Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Forskare bakom läkemedel mot cancer belönas med Hjärnäpplet

Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, samt docent Joachim Gullbo. De belönas för sitt framgångsrika arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.

Uppsala universitet delar årligen ut Hjärnäpplet till forskare eller forskargrupper för framstående överföring av kunskap från akademin till ett företag eller annan extern organisation och som resulterat i en innovation. Priset består av diplom, statyett samt ett stipendium om 50 000 kr.

– Årets innovationspris Hjärnäpplet går till tre forskare som tillsammans och under lång tid arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter. Universitetet vill på detta sätt få lyfta fram deras viktiga insatser, säger prorektor Coco Norén, som varit ordförande i beredningsgruppen för priset.

Motiveringen lyder:

”Professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren samt docent Joachim Gullbo har med framgång banat väg för bättre läkemedelsbehandling mot cancer. Rolf Larsson och Peter Nygren har arbetat tillsammans i mer än tre årtionden. De kompletterar varandra kompetensmässigt och har gemensamt handlett ett tjugotal doktorander, däribland Joachim Gullbo.

Trion är medgrundare till företaget Oncopeptides, som startades för att kommersialisera resultaten av deras forskning om substansen melflufen, som kan användas för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom. Rolf Larsson och Peter Nygren har lett grundforskningen om melflufen från första publikation. Den 26 februari 2021 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA läkemedlet benämnt Pepaxto® (melflufen). Läkemedlet Pepaxto® är således ett resultat av framgångsrik forskning från Uppsala universitet som initierades av de nämnda forskarna. Tiotusentals patienter kan komma att behandlas med detta läkemedel årligen, dvs denna innovativa läkemedelssubstans, framtagen vid Uppsala universitet, har resulterat i verklig nytta till svårt cancersjuka patienter.

Genom nydanande tvärvetenskaplig forskning har pristagarna gjort en rad viktiga akademiska upptäckter som lett till nära samarbete med företag. Deras samarbete har även skapat den vetenskapliga grunden för flera nystartade bioteknikföretag som nyttjat Larssons och Nygrens forskning i kliniska studier. Här kan nämnas, utöver Oncopeptides AB, även Vivolux AB och Repos Pharma AB.”

Läs mer om Hjärnäpplet.

Lär en gammal hund sitta: Ett gammalt läkemedel ger nya möjligheter för behandling av barnleukemi

Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett befintligt läkemedel, 5-azacytidin. Fynden, som publiceras i tidskriften PNAS, tyder på att 5-azacytidin skulle kunna fungera som målinriktad behandling vid ALL hos barn.

 

Colm Nestor, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, Foto: Thor Balkhed

 

– T-cell akut lymfoblastisk leukemi (T-ALL) är en förödande sjukdom för de drabbade barnen och för deras familjer. Ett av fem barn överlever inte. Det övergripande målet med min forskning är att alla barn ska bli botade. Vår upptäckt kan bana väg för kliniska studier av 5-azacytidin som en ny behandling för denna sjukdom, som vi ännu inte förstår särskilt väl. Ju fler behandlingsalternativ vi har för T-ALL, desto större chanser har vi att besegra denna aggressive cancerform, säger Colm Nestor, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Ett av kännetecknen för cancerceller är att de förlorat sin cellulära identitet. Det är som att de har glömt att de ska vara exempelvis en levercell, hjärncell eller immuncell. En av anledningarna till denna identitetsförlust är att gener som ska vara aktiva i en viss typ av cell har stängts av, medan andra gener felaktigt har aktiverats. På- och avstängningen av gener styrs av det som kallas epigenetiska modifieringar i form av små kemiska grupper som sätts på eller plockas bort från dna. En sådan epigenetisk modifiering är dna-metylering. Det är känt sedan länge att dna-metyleringsmönstren ofta är avvikande i cancerceller. Läkemedel som förändrar dna-metylering är därför intressanta som möjliga behandlingar.

Forskarna bakom den aktuella studien var intresserade av ett enzym som tar bort metylering från dna, TET2. Genen som kodar för TET2-enzymet är ofta förändrad av mutationer i leukemier hos vuxna. Sådana skadliga mutationer i TET2 finns däremot mycket sällan i T-ALL hos barn. Forskarna undrade därför om funktionen hos TET2 är påverkad på något annat sätt i barnleukemi. När de analyserade genuttrycket i cancercellerna från över 300 patienter med T-ALL fann forskarna att TET2-genen var avstängd i stor del av fallen.

Det visade sig att TET2-genen ofta var avstängd genom metylering. Forskarna testade därför att behandla odlade tumörceller med ett läkemedel som tar bort dna-metylering, 5-azacytidin. Läkemedlet används för att behandla vissa leukemier hos vuxna.

– Vi fann att en typ av T-ALL-cell, vars dna tycks ha många metyleringar, är mer känsliga för läkemedlet azacytidin än andra celler som inte har mycket metylering. Läkemedlet kan faktiskt återaktivera avstängt TET2 genom att ta bort metylering från genen, så detta skulle kunna vara en målinriktad behandling för en del av fallen. Vi tror att azacytidin kan ha en dubbel effekt i dessa celler, genom att både läkemedlet självt och TET2 dödar cancerceller genom att demetylera dna, säger Colm Nestor.

Eftersom 5-azacytidin redan är godkänt som läkemedel hoppas forskarna att vägen från prekliniska fynd i forskningslabb till behandling av barn med T-ALL kan bli kortare med detta läkemedel jämfört med att utveckla helt nya läkemedel.

– Cytostatika slår brett och fungerar på många patienter, men de dödar också friska celler och kan ge svåra biverkningar. Målinriktad behandling däremot fungerar bara på en liten andel av patienterna, men är väldigt specifika. Vi vill ha en arsenal av läkemedel att använda till de patienter som får återfall eller vars cancer inte svarar på cytostatikabehandling, säger Colm Nestor.

Forskningen befinner sig ännu i ett tidigt stadium. LiU-forskarna går nu vidare med studier för att ta reda på effekterna av att aktivera TET2 i dessa cancerceller. En annan fråga är om 5-azacytidin skulle kunna fungera som en målinriktad behandling även vid andra cancertyper. Forskarteamet hoppas att deras upptäckt ska inspirera andra forskare att testa behandlingen i kliniska studier.

– Det faktum att vi kan använda 5-azacytidin målinriktat mot TET2-förlust ger mig hopp att den här behandlingen kan hjälpa T-ALL-patienter i framtiden, säger Maike Bensberg, doktorand vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Cancerfonden, Barncancerfonden, Vetenskapsrådet and Joanna Cocozzas stiftelse.

Artikeln:TET2 as a tumor suppressor and therapeutic target in T-cell acute lymphoblastic leukemia”, Maike Bensberg, Olof Rundquist, Aida Selimović, Cathrine Lagerwall, Mikael Benson, Mika Gustafsson, Hartmut Vogt, Antonio Lentini och Colm E. Nestor, (2021), PNAS, publicerad online 19 augusti, PNAS August 24, 2021 118 (34) e2110758118, doi: 10.1073/pnas.2110758118

Nordic meeting about mHSPC

SEPTEMBER 28, 2021

18.00-20.00

Central European Time (GMT+1)

WELCOME

This is a meeting initiated and funded by Astellas to support education and research in the Nordics.

The aim of the meeting is to connect Nordic oncologists and urologists, together with key speakers in an interactive discussion forum.

FACULTY

MAIN SPEAKERS

Christopher Sweeney, MBBS, Medical Oncologist
Tilman Todenhöfer, Prof. Dr. med, specialist in urology

NORDIC FACULTY PANEL

Katarina Puco, Oncologist (NO)
Antti Rannikko, Urologist (FI)
Klaus Brasso, Professor in Urology (DK)
Anders Bjartell, Professor in Urology (SE)

For more information and registration click here: SIGN UP

Patientfallsdiskussion Metastaserad bröstcancer

Tid 12:10 – 12:55
Målet med diskussionen är att ge dig som deltagare ny kunskap och helhetssyn vid onkologisk behandling av dessa patienter. Det är också en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor runt om i landet. Patientfallen är tänkta att spegla patienter med metastaserad bröstcancer som ni möter i er vardag.

Mer information och anmälan

Projekt ska kartlägga hur mer cancervård kan ges nära hemmet

Hur kan cancervården bli mer tillgänglig och flyttas närmare patienterna i Uppsala län? Det ska kartläggas inom projektet ”Cancervård närmare hemmet” som startar i höst. Bakgrunden är utmaningar inom cancervården, att allt fler invånare kommer att insjukna i och leva med cancer. Den 26 augusti hålls en digital konferens om satsningen, ledd från Akademiska sjukhuset.

– Den demografiska utvecklingen, med alltfler äldre invånare, samt tillkomsten av nya, effektiva behandlingar sätter ökat tryck på cancervården. Samtidigt finns ambitionen att vården ska anpassas mer individuellt, med hänsyn till patienternas egna behov och önskningar, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

– Vi har sett en genomsnittlig ökning av patientantalet på cirka fem procent de senaste åren. Vi måste därför vända på alla stenar för att undersöka hur vi ska kunna hantera detta och ge en lika god vård till alla våra patienter, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar.

Allt fler får och lever med cancer. Många patienter behandlas också idag längre för sin sjukdom och vården måste därför anpassas utifrån patienternas unika livssituationer där tid för familj och arbete är viktiga delar. Att skapa närhet till vård är något som också pågår genom regionens arbete med effektiv och nära vård 2030.

Enligt Henrik Lindman handlar en fråga om möjligheten till decentralisering, att flytta vården närmare patienterna, till exempel att patienter har kontakt med filialer i behandling och uppföljning eller att vissa behandlingar administreras i deras hem. Andra frågor gäller effektiveringen och utnyttjandet av dagens behandlingsavdelning på Akademiska sjukhuset.

Inom ramen för projektet ska man undersöka om det går, och om patienter är intresserade av, att få sin vård närmare och/eller vid andra tidpunkter än idag. Alla behöver kanske inte resa till Akademiska sjukhuset för att erhålla rutinbaserad behandling och någon kanske fördrar att få behandling kvällstid. Projektet ska bland annat undersöka om vård kan erhållas i Enköping, Tierp eller Östhammar – antingen via filialer till den onkologiska avdelningen vid Akademiska sjukhuset eller i patienters hem.

Utvecklingsprojektet sker i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Bristol Myers Squibb (BMS). Det lanseras vid en digital konferens ledd från Akademiska sjukhuset 26 augusti.

– Detta är ett otroligt inspirerande projekt för att utveckla vården. Min förhoppning är att det ska bana väg för mer utveckling av vård nära patienten. Att flytta ut specialistvården från Akademiska sjukhuset är en förutsättning för att klara av den demografiska utvecklingen samtidigt som patienten slipper resa långa sträckor för att få vård. Vi behöver mer utvecklingsprojekt med företag för att klara av den framtida vården, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen.

Följande personer medverkar i konferensen den 26 augusti:

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen
Hans Hägglund, nationell cancersamordnare, SKR
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Hans-Inge Persson, författare, debattör och närståenderepresentant
Maria Andersson Ödman, verksamhetsutvecklare inom blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, tf verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Sara Sveijer, sjuksköterska på onkologisk behandlingsavdelning (OBA)