Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

MSD Sverige välkomnar dig som läkare och sköterska verksam inom onkologi, patologi, lungmedicin, urologi, kirurgi och dermatologi till ett kvällsmöte med fokus på immunterapi.

Detta kvällsmöte är den första i en serie med syfte att belysa och diskutera de frågeställningar som fortfarande finns kring diagnostik och behandling med immunterapi vid cancer. Under kvällen kommer vi att få höra Dr. Harriet Kluger, MD, Smilow Cancer Hospital, Yale New Haven, USA, Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi och Hildur Helgadottir, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset.

Följande frågeställningar kommer att diskuteras:

• Vilka mekanismer ligger bakom resistens mot immunterapi?
• Varför svarar vissa patienter på immunterapi och andra inte?
• Vad finns det för strategier för att förebygga eller övervinna cancerresistens?
• Vilka är framtida biomarkörer för att selektera patienter för behandling med immunterapi eller andra behandlingsalternativ?
• Vilka behandlingsalternativ finns efter progression på immunterapi?

Varmt välkomna!

Läs mer och registrering

AI ger högre precision vid bröstcancerdiagnostik

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserad på artificiell intelligens (AI) som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Den förbättrade diagnostiska precisionen kan leda till mer individanpassad behandling för den stora grupp bröstcancerpatienter som har mellanrisktumörer. Resultaten publiceras i tidskriften Annals of Oncology.

I Sverige drabbas ungefär 9 000 kvinnor varje år av bröstcancer och globalt handlar det om cirka två miljoner kvinnor. När diagnosen ställs tas vävnadsprover av tumören, som graderas av en patolog och delas in i lågrisktumör (grad 1), mellanrisktumör (grad 2) eller högrisktumör (grad 3). Graderingen hjälper läkaren att avgöra vilken behandling patienten ska få.


Från vänster Johan Hartman (institutionen för onkologi-patologi), Mattias Rantalainen och Yinxi Wang (institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik), Karolinska Institutet. Fotograf: Stefan Zimmerman

– Ungefär hälften av bröstcancerpatienterna har en grad 2-tumör, vilket dessvärre inte ger någon tydlig vägledning om hur patienten ska behandlas. Detta medför att en del av patienterna överbehandlas med cellgifter, medan andra riskerar att underbehandlas. Det problemet har vi försökt hitta en lösning på, säger Yinxi Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare.

Molekylär diagnostik har nyligen börjat användas i begränsad omfattning i vården för att öka precisionen i riskbedömning av bröstcancer, men dessa metoder är ofta förknippade med höga kostnader och tidskrävande processer. KI-forskarna har i stället utvecklat och utvärderat en AI-baserad metod för vävnadsanalys. Studien visar att AI-metoden kan dela in patienter med grad 2-tumörer i två undergrupper, en hög- och en lågriskgrupp, med tydlig skillnad i risk för återfall.

– En stor fördel med metoden är att den är kostnadseffektiv och snabb eftersom den bygger på mikroskopibilder av infärgade vävnadsprover som redan är del av rutinsjukvården. Det gör att vi kan erbjuda den här typen av diagnostik till fler och på så vis öka möjligheten att ge rätt behandling till rätt patient, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset samt delad sisteförfattare.

AI-modellen har tränats att känna igen särdrag i högupplösta digitala mikroskopibilder från patienter klassificerade med lågrisktumörer (grad 1) och högrisktumörer (grad 3). Studien är baserad på ett omfattande material med mikroskopibilder från över 2 800 tumörer.

– Det är fantastiskt att man med hjälp av modern AI-teknik, så kallad djupinlärning, kan utveckla modeller som inte bara reproducerar vad specialistläkare gör idag, utan faktiskt extraherar information bortom vad det mänskliga ögat kan urskilja, säger Mattias Rantalainen, docent och forskningsgruppledare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Metoden är ännu inte redo för kliniskt bruk, men en regulatoriskt godkänd produkt är redan under utveckling i ett nystartat bolag, Stratipath AB, som har stöd av bland annat KI Innovations. Forskarna kommer nu att utvärdera metoden ytterligare och målsättningen är att en produkt ska finnas ute på marknaden under 2022.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Karolinska Institutet, ERA PerMed, Europeiska forskningsrådet (ERC), MedTechLabs, Swedish e-science Research Centre (SeRC), Region Stockholm, Cancerföreningen i Stockholm och Bröstcancerförbundet.

Deklarerade intressekonflikter: Johan Hartman har mottagit talararvode eller suttit i rådgivande styrelser för Roche, Novartis, AstraZeneca, Eli Lilly och MSD. Hans institution har även mottagit forskningsanslag från Cepheid och Novartis. Mattias Rantalainen och Johan Hartman är aktieägare i Stratipath AB. Yinxi Wang har mottagit konsultarvode från Stratipath AB (ej relaterat till denna studie).

Publikation: “Improved breast cancer histological grading using deep learning”. Y. Wang, B. Acs, S. Robertson, B. Liu, L. Solorzano, C. Wählby, J. Hartman, M. Rantalainen. Annals of Oncology, online 30 september 2021, doi: 10.1016/j.annonc.2021.09.007.

Drabbade av sarkom bidrar till forskning kring mystiska tumörer

Sarkomföreningens nyinrättade forskningsfond har beslutat att stödja ett nordiskt samarbetsprojekt för forskning kring angiosarkom och odifferentierad pleomorf sarkom med 100 000 kronor. Det är sarkomdrabbades medlems- och minnesgåvor som oavkortat går till forskningen.

-Det är oerhört hedrande att vårt projekt tilldelas medel från Sarkomföreningens forskningsfond, just för att medlen kommer från sarkomsjuka och deras närstående, säger Andri Papakonstantinou, biträdande överläkare och onkolog på Karolinska Universitetssjukhuset.

Sarkom är en ovanlig form av cancer som utgör ca 1% av alla cancerdiagnoser i Sverige. Sarkomtumörerna är ofta aggressiva och kallas ibland ”de mystiska tumörerna”. I jämförelse med vanligare cancerdiagnoser såsom bröst- eller prostatacancer har sarkomforskningen hittills varit blygsam. Få framsteg har gjorts när det kommer till behandling av sarkom de senaste 30 åren.

Sarkomföreningens forskningsfond vill bidra till ökat fokus på sarkomforskning. Alla medlems- och minnesgåvor som doneras till föreningen går oavkortat till forskningsfonden,

Det projekt som biträdande överläkare Andri Papakonstantinou är med i syftar till att förbättra behandlingen och överlevnaden hos patienter som drabbats av sarkomtyperna angiosarkom och odifferentierad pleomorf sarkom genom att kombinera den moderna behandlingsmetoden immunterapi med ett traditionellt läkemedel mot högt blodtryck.

Ett 40-tal patienter kommer preliminärt att ingå i projektet som är ett samarbetsprojekt mellan fyra sjukhus: Herlev og Gentofte Sjukhus i Danmark, Oslo Universitetssjukhus, Århus Universitetssjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

-Vi är väldigt stolta över att tillsammans med våra medlemmar och generösa donationer kunna bidra till sarkomforskningen, säger Lisa Sandberg, forskningsfondens ordförande och ledamot i Sarkomföreningens styrelse. Ju mer vi uppmärksammar och bidrar till sarkomforskning, desto större framsteg kan göras så att vi tillsammans kan besegra sarkom. Läs mer om sarkom och Sarkomföreningens arbete på sarkom.se.

Ny banbrytande behandling mot aggressiv bröstcancer prövas på Akademiska

Nu startas en studie vid Akademiska sjukhuset där man prövar ett helt ny, mycket lovande målinriktad behandling med ett så kallat konjugat där antikroppar och cytostatika kopplats samman. Målgrupp är patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer, som är en snabbväxande form av bröstcancer. De första resultaten är häpnadsväckande enligt Henrik Lindman, ansvarig för bröstcancervården på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas med anledning av bröstcancerdagen 1 oktober.

– De första studierna av Enhertu som preparatet heter, visar på häpnadsväckande kraftig och långvarig effekt på tumörerna. Behandlingen har nyligen visat sig tre-fyra gånger mer effektiv än nuvarande behandling vid återfall, och med mycket få biverkningar, säger Henrik Lindman, bröstcancerläkare och tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset, huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.

Enligt Henrik Lindman kan behandlingen bidra till att patienter med spridd bröstcancer kan leva längre. På sikt tror han att läkemedlet även kommer att etablera sig som förebyggande behandling med förhoppning om att fler patienter kan botas.

I Sverige är bröstcancer den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor och står för cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade cirka 8 300 kvinnor i bröstcancer. Omkring 15 procent som får diagnosen har en HER2-positiv variant vilket innebär att cancercellerna producerar för mycket av ett visst protein som påskyndar tillväxt, men som även kan användas som behandlingsmål.

Målgrupp för den aktuella studien är kvinnor med nyupptäckt spridd HER2-positiv bröstcancer. Det handlar om en målinriktad behandling, ett så kallat konjugat som innehåller åtta cytostatikamolekyler. Dessa fäster på receptorer på cancertumörens yta via antikroppar och förs sedan in i cellerna och frigörs.

– Effekten är långvarig och Enhertu tycks intressant nog även fungera på tumörer med lågt antal HER2-receptorer som ju är vanligare. Därför pågår även studier på denna patientgrupp, bland annat här på Akademiska sjukhuset, säger Henrik Lindman.

I Frankrike har man nyligen på ett stort antal sjukhus prövat preparatet på drygt 400 bröstcancerpatienter med mycket gott resultat. Det testas även framgångsrikt inom andra tumörformer där det finns HER2-positiva tumörer, till exempel cancer i magsäcken eller urinblåsan.

– Hittills har två patienter fått Enhertu här på Akademiska och det har fungerat mycket bra trots att patienterna inte hade HER2-positiv bröstcancer. Det talar för att det kan bli ett läkemedel med mycket bred användning, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

– Senare i höst startar vi en tredje studie för patienter som fallerat sina tidigare behandlingar för spridd HER2-positiv bröstcancer. I dagsläget ges behandlingen enbart inom ramen för kliniska studier, men Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar just nu med hälsoekonomiska beräkningar. Behandlingen kommer sannolikt att vara tillgänglig för förskrivning kommande vinter, avrundar han.

FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

  • Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
  • Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
  • Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
  • Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
  • Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.

Kansliet för kliniska prövningar/forskningsstöd

  • En verksamhetsnära stödfunktion för kliniska prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer inom Akademiska sjukhuset.
  • Startade 2014 som en del av FoU-avdelningen och har de senaste åren fått ett utökat uppdrag, som ett led i sjukhusets arbete för en högkvalitativ infrastruktur för forskning.
  • Förutom ekonomihantering, fakturering och avtalsgranskning ansvarar kansliet även för forskningssjuksköterskenätverket FOSA, utbildningar för forskningspersonal, samordning av projektgrupper, datainsamling och statistik, administration av databaser med mera.

Forskargruppen som vill utrota livmoderhalscancer

Inger och Ulf står och pratar i ett arbetsrum.

Inger Gustavsson och Ulf Gyllensten har tagit fram HPVir, en kombination av ett självprovtagningskit och ett HPV-test. Foto/bild: Mikael Wallerstedt

Att utrota livmoderhalscancer, det är drivkraften bakom konceptet för självprovtagning som en forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi utvecklat. Efter stora studier är konceptet HPVir redo att börja användas i större skala.

Ulf Gyllensten, professor vid institutionen för
immunologi, genetik och patologi.
Foto: Mikael Wallerstedt

I 20 år har forskargruppen vid institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP) jobbat med att ta fram HPVir, en kombination av ett självprovtagningskit och ett HPV-test. Testet ska upptäcka om en kvinna är smittad av HPV-viruset och därmed löper större risk att drabbas av livmoderhalscancer.

– Vi har jobbat med det här konceptet väldigt länge, så det har blivit ett stort antal studier genom åren för att säkerställa att det fungerar, säger Ulf Gyllensten, professor vid IGP som leder forskargruppen som tagit fram HPVir.

– Initialt gjorde vi studier i mindre skala. Där lät vi ett antal kvinnor dels ta provet själv vid besök hos en läkare och därefter gjordes en kompletterad assisterad provtagning av läkaren, berättar Inger Gustavsson, projektledare för forskargruppen.

Vid assisterad provtagning samlas celler från livmodertappen, vilka studeras i mikroskop alternativt testas för HPV-virus. Vid självprovtagning är det istället vaginalt sekret som testas och det är enbart HPV-viruset som man testar för. I de jämförande studierna tog också läkaren ett vävnadsprov ifrån livmoderhalsen där man letar efter cellförändringar som kan vara förstadium till livmoderhalscancer.

Självprovtagningen missar inga cellförändringar

Resultatet av de inledande studierna var positiva.

– Det var väldigt bra överensstämmelse av HPV-resultatet, mellan det prov som kvinnan tog och det som läkaren tog.  Vi hittade faktiskt fler HPV-typer i det prov av vaginalt sekret som kvinnan tog själv, säger Inger Gustavsson.

Slutsatsen forskargruppen drog efter de initiala studierna var att självprovtagningen inte missar allvarliga cellförändringar och man fortsatte då att testa konceptet i större studier.

– Det som också var viktigt för oss att säkerställa var att resultaten var konsistenta över tid. Därför hade vi ett antal kvinnor som tog självprov varje dag under en månad, säger Inger Gustavsson.

För att säkerställa var att resultaten var konsistenta över tid fick ett antal kvinnor ta självprov varje dag under en månad. Foto: Mikael Wallerstedt

Hälften av kvinnorna i den gruppen hade en hormonell variation på grund av menscykeln, vilket kan påverka det vaginala sekretet. Den andra hälften av gruppen var äldre kvinnor utan samma hormonella påverkan.

– Vi såg att resultaten var konsistenta och inte hade någon påverkan vare sig av menscykelns hormonella svängningar eller av att kvinnan var i eller hade passerat klimakteriet, berättar Ulf Gyllensten.

36 000 kvinnor i Uppsalastudie

Efter att forskargruppen dels säkerställt överensstämmelsen med assisterad provtagning och att man fick konsistenta resultat över tid gick man vidare till större studier. Man bjöd in 36 000 kvinnor att delta under de tre år studien rullade i Uppsala län.

Inger Gustavsson, projektledare för forskargruppen.
Foto: Mikael WallerstedtSyftet var att jämföra självprovtagningskonceptet med den rutin som fanns i länet; cellprovtagning med assisterad provtagning enligt screeningprogrammet. De kvinnor som använde självprovtagning och testade positivt för HPV upprepade självprovet efter drygt fyra månader och var de fortfarande HPV-positiva remitterades de till efterföljande undersökning hos läkare.

– Resultaten av studien visade att vi med HPVir hittade dubbelt så många kvinnor med allvarliga cellförändringar, berättar Inger Gustavsson.

Ulf Gyllensten leder den forskargrupp som tagit fram HPVir. Förutom att HPVir visat sig vara bättre på att upptäcka cellförändringar ser han också andra fördelar med självprovtagningen.

– I dag är det mer än 20 procent av kvinnorna som av olika anledningar inte deltar i cellprovtagningen. Våra studier visar att fler kvinnor skulle delta vid självprovtagning, och på så vis skulle vi få en bättre täckning, berättar han.

Innovationen i provtagningskortet

De hälsoekonomiska analyser man gjort av HPVir visar också att det är mycket billigare. Sjukvården skulle kunna spara upp till 50 procent av dagens kostnader för screeningen. Man sparar in på primärvårdens kostnader och dessutom transport- och personalkostnader. Det gör att det går att testa fler kvinnor.

– I det screeningprogram som finns i dag slutar man testa kvinnor efter att de fyllt 64 år. Det gör att man missar en stor grupp av äldre kvinnor som faktiskt har en ökad risk att drabbas av livmoderhalscancer, berättar Ulf Gyllensten.

Livmoderhalscancer är vanligast bland kvinnor i åldrarna 30-40 år och efter att man har fyllt 70 år.

Vid provtagningen används ett speciellt provtagningskort för där kvinnan fäster sitt vaginalsekret.
Foto: Mikael Wallerstedt

Innovationen i HPVir ligger inte bara i att man tar provet själv utan också att man vid provtagningen använder ett speciellt provtagningskort för där kvinnan fäster sitt vaginalsekret. Provtagningskortet visar tydligt att sekretet har fastnat och prover är stabila i rumstemperatur under flera år. Prov på kortet är även smittsäkert, vilket betyder att de som hanterar kortet inte kan bli smittade av eventuella andra virus som skulle kunna finnas i provet.

– Det gör att provtagningskortet med fördel kan användas i länder där HIV-viruset är utbrett, säger Ulf Gyllensten.

Den enklare och billigare metoden gör också att utvecklingsländer lättare kan genomföra provtagningen.

Moraliskt ansvar som forskare

HPVir är numera ett registrerat varumärke. Nästa steg för forskargruppen är att HPVir ska bli CE-märkt. CE-märkningen står för hälsa, miljö och säkerhet och betyder att tillverkaren intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso- miljö- och säkerhetskrav. Det här är en ny lag som trädde i kraft i maj 2021. För att en produkt ska kunna bli CE-märkt måste det stå ett företag bakom produkten. En ny värld för de flesta forskare. Inger Gustavsson och Ulf Gyllensten är dock överens om att det här är framtiden.

– Vi vill rädda fler liv och brinner verkligen för att HPVir ska användas, säger Ulf Gyllensten.

– CE-märkning är det enda sättet att nå ut, och det är vårt moraliska ansvar som forskare att få ut det här till allmänheten, säger Inger Gustavsson.