Redaktion - Onkologi i Sverige

Cancercellers organisation kartläggs med ny metod

Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika och varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att kartlägga cancercellernas utveckling. I förlängningen kan metoden göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Systems Biology.

Peer review/Experimental study/Cells

En hjärntumör består av en mängd olika sorters cancerceller med olika egenskaper som delvis liknar celltyper som finns i en frisk hjärna. Hur den här mångfalden uppkommer har tidigare varit svårt att studera men är av avgörande betydelse för vilken strategi som kan användas för läkemedelsutveckling. Om cancercellerna är hierarkiskt organiserade vore det taktiskt att angripa cellerna högst upp i hierarkin för att kunna reducera tumören. Om organisationen mellan celltyper däremot är mer flexibel behövs andra behandlingsstrategier.

– För att förstå hur de olika cancercelltyperna är organiserade var vi tvungna att utveckla en metod för att följa enskilda celler och deras avkomma över tid. Vi behövde också ett tillvägagångssätt för att kvantitativt utvärdera resultaten, och därför växte ett tvärvetenskapligt samarbete fram, säger Sven Nelander, professor.

Den nya metoden har tagits ram i samarbete med Chalmers. Forskarna har kombinerat profilering av enskilda celler med hjälp av så kallad barcoding-teknik med matematisk modellering och datorsimuleringar. Genom att applicera metoden på cancerceller från tre olika patienter med hjärntumör har forskarna visat att organisationen verkar vara hierarkisk men med ett visst mått av flexibilitet. Det finns också tydliga patientspecifika inslag. De har även visat att själva organisationen påverkas av läkemedelsbehandling.

– Det verksamma ämnet temozolomid, som är standardbehandlingen mot hjärntumörer, verkar styra cellerna mot en mer invaderande celltype. Enligt vår modell skulle temozolomid i kombination med ett läkemedel som riktar sig specifikt mot denna celltyp skulle vara ett effektivt sätt att angripa tumören, säger Ida Larsson, doktorand och en av studiens huvudförfattare.

– Vi tror att den här nya metoden har stor potential. Förutom att hjälpa utvecklingen av behandlingar mot hjärntumörer kan vår metod användas på andra cancertyper där det i dag inte finns effektiva behandlingsmetoder.

Studien har gjorts i samarbete med forskare på Chalmers tekniska högskola

För mer information:

Ida Larsson et al (2021) Modeling glioblastoma heterogeneity as a dynamic network of cell states, Molecular Systems Biology, DOI: 10.15252/msb.202010105

Patientfallsdiskussion Metastaserad bröstcancer

Tid 12:10 – 12:55
Målet med diskussionen är att ge dig som deltagare ny kunskap och helhetssyn vid onkologisk behandling av dessa patienter. Det är också en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor runt om i landet. Patientfallen är tänkta att spegla patienter med metastaserad bröstcancer som ni möter i er vardag.

Mer information och anmälan

Min vårdplan inom cancerområdet har uppdaterats för sex diagnoser

Nationell Min vårdplan för bröst-, äggstock-, prostata-, penis-, tjock- och ändtarmscancer samt tumörer i centrala nervsystemet finns nu i en uppdaterad digital version anpassad till Stöd och behandlings nya invånargränssnitt.

För Min vårdplan bröstcancer och tumörer i det centrala nervsystemet har även enstaka uppdateringar av innehållet gjorts.

Nationell Min vårdplan finns tillgänglig både för utskrift på papper och digitalt via 1177 Vårdguiden. Patientinformationen som ingår uppdateras regelbundet och förvaltas nationellt av RCC. Det avlastar verksamheterna att de inte själva behöver ta fram och förvalta patientinformationen och vårdprofessionen kan vara säker på att de lämnar aktuell och relevant information till sina patienter.

Du hittar de nya versionerna av Min vårdplan för utskrift, samt information om vad som har ändrats sen föregående version på vår webbplats.

Till publicerad nationell Min vårdplan för…

Min vårdplan syftar till att öka tryggheten och delaktigheten för den enskilde patienten. I Min vårdplan får patienten information om hela vårdförloppet. Innehållet i Min vårdplan anpassas efter varje patients behov, önskemål och var i sjukdomsprocessen patienten befinner sig.

Min vårplan tas fram för fler diagnoser

Ytterligare nationella Min vårdplan är under framtagande för diagnoserna:

Urinblåsecancer (våren 2022)
Huvud-halscancer (våren 2022)
Barncancer (våren 2022)
Myelom (våren 2022)
Skelett- och mjukdelssarkom (våren 2022)
Lungcancer (våren 2022)
Cancer utan känd primärtumör (CUP) (våren 2022)
Bukspottskörtelcancer (våren 2022)
Hudcancer (våren 2022)

Preliminär tidpunkt för publicering inom parentes.

Hur hanteras reumatiska komplikationer vid ICI-behandling?

Klockan 12:00 – 13:00
Varmt välkommen till detta webinar där Anna Rudin tillsammans med Max Levin går igenom kliniska data samt praktiskt omhändertagande av reumatiska komplikationer vid ICI behandling. Föreläsningen syftar till att belysa de senaste riktlinjerna inom området samt diskutera de inte så självklara patientfallen.

Avslutas med Q&A. Ställ din fråga vid registrering eller under webinarets gång.

Läs mer och anmäl dig här

Femårsdata visar den längsta medianöverlevnaden som rapporterats i en fas III-studie hos patienter med tidigare obehandlad avancerad eller metastaserad njurcellscancer

Femårsdata från studien CheckMate -214 där Opdivo i kombination med Yervoy visar den längsta medianöverlevnaden som rapporterats i en fas III-studie hos patienter med tidigare obehandlad avancerad eller metastaserad njurcellscancer

Efter fem år sen start av behandlingen, levde nästan hälften av patienterna som behandlats med Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) i studien CheckMate -214.
Opdivo i kombination med Yervoy visar fortsatt varaktiga responser med en ännu ej uppnådd mediantid efter 5 års uppföljning av alla randomiserade patienter
Dessa resultat presenteras på årets virtuella ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, 2021.

(PRINCETON, N.J., den 16 december, 2021) – Idag meddelar Bristol Myers Squibb att Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) fortsätter att visa varaktig långtidsöverlevnad med en femårsöverlevnad på 48 procent hos patienter med tidigare obehandlad avancerad eller metastaserad njurcellscancer i fas III-studien CheckMate-214. Efter en medianuppföljning på 67,7 månader bibehöll Opdivo plus Yervoy en fördelaktig totalöverlevnad (OS) och responsfördelar i jämförelse med sunitinib hos patienter med intermediär och dålig prognos, populationen för studiens primära effektmått, och för alla randomiserade patienter.

Efter fem års uppföljning av patienter med intermediär eller dålig prognos (n=847), sågs en fortsatt fördel för kombinationen Opdivo plus Yervoy (n=425) avseende totalöverlevnad (OS) och objektiv svarsfrekvens (ORR), två av studiens primära effektmått, såväl som andra effektmått:

Totalöverlevnad (OS): Medianöverlevnaden var 47 månader för patienter med intermediär och dålig prognos som behandlades med Opdivo plus Yervoy jämfört med 26,6 månader för sunitinib (hazard ratio [HR] 0,68; 95 % konfidensintervall [KI]: 0,58-0,81, och femårsöverlevnaden var 43 procent respektive 31 procent.
Objektiv responsfrekvens (ORR): En bibehållen objektiv responsfrekvens visades för kombinationen Opdivo plus Yervoy, jämfört med sunitinib (42 % jämfört med 27 %). Dessutom uppnådde fler patienter som behandlades med kombinationen en komplett respons (11 % jämfört med 2 %).
Varaktighet av respons (DOR): För patienter som behandlades med kombinationen Opdivo plus Yervoy hade mediantiden för DOR ännu inte uppnåtts, jämfört med 19,7 månader med sunitinib (HR 0,46; 95 % KI: 0,31-0,66).

En analys av alla randomiserade patienter, ”intention-to-treat”-gruppen (ITT-populationen) (n=1 096) visade liknande långtidsfördelar för kombinationen Opdivo plus Yervoy (n=550):

Totalöverlevnad (OS): Medianöverlevnaden var 55,7 månader för ITT-populationen som behandlades med Opdivo plus Yervoy, vilket utgör den längsta överlevnaden som hittills finns rapporterad i en fas III-studie vid avancerad njurcellscancer, jämfört 38,4 månader för sunitinib (HR 0,72; 95 % KI: 0,62-0,85). Den totala femårsöverlevnaden var 48 procent för patienter behandlade med dubbel immunterapi och 37 procent för de som behandlades med sunitinib.
Objektiv responsfrekvens (ORR): Opdivo plus Yervoy fortsatte visa en högre objektiv responsfrekvens (39 % jämfört med 32 %) och fler kompletta responser jämfört med sunitinib (12% jämfört med 3%). Dessutom uppnådde fler patienter som behandlades med kombinationen en komplett respons utan efterföljande progress, 9,6 procent av patienterna som behandlades med kombinationen Opdivo plus Yervoy jämfört med 2,6 procent för sunitinib.
Varaktighet av respons (DOR): För patienter som behandlades med kombinationen Opdivo plus Yervoy hade mediantiden för DOR ännu inte uppnåtts, och den var 24,8 månader med sunitinib (HR 0,49; 95 % KI: 0,35-0,68).

Säkerhetsprofilen för Opdivo i kombination med Yervoy var hanterbar och inga nya säkerhetssignaler förekom vid denna femårsanalys. Resultaten från CheckMate -214 publicerades online (Abstract #661P) vid årets virtuella ESMO-kongress (European Society for Medical Oncology) den 16 september 2021.

– För fyra år sedan, under ESMO, presenterades de första resultaten från CheckMate -214, vilka har bidragit till att förändra behandlingen av patienter med avancerad njurcellscancer. Dessa femårsresultat är den längsta uppföljningen av en fas III-studie av en kombinationsbehandling med immunterapi vid avancerad njurcellscancer som hittills presenterats. Man ser en tydligt förbättrad långtidsöverlevnad för Opdivo i kombination med Yervoy. Dessa resultat ska läggas till redan tidigare presenterade positiva studiedata avseende totalöverlevnad för kombinationsbehandling med dessa två immunonkologiska preparat vid flera tumörtyper, säger Anna Åleskog, nordisk medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb.

Femårsresultaten från CheckMate -214 som presenterades under ESMO inkluderade även konditionellade överlevnadsanalyser. Dessa uppskattade sannolikheten för att bli fri från händelser kopplat till sjukdomen (förbli vid liv, progressionsfri eller respondera) under en tidsperiod efter att en patient uppnått en milstolpe i behandlingen. Dessa analyser inkluderade resultat som visade att:

Patienter som levde tre år efter påbörjad behandling med Opdivo i kombination med Yervoy hade 81 procents sannolikhet att leva i ytterligare två år, jämfört med 72 procent för patienterna som behandlades med sunitinib.
Patienter som var progressionsfria tre år efter behandlingen påbörjades med dubbel immunterapi hade 89 procents sannolikhet att förbli progressionsfria i ytterligare två år, jämfört med 57 procents sannolikhet med sunitinib.
Patienter som svarade på behandling med kombinationen och som responderade i tre år hade en sannolikhet på 89 procent att svara på behandlingen i ytterligare två år kontra 63 procents sannolikhet med sunitinib.

Opdivo i kombination med Yervoy har visat en signifikant förbättrad totalöverlevnad som kombinationsbehandling i sex fas III-studier vid fem tumörtyper: avancerad njurcellscancer, icke-småcellig lungcancer, metastaserande malignt melanom, malignt pleuramesoteliom, och esofaguscancer (matstrupscancer)av skivepiteltyp.

Om CheckMate -214

CheckMate -214 är en öppen, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen av Opdivo och Yervoy jämfört med behandling med sunitinib hos patienter med tidigare obehandlad njurcellscancer (RCC). Patienter i kombinationsgruppen (n=550) fick Opdivo 3 mg/kg plus Yervoy 1 mg/kg var tredje vecka i 4 doser följt av Opdivo 3 mg/kg varannan vecka. Patienter i jämförelsegruppen (n=546) fick sunitinib 50 mg en gång dagligen i 4 veckor, följt av 2 veckor utan behandling innan behandlingen fortsatte. Patienterna behandlades tills sjukdomsprogression eller oacceptabla toxiska effekter.

Studiens gemensamma primära effektmått var totalöverlevnad (OS), progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv svarsfrekvens (ORR) hos patienter med intermediär eller dålig prognos (cirka 75 % av patienterna). ORR bedömdes av en oberoende radiologisk granskningskommitté (independent radiographic review committee, IRRC).

Om njurcellscancer

Njurcellscancer (RCC) är den vanligaste typen av njurcancer hos vuxna, och globala siffror visar att varje år diagnostiseras närmare 431 000 nya fall och 179 000 personer dör till följd av sjukdomen. Män drabbas dubbelt så ofta som kvinnor och sjukdomen är vanligare i Nordamerika och Europa. 13 procent av patienter med metastatisk eller avancerad njurcancer lever fem år efter diagnosen, enligt global statistik. I Sverige får cirka 1 200 personer diagnosen njurcancer varje år. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 40 år och medianåldern vid diagnos är cirka 63 år.