Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fokus på urotelial cancer – Post ASCO, Paneldiskussion

16 juni 2021, kl. 16.00-16.45
Fokus på urotelial cancer – Post ASCO

Paneldiskussion

 

Föreläsare:
Överläkare onkolog Lennart Åström, Kirurgkliniken, Halmstad
Överläkare patolog Anca Dragomir, Klinisk patologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Överläkare urolog Petter Kollberg, Urologiska kliniken, Helsingborg

Merck och Pfizer har nöjet att bjuda in till webinar med fokus på urotelial cancer.

Onkolog Lennart Åström kommer att presentera en sammanfattning av data inom urotelial cancer från ASCO. Efter presentationen öppnas det upp för en paneldiskussion där patolog Anca Dragomir och urolog Petter Kollberg ansluter för att diskutera presenterade data ur ett kliniskt perspektiv. Möjlighet finns till interaktivitet under webinaret.

Webinaret hålls på svenska och är avsett för personal inom Hälso- och Sjukvård (HCP).

För mer info och anmälan 

Sjuka celler lurar immunförsvaret

fluorescensmikroskopi gör att cellerna blir väldigt färgglada”Med hjälp av högupplöst fluorescensmikroskopi har vi studerat hur enskilda NK-cellers svar mot olika tumörcellsliknande stimuli skiljer sig åt. Sådan forskning kan hjälpa oss att förstå hur sjuka celler kan undgå att upptäckas av immunförsvaret, säger Quentin Verron, en av forskarna bakom arbetet.

En grupp forskare från KTH har studerat det mänskliga immunförsvaret och de celler som är aktiva för att skydda oss från infektioner och cancer. Arbetet har lett till nya idéer om hur sjuka celler kan undvika att bli upptäckta och dödade, det vill säga påverka immunförsvaret negativ så att det inte fungerar.

Forskargruppen, där bland andra Björn Önfelt som är professor i tillämpad fysik vid KTH ingår, har arbetat med att öka förståelsen för immunförsvarets celler och deras funktioner. Här ingår NK- (natural killer) och cytotoxiska T-celler, som känner igen och dödar sjuka celler. En ökad kunskap kan bidra till att det går att påverka cellerna genom biologiska läkemedel.

Oklara mönster

När NK- och T-celler känner igen och dödar sjuka celler sker det genom en så kallad immunologisk synaps, en tajt kontaktyta mellan immun- och målceller. I synapsen samlas ytreceptorer, signaleringsmolekyler och det maskineri som immuncellerna kan använda för att döda målcellen. Proteiner i synapsen organiserar sig ofta i karakteristiska mönster och trots att synapsen studerats av forskare över 20 år är det fortfarande oklart vad dessa mönster har för funktion.

– Vi har studerat processen när NK-celler känner igen de här mönstren. Ett artificiellt system baserat på metoden ”Microcontact printing” har gjort det möjligt att skapa mönster av målcellsproteiner på glasytor. I sin tur har det gjort att vi kunnat studera NK-cellers reaktion, det vill säga igenkänning, synapsbindning och dödande, säger Björn Önfelt

.porträttfoto Björn Önfelt som är professor i tillämpad fysik vid KTH

Björn Önfelt, professor i tillämpad fysik vid KTH

Sjuka celler kan komma undan

Studien visar bland annat att det sista steget i processen, själva dödandet, hämmas vid ett av mönstren. Ett som är munkliknande (format som en donut). Detta tyder på målceller (de som är sjuka) skulle kunna skydda sig genom att omfördela sina proteiner vid synapsbildning.

Men varför vill de här sjuka cellerna undkomma upptäckt?

– Jag skulle vilja vända på det. Sjukdom uppstår för att cellerna lyckas undvika upptäckt av någon anledning. Det finns förstås en mängd olika anledningar och mekanismer för det, men det klassiska är att immuncellerna saknar nödvändiga receptorer för att upptäcka de sjuka cellerna. De nya resultaten antyder att sjuka celler kan komma undan trots att de bär de ytproteiner som immunförsvaret aktiveras av.

Faktaruta

  • De immuncellerna forskarna studerat, det vill säga NK-celler, känner igen virusinfekterade, stressade eller transformerade celler. NK-celler är således viktiga för kroppens försvar mot infektioner och cancer.
  • På senare år så har cellterapi seglat upp som en av de mest lovande nya behandlingsformerna mot cancer och NK-celler är en av de celltyper som studeras i det här sammanhangen.

Publikation

”NK cells integrate signals over large areas when building immune synapses but require local stimuli for degranulation”, Science Signaling, doi.org/10.1126/scisignal.abe2740

Keytruda för behandling av avancerad kolorektalcancer i första linjen

NTrådets rekommendation till regionerna är att Keytruda bör användas som monoterapi vid behandling av metastaserad kolorektalcancer i första linjen till vuxna patienter som uppvisar hög mikrosatellitinstabilitet (MSI‑H) eller defekt mismatch repair (dMMR).

Läs hela rekommendationen här

Opdivo för behandling av avancerad esofaguscancer i andra linjen

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Opdivo kan användas för behandling av vuxna med ickeresektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp efter tidigare fluoropyrimidinoch platinabaserad kemoterapi i kombination.

Läs hela rekommendationen här

Ny studie kan leda till bättre vård av patienter med benigna binjuretumörer

Nya forskningsresultat kan leda till förbättrad vård för patienter med godartade tumörer i binjurarna. Forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet har identifierat vilka nivåer av kortisol som tumörerna producerar som kan leda till ökad dödlighet.

Varje år får cirka 400-500 skåningar beskedet att de har en godartad binjuretumör. Upp till hälften av dessa tumörer har en överproduktion av hormonet kortisol. Fram tills nu har det varit okänt vilka nivåer av kortisol som kan vara skadliga eller till och med dödliga för patienten.

2-3 gånger högre risk
I en studie som har publicerats i Annals of Internal Medicine, har forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet följt upp alla patienter som fått diagnosen godartad binjuretumör och som haft kontakt med Skånes universitetssjukhus eller Helsingborgs lasarett under perioden 2005 – 2015, sammanlagt drygt 1 000 patienter.
Data över vilka grader av kortisolproduktion tumörerna haft har samlats in och patienterna har sedan delats upp i fyra grupper baserat på graden av kortisolöverproduktion, från ingen överproduktion till hög. Skillnaden i dödlighet mellan grupperna har undersökts med hjälp av data från dödsorsaksregistret.
– Resultaten visar att det finns en tydligt ökad risk för död i de två grupperna med högst produktion av kortisol. Risken är 2-3 gånger högre jämfört med de som har en normal kortisolproduktion och den främsta orsaken till riskökningen är hjärt-, kärlsjukdom, säger Albin Kjellbom, specialistläkare inom endokrinologi och diabetologi på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet.

Albin Kjellbom, specialistläkare inom endokrinologi och diabetologi på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet.

Koncentrera vårdinsatserna
Grupperna med förhöjd risk utgör cirka 20 procent av patienterna i studien, det vill säga cirka 200 personer.
Resultaten visar även att många patienter som har tumörer med en lägre kortisolproduktion inte har en ökad risk för att dö.
– Vi kommer framöver att kunna identifiera de patienter som har ökad risk för att dö och koncentrera våra insatser på dem samtidigt som vi kan ge ett lugnande besked till en stor grupp patienter. Det innebär också ett bättre användande av sjukvårdens resurser, säger Albin Kjellbom.

Studier behövs om bäst behandling
För patienter med godartade binjuretumörer finns idag två strategier för behandling. Antingen operas tumörerna bort eller så behandlar man kända riskfaktorer för hjärt-, kärlsjukdom som högt blodtryck och diabetes.
– Men vi vet egentligen väldigt lite om vilken behandling som är effektiv för dessa patienter, det är än så länge inte tillräckligt studerat. Detta är inte heller något vår studie kan svara på, men när vi nu kan identifiera de patienter som har en ökad risk att dö så kan vi och andra forskare i framtida studier undersöka vilken behandling som är effektiv för att minska risken hos denna patientgrupp, säger Albin Kjellbom.

Länk till artikeln i Annals of Internal Medicine:
Association Between Mortality and Levels of Autonomous Cortisol Secretion by Adrenal Incidentalomas

För mer information kontakta:
Albin Kjellbom, specialistläkare inom endokrinologi och diabetologi på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet, tel. 0733-61 04 07