptorer (färgade gröna och blåa), med ESR1-resistensmutationer identifierade i studien färgade i rött och två östrogenhormonmolekyler visade i grå kulor och pinnar. Fotograf: Lunds universitet

Det forskarna studerat närmare är några mutationer i genen för östrogenreceptorn som upptäcktes för några år sedan hos kvinnor som fått anti-östrogenbehandling och sedan återfallit i sin cancer. Mutationerna gjorde att tumören blev resistent mot den hormonella behandlingen. Senare studier visade dock att förekomsten av dessa resistensmutationer var försvinnande liten hos patienter vid det första insjuknandet.

Mer än 3 000 brösttumörer har analyserats

Men det hindrade inte lundaforskarnas nyfikenhet och nu har de analyserat sekvenseringsdata från mer än 3 000 brösttumörer i den stora SCAN-B-forskningsdatabasen, prover tagna innan behandling med läkemedel. Bland de 2 720 tumörer som hade östrogenreceptorn och därför var aktuella för hormonell behandling, fann de 29 tumörer med någon av resistensmutationerna. Samtliga förekom hos patienter som var äldre än 50 år.

– Vi undersökte om de resistenta mutationerna, som förekom före cancerbehandling, påverkade patienternas prognos och såg då att patienter med en mutation i sin primärtumör hade tre gånger högre risk för återfall och 2,5 gånger högre risk att dö. Kopplingen mellan mutationerna och dålig överlevnad sågs även efter statistiska korrigeringar för ålder eller för andra faktorer som kan påverka utgången för patienten, berättar doktoranden Malin Dahlgren.

– Det bekräftar vad mindre studier tidigare visat, att mutationerna är ovanliga, men vi vet nu att de här resistenta mutationerna förekommer hos cirka 1 procent av bröstcancerfallen och vi är de första att visa att dessa patienter verkar svara sämre på hormonell behandling. Kan resultaten verifieras i ytterligare studier, kan det vara relevant att överväga andra behandlingsalternativ för de här patienterna, säger Lao Saal.

OLLE DAHLBÄCK

Studien i JNCI Cancer Spectrum: Pre-existing Somatic Mutations of Estrogen Receptor Alpha (ESR1) in Early-stage Primary Breast Cancer.

Författare: Malin Dahlgren, Anthony M. George, Christian Brueffer, Sergii Gladchuk, Yilun Chen, Johan Vallon-Christersson, Cecilia Hegardt, Jari Häkkinen, Lisa Rydén, Martin Malmberg, Christer Larsson, Sofia K. Gruvberger-Saal, Anna Ehinger, Niklas Loman, Åke Borg, Lao H. Saal

Finansiärer av studien: Fru Berta Kamprads stiftelse, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vinnova, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Gunnar Nilssons Cancerstiftelse, Mats Paulssons stiftelse, Lund-Lausanne L2-Bridge/Biltema Foundation, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, BioCARE, Konung Gustaf V:s Jubileumsfond, statliga finansieringen ALF m.fl.

Fakta: SCAN-B (Sweden Cancerome Analysis Network – Breast) har i dag cirka 16 000 patienter med bröstcancer registrerade och varje månad tillkommer cirka 120 patienter.

https://www.scan-b.lu.se

Nya forskningsrön om regleringen av hormonell bröstcancer

Notch-proteinerna är viktiga faktorer som reglerar tillväxt och differentiering i såväl normala celler som cancerceller. Forskare i Åbo har nu påvisat att aktiviteten i Notch-proteinfamiljens olika medlemmar kan modifieras på olika sätt genom fosforylering. Resultaten kan utnyttjas för att ta fram nya behandlingsformer mot cancer, särskilt hormonell bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancern bland kvinnor både i Finland och i övriga västländer. Tack vare hormonella behandlingar är prognosen för östrogenberoende bröstcancer god i jämförelse med andra undertyper av bröstcancer. Trots detta kan också den i vissa fall förändras till en mer aggressiv sjukdom som bildar metastaser och för att få bukt med den behövs nya metoder.

Forskningsgrupper under ledning av professorn i cellbiologi Cecilia Sahlgren (Åbo Akademi) och docent Päivi Koskinen, universitetslektor i cellfysiologi och molekylgenetik (Åbo universitet), har forskat i interaktionen mellan PIM- och Notch-proteiner i cancerceller. PIM-kinaserna är enzymer som fosforylerar andra proteiner. Notch-proteinerna är cellmembranreceptorer vilkas intracellulära del kan lossna och förflytta sig till cellkärnan för att reglera sina målgeners genuttryck.

Det har påvisats att en alltför hög förekomst av PIM-kinaser främjar cancercellernas livsduglighet samt deras förmåga att bilda metastaser, men det har förblivit mer oklart vilken betydelse de olika medlemmarna av Notch-familjen har för utvecklingen av cancer.

– Vi har nu påvisat att PIM-kinaserna fosforyliserar de intracellulära delarna i både Notch1- och Notch3-proteinerna, men till vår förvåning på olika ställen trots att de är mycket liknande till sin struktur, berättar universitetsläraren Niina Santio från Åbo universitet.

– Som en följd av fosforyliseringen ökar Notch1-proteinets transkriptionella aktivitet, men Notch3-proteinets aktivitet minskar. Som fosforyliserade främjar bägge proteinerna dock cancercellernas tillväxt, vilket också det är överraskande, konstaterar postdoc-forskaren Sebastian Landor från Åbo Akademi.

Utöver cellodlingar och xenografter från hönsembryon analyserade man också patientmaterial i undersökningarna. I dem observerade man att en alltför hög förekomst av PIM1- och Notch3-proteiner har ett tydligt samband med en dålig prognos för långt framskriden östrogenrelaterad bröstcancer.

– Kliniska data tillsammans med våra experimentella observationer tyder på att kombinationsläkemedel som riktas mot PIM- eller Notch-proteiner skulle kunna ge nya möjligheter i synnerhet för behandling av dessa svåraste bröstcancertumörer, preciserar Niina Santio.

Forskningsartikeln publiceras i tidskriften Journal of Biological Chemistry och kan fritt läsas på webben: https://doi.org/10.1016/j.jbc.2021.100593