Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hälsoekonomisk bedömning av Oncotype DX vid bröstcancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för den medicintekniska produkten Oncotype DX. Oncotype DX är ett test som uppskattar risken för att cancern sprider sig till andra delar av kroppen hos patienter med bröstcancer. Testet ger även information om den förväntade nyttan av cellgiftsbehandling.

På beställning av regionernas medicintekniska produktråd, MTP-rådet, har TLV utfört en hälsoekonomisk bedömning av Oncotype DX. Beställningen från MTP-rådet togs fram i samråd med Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel och Nationellt programområde för medicinsk diagnostik inom det nationella kunskapsstyrningssystemet för hälso- och sjukvård. TLV:s hälsoekonomiska bedömning är en av TLV:s två första leveranser till MTP-rådet och ingår i beslutsunderlaget inför MTP-rådets kommande nationella rekommendation för Oncotype DX.

Var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid och medianåldern för insjuknande är 65 år. Behandling av bröstcancer består av kirurgi, ofta tillsammans med olika tilläggsbehandlingar. En sådan tilläggsbehandling är cellgifter (cytostatika) som ges för att motverka att cancern sprids i kroppen (fjärrmetastaser). Om patienten får cellgifter eller inte beror på hur stor risken är för att cancern sprider sig. Traditionellt bedöms risken på basen av olika patient- och sjukdomsfaktorer (så kallad klinisk-patologisk bedömning).

Oncotype DX är ett molekylärdiagnostiskt test som genom så kallad genexpressionsanalys av tumörvävnad uppskattar risken för att utveckla fjärrmetastaser (prognostisk förmåga). Testet ska även ge information om den förväntade nyttan av cellgifter (prediktiv förmåga). Testresultatet används i tillägg till klinisk-patologisk bedömning för att avgöra om patienten ska behandlas med cellgifter eller inte.

I det svenska vårdprogrammet för bröstcancer rekommenderas genexpressionsanalys för en särskild undergrupp av patienter där det är svårt att bedöma risken för att cancern sprider sig och om patienten därmed ska behandlas med cellgifter. Rekommendationen bedöms i vårdprogrammet ha ”måttligt starkt vetenskapligt underlag”. Oncotype DX är en av de produkter som omnämns i vårdprogrammet. Patientgruppen som ingår i TLV:s huvudanalys är vald för att avspegla rekommendationen i vårdprogrammet så nära som möjligt.

Osäkerheterna i resultaten av TLV:s analys är medelhög och ligger främst i antaganden kopplade till Oncotype DX förmåga att förutsäga nyttan av cellgiftsbehandling (prediktiv förmåga). Dessa osäkerheter är dock inte så stora att de bedöms påverka slutsatsen kring produktens kostnadseffektivitet.

Analysen visar att användning av Oncotype DX i tillägg till klinisk-patologisk bedömning leder till 0,24 vunna kvalitetsjusterade levnadsår i genomsnitt och att behandlingskostnaden minskar med cirka 50 500 kronor i jämförelse med enbart klinisk-patologisk bedömning. Analysen i den hälsoekonomiska bedömningen pekar därmed på att användningen av Oncotype DX ger större nytta än jämförelsealternativet, dessutom till en lägre kostnad.

Läs hela utvärderingen här

MR kan halvera överdiagnostik vid prostatacancerscreening

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder medför överdiagnostik som leder till att många vävnadsprover tas i onödan. En ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i New England Journal of Medicine, visar att magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover har potential att halvera överdiagnostiken. Resultaten presenteras idag på den stora urologikongressen EAU21.

Martin Eklund, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och Tobias Nordström, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet. Fotograf: Stefan Zimmerman

– Våra resultat från en stor randomiserad studie visar att moderna metoder för prostatacancerscreening bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas. Detta innebär att det största hindret för införande av nationell screening lyfts bort, säger Tobias Nordström, docent i urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet och huvudansvarig för STHLM3MR-studien.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 500 avlider av sjukdomen. Tidigare studier har visat att regelbunden screening kan leda till tidigare upptäckt och därmed minskad risk att dö av prostatacancer.

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom nuvarande rutiner – PSA-test i kombination med traditionell vävnadsprovtagning – medför att många vävnadsprover tas i onödan och ett stort antal ofarliga småtumörer upptäcks. Socialstyrelsen har därför bedömt att nationell screening baserad på PSA (prostataspecifikt antigen) inte bör genomföras då fördelarna inte överstiger nackdelarna. I dagsläget är Litauen det enda land i världen som valt att införa ett rikstäckande screeningprogram för prostatacancer.

– Förfinade screeningmetoder behövs för att minska överdiagnostik och överbehandling av lågrisktumörer och förhindra onödiga cancerbesked och biverkningar, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och medansvarig för STHLM3MR-studien.

Resultaten från STHLM3MR-studien visar att överdiagnostiken halveras när traditionell vävnadsprovtagning av prostata ersätts av magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover. Antalet onödiga vävnadsprover som identifierar ofarliga småtumörer minskar, samtidigt som den nya metoden hittar lika många farliga tumörer.

STHLM3MR är en randomiserad studie med deltagare från Stockholms län som genomförts 2018–2021 och omfattar 12 750 män. Deltagarna gav först ett blodprov för analys av PSA samt analys av det nya Stockholm3-testet, framtaget av forskare vid Karolinska Institutet. Män med förhöjt testresultat lottades sedan till traditionell vävnadsprovtagning eller MR-undersökning. I MR-gruppen togs vävnadsprov enbart om misstänkta tumörer identifierades i MR-undersökningen.

Studien fortsatte därefter med att undersöka hur Stockholm3-testet kan kombineras med MR för att ytterligare förbättra metoden för prostatacancerscreening.

– Vi presenterar inom kort spännande resultat där vi undersöker om ett kompletterande blodprov kan minska behovet av MR-undersökningar framöver och ytterligare skärpa diagnostiken. Framtidens prostatacancerdiagnostik utgörs sannolikt av en kombination av både blodprov och MR. Sedan länge finns nationell screening i Sverige för bröst- och livmoderhalscancer hos kvinnor. Våra resultat från flera stora kliniska studier som totalt inkluderat mer än 70 000 män ger underlag för att även män kan minska sin risk för allvarlig cancer genom nationell screening för prostatacancer med moderna metoder, säger Tobias Nordström.

Den 9 juli presenteras forskningsresultaten på EAU21, Europas största urologikongress anordnad av European Association of Urology (EAU), där kliniker, forskare och patienter träffas i en virtuell miljö. Samtidigt publiceras resultaten i New England Journal of Medicine.

– Det är spännande att se den här typen av genombrott inom tidig upptäckt av prostatacancer. En innovation som STHLM3MR ger ännu mer övertygande underlag för Europeiska kommissionen för att säkerställa att en riskstratifierad strategi för tidig upptäckt av prostatacancer antas i hela Europa, säger professor Hendrik Van Poppel, biträdande generalsekreterare vid EAU.

– EAU arbetar hårt för att se till att tidig upptäckt av prostatacancer hanteras i genomförandet av Europe’s Beating Cancer Plan för att minska dödligheten i Europas vanligaste cancer hos män, samtidigt som man hanterar utmaningarna med överdiagnostik och överbehandling. Vi ser verkligen fram emot att se hur STHLM3MR kan fortsätta att bidra till detta mål, fortsätter han.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Forte, Karolinska Institutet, Hagstrandska Minnesfonden, Region Stockholm, Svenska Druidorden, Åke Wibergs Stiftelse, Swedish e-Science Research Center (SeRC) och Prostatacancerförbundet. Henrik Grönberg, Martin Eklund och Tobias Nordström är delägare i bolaget A3P Biomedical AB som innehar rättigheter för utveckling av Stockholm3-testet.

Publikation: ”MRI-targeted or standard biopsy in prostate cancer screening”, M. Eklund, F. Jäderling, A. Discacciati, M. Bergman, M. Annerstedt, M. Aly, A. Glaessgen, S. Carlsson, H. Grönberg, T. Nordström, for the STHLM3 consortium. The New England Journal of Medicine (NEJM), online 9 juli 2021, doi: 10.1056/NEJMoa2100852.

Infertil barncanceröverlevare blev gravid – tack vare nytt forskningsframsteg

För första gången i Sverige har en kvinna som blivit infertil efter att ha behandlats för barncancer ändå kunnat få barn på egen hand. Genom att återtransplantera nedfryst äggstocksvävnad från kvinnan har forskarna lyckats häva infertiliteten. Forskningen finansieras av Barncancerfonden.


Kenny Rodriguez-Wallberg, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin. Foto: Anders Norderman

– Det är verkligen helt fantastiskt. Det är första gången som någon som fått sin äggstocksvävnad nedfryst i barndomen har lyckats få barn i Sverige, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin och ansvarig för transplantationen.

När kvinnan, som idag är 34 år, var 14 år gammal drabbades hon av leukemi som krävde behandling i form av både cytostatika och stamcellstransplantation. Risken för infertilitet till följd av behandlingen var stor. Inom ramen för ett forskningsprojekt plockade Kenny Rodriguez-Wallberg och hennes team ut bitar av kvinnans äggstocksvävnad och frös ner. 16 år senare återtransplanterades delar av vävnaden med förhoppningen att den skulle fästa och visa aktivitet. Det lyckades, och med hjälp av IVF blev kvinnan gravid.

– Det kändes så otroligt roligt. Vi vågade knappt tro att det var sant. De som hjälpt oss under den långa resan mot att kunna få barn kan vi aldrig tacka nog, säger kvinnan själv.

Idag väntar hon och hennes sambo sitt andra barn – efter att paret blivit spontant gravida, det vill säga utan med hjälp av IVF. Barnet är beräknat i augusti.

– Vi har erbjudit den här typen av fertilitetsbevarande åtgärder till flickor på vår reproduktionsklinik sedan början av 2000-talet, men vi har varit tydliga med att det är en möjlighet och inte en garanti. Nu ser vi att det faktiskt kan fungera, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, vars forskningsstudie nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.

Nytt hopp för barncancerdrabbade

Barn som behandlas med cytostatika och/eller strålning och/eller stamcellstransplantation riskerar helt eller delvis nedsatt fertilitet senare i livet. Patienter som ska genomgå en behandling där infertilitet ses som en risk erbjuds därför idag åtgärder; för kvinnor som kommit i puberteten går det att med hjälp av hormoner stimulera äggproduktionen och plocka ut ägg för framtiden. Men för yngre flickor, eller för kvinnor där det inte finns tid att plocka ut ägg, är det svårare. Kenny Rodriguez-Wallbergs forskning ger nu därför nytt hopp till barncancerdrabbade.

7 av 10 drabbas av sena komplikationer

7 av 10 som överlever barncancer drabbas av sena komplikationer till följd av sjukdomen eller behandlingen. Infertilitet är ett exempel, kognitiva nedsättningar, hjärntrötthet och hjärt- och kärlsjukdomar är ytterligare några. Komplikationer som påverkar alla aspekter av livet. Barncancerfonden stöttar därför många forskningsprojekt inom området för sena komplikationer, varav Rodriguez-Wallbergs forskning är ett. Hon har finansierats av Barncancerfonden under många år, med närmare fem miljoner kronor.

– Det är glädjande att ta del av denna forskning som vi har trott på och därför stöttat under lång tid. Alltför många barn som överlever cancer drabbas av komplikationer senare i livet och kan få svårt att klara skola och jobb eller, som i det här fallet, att bilda familj. Vi ser därför vikten av mer forskning för att dessa patienter ska få leva ett långt och gott liv, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.

Tidigare under 2021 fattade Barncancerfonden beslut om en ny strategi för forskningsfinansiering. Den fokuserar på strategiskt viktiga områden för att fler barncancerdrabbade ska överleva och få leva ett liv med så få komplikationer som möjligt. En del av strategin utgörs av en långsiktig satsning på området akuta och sena komplikationer med upp till 100 miljoner kronor över en femårsperiod.

Ny blåscancer modell kan bidra till bättre behandlingar

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

– Modellen är utvecklad för att innehålla både specifika så kallade onkogener som kan driva tumörtillväxt och även ha en hög grad av skadliga mutationer vilket ofta ses hos människor som drabbas av blåscancer. Skadliga mutationer uppstår vid bland annat rökning som i Sverige är den enskilt största riskfaktorn för cancer i urinblåsan. Vår modell efterliknar på det sättet hur den här cancerformen utvecklas hos människan, säger Sara Mangsbo, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.

De stora utmaningarna med att skapa musmodellen har varit att dels få fram en organism med ett immunförsvar som fungerar som människans och dels att tumören ska växa på rätt plats och av samma skäl som hos oss. Tidigare studier har ofta använt honmöss som musmodeller för urinblåsecancer, vilket inte helt speglar hur ser ut hos människan där cancerformen är tre gånger så vanlig hos män som hos kvinnor. Kvinnor har dock ofta en aggressivare cancer vid diagnos. Hos den nya modellen har båda könen undersökts och den kan därför användas för att studera hur tumörer utvecklas hos honor respektive hanar och hur dessa svarar på olika behandlingar.

Forskarna har nu använt modellen för att i blod och urin titta närmare på hur tumörer uppstår, växer, sprider sig samt vilka ämnen som utsöndras av immunförsvaret. Bland annat undersöktes över 90 proteiner för att ta reda på hur dessa förändras under tumörutveckling och vid spridd sjukdom.

Celler försvinner och kommer till

Hur genuttrycket förändrades i tumören från det att den bara var lokal till att den var spridd, studerades genom så kallad singelcellssekvensering. På så sätt kunde forskarna skapa sig en bild av vilka celler som kommer till och vilka som försvinner, hur cancerceller och omkringliggande vävnad samverkar och vilka typer av immunceller som aktiveras.

Forskarna noterade att det fanns en tydlig könsskillnad både i vilken typ av blåscancer som utvecklades i det tidiga skedet av cancerutvecklingen, men också att könen svarade olika på immunterapi, en behandlingsform som aktiverar immunförsvaret att bekämpa tumör.

Sara Mangsbo

Sara Mangsbo, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Foto: MIkael Wallerstedt

– I nästa steg kan modellen lära oss att förstå mer kring vilka typer av immunceller som infiltrerar tumörerna och vi hoppas att det i framtiden ska bidra till bättre kunskap om hur behandlingsstrategier anpassade specifikt för män respektive kvinnor bör utvecklas. För att det ska bli verklighet måste studier även kopplas till analyser av kliniskt material från biobanker, säger Sara Mangsbo.

Arbetet med för att ta fram tumörmodellen och studera den på patologi-, proteomik- och singelcellsnivå är ett samarbete mellan Mangsbo-lab vid Farmaceutisk biovetenskap, Anca Dragomir, Sven Nelander och Milena Doroszko vid Immunologi, Genetik och Patologi samt Kirurgiska vetenskaper med Ulrika Segersten och Per-Uno Malmström i spetsen.

Forskningen är finansierad av Cancerfonden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och European Social Fund (project ”IOCB MSCA Mobility”).

Behandling av urotelial cancer med immunterapi

Den 25 augusti, kl. 17:00  finns möjligheten at träffa dr. Petros Grivas virtuellt för att diskutera vanliga frågor som rör behandling av patienter med avancerad urotelial cancer. Dr. Grivas är en världsledande expert inom GU Cancer och har många års klinisk erfarenhet.

Några frågor som kommer diskuteras är:

  • Hur viktigt är ålder och funktionsstatus?
  • Vad är skillnaderna mellan att inte vara lämpad för kemoterapi vs. att inte vara lämpad för cisplatin?
  • Finns det några mindre uppenbara komorbiditeter att ha koll på vid val av behandling?
  • Vad betyder 5-års OS-data inom mUC för patienterna?

Mer info och anmälan