Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Användarperspektivet centralt när internetterapi för bröstcanceröverlevare utvecklas

Internetterapi för de som haft bröstcancer behöver utvecklas med slutanvändaren i fokus, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Terapin behöver vara flexibel inför patientens behov och stötta psykologer som bör få utbildning att arbeta över internet.

Ångest, depression, rädsla för återfall, utmattning, sömnproblem och sexuell dysfunktion. Det lider en betydande andel av de som haft bröstcancer av, efter att de friskförklarats från cancern.

Ofta identifieras eller behandlas inte dessa psykiska besvär tillräckligt inom vården. Det finns ett psykosocialt glapp, menar Cristina Mendes Santos, nyligen disputerad vid Erasmusprogrammet Dynamics of Health and Welfare.

För att överbrygga detta glapp skulle internetbaserad behandling kunna användas. Det finns mycket forskning kring internetbaserad terapi och dess effektivitet, men när det kommer till sådana behandlingar specifikt för bröstcanceröverlevare är både forskningen och användningen i en klinisk kontext begränsad.

Utifrån den bakgrunden har Cristina Mendes Santos studerat hur det portugisiska internetbaserade terapiprogrammet iNNOV Breast Cancer (iNNOVBC) kan utvecklas så att det passar både slutanvändaren och i den kliniska praktiken. Genom intervjuer, enkäter och användartester har hon undersökt portugisiska psykologers och bröstcanceröverlevares attityder gentemot internetterapi, vilka hinder som finns för att implementera terapin och hur iNNOVBC fungerar idag.

Mer kunskap om nätterapi behövs

Studien visar att patienter och psykologer i Portugal behöver mer kunskap om internetterapi för de som haft bröstcancer.

– De har låg kunskap om nätbaserad terapi och det hänger ihop med en, hos båda grupper, avvaktande inställning till den här typen av behandling. Det här kan potentiellt hindra dem från att använda behandlingen, säger Cristina Mendes Santos.

Vikten av ett användarperspektiv

Utöver mer kunskap, finns det även organisatoriska och tekniska utmaningar som behöver hanteras för att iNNOVBC ska kunna implementeras, menar Cristina Mendes Santos.

– Andra potentiella hinder kan vara att det inte finns ett utarbetat ramverk för hur insatserna ska implementeras i en verklig kontext, att teknologin bättre behöver anpassas till slutanvändaren, och att man som psykolog känner att man inte har kontroll över behandlingsprocessen när den sker online.

Det här pekar på betydelsen av att terapiprogrammet utgår från användarens faktiska behov. Det ska stötta psykologer i den kliniska processen, och det behövs utbildningsinsatser så att psykologer känner sig trygga att arbeta över internet. Likaså behöver programmet i sig vara användarvänligt, exempelvis genom dess interaktionsdesign.

För att fungera stöttande för patienten behöver terapin vara flexibel och kunna anpassas efter patientens förändrade vårdbehov.

–  Ofta är evidensbaserad internetbehandling väldigt strukturerad, men den här studien visar på att patienten värdesätter behandlingar som är personanpassade. Därför kan det behövas mer forskning kring hur dagens evidensbaserade behandlingar ska genomföras på ett meningsfullt sätt. Terapin behöver utgå från användaren, det är nyckeln här, säger Cristina Mendes Santos.

Nu hoppas hon att forskningen ska kunna användas i utvecklingen av andra behandlingar.

– Jag hoppas att de här utvecklingsområdena vi identifierat kan användas när andra terapiprogram utvecklas och att de ska kunna överbrygga det psykosociala glapp som finns inom cancervården.

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis – hur identifiera och hantera immunrelaterad myokardit?

Datum & tid:

TISDAG 22 FEBRUARI 12.00 – 12.45

Nu kan du som arbetar som läkare eller sjuksköterska anmäla dig till denna webbföreläsning om att identifiera och hantera myokardit vid onkologisk immunterapi. En ovanlig biverkan som väcker många frågor.

Kardiolog Entela Bollano kommer att belysa orsak, symptom och hantering av myokardit orsakad av onkologisk immunterapi. Onkolog Lisa Villabona kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar utifrån erfarenheter och fall i kliniken. Du som deltagare har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chatt under mötet.

Mer information och anmälan

Varmt välkommen hälsar vi som arbetar med immunonkologi på Bristol Myers Squibb.

Forskare från KI får stipendium för forskning inom akut myeloisk leukemi

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research går i år till forskning inom akut myeloisk leukemi, AML. Stipendiet är på totalt 40 000 US dollar och delas mellan forskarna Huan Cai på Karolinska Insititutet och Suvi Douglas på universitetet i Helsingfors.

Akut myeloisk leukemi, AML, drabbar cirka 350 vuxna i Sverige årligen. Huan Cai utgår i sin forskning från utmaningen med läkemedelsresistens vid behandling av AML, vilket kan leda till att patienter inte får förväntad effekt av behandlingen eller återfall.

Huan konstaterar att det finns ett stort behov av mer effektiva metoder för behandling av AML.


Huan Cai, Karolinska Institutet

– Målet med vår forskning är att utveckla en ny behandlingsmetod med minskad återfall och dödlighet för patienter med AML. I våra studier hittills har vi kunnat identifiera en viktig molekyl som kan hämma AML-utveckling hos möss och som förhoppningsvis även kan uppnå terapeutisk effekt i mänskliga miljöer, säger Huan Cai.

Hittills har Huan Cai och hans forskarkollegor på KI gjort studier på möss där man bland annat identifierat en viktig molekyl (protein/peptid), Lama4. I tidiga studier har avsaknad av Lama4 visat sig påskynda progression samt återfall av AML-initierande stamceller.

I nästa steg av forskningen vill de se huruvida det finns olika molekylära vägar i den extracellulära miljön kopplat till Lama4 och som skulle kunna utgöra ett mål för behandlingen. Man vill också se om Lama4-proteiner i sig skulle kunna ha en terapeutisk effekt på AML-initierande stamceller. Studier kommer att göras på möss och i in vitro-miljö.

– Att ha fått The Incyte Nordic Grant for Hematological Research har stor betydelse för mig som är ganska ny inom det här området. Jag började forska om AML först när jag kom till Sverige och Karolinska institutet för två år sedan, berättar Huan Cai, som tidigare har studerat ateroskleros i Köpenhamn.

Huan Cai delar stipendiet med Suvi Douglas på universitetet i Helsingfors. Hon håller just nu på med en avhandling om genetiska faktorer som predisponerar för hematologisk cancer.

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Vi är väldigt glada över att på detta sätt kunna stötta denna mycket viktiga forskning. Att hitta nya sätt att behandla AML är ytterst angeläget för att kunna minska dödligheten hos dessa svårt sjuka patienter, säger Erik Fromm, landschef Incyte Biosciences Nordic AB.

Om forskningen

En av utmaningarna inom behandling av AML är så kallad läkemedelresistens med påföljd att patienten inte får förväntad effekt av behandlingen eller återfall. Forskningen Huan Cai bedriver tar sin utgångspunkt i detta problemområde och det finns idag bevis för att läkemedelsresistens och återfall (relaps) är förknippade med ett slags skyddande av AML-initierande stamceller (LSCs) genom AMLs mikromiljö/nish. Att försöka frikoppla AML med deras specifika omgivning (nish) skulle kunna utrota AML-initierande stamceller (LSCs) och förhoppningsvis lägga grunden till ett nytt sätt att behandla sjukdomen. Dock är dessa kristiska molekylära vägar som mål för behandlingen ännu inte identifierade.

Tidigare studier har identifierat olika faktorer i AMLs mikromiljö, så kallade nishfaktorer.En av dessa är Lama4, en receptorbindande kedja av extracellulär matrix protein isoformer som hämmar fortskridning av AML och relaps eftersom avsaknad av Lama4 i AMLs mikromiljö påskyndar uppkomsten av AML och även återfall i sjukdomen. En fråga som forskningen söker svar på är vilka de molekylära mekanismerna är som medierar den funktionella inverkan som Lama4 har på AML-initierande stamceller (LSCs).

Om Akut Myeloisk Leukemi (AML)

Akut myeloisk leukemi som även kallas akut myeloblast leukemi eller akut myeloid leukemi drabbar cirka 350 personer i Sverige årligen. Risken att drabbas ökar hos personer över 40 år och med stigande ålder (1). Orsaken bakom AML är i de flesta fall okänd men individer som genomgått strålbehandling eller utsatts för lösningsmedel löper större risk att drabbas (1,2).

Cirka en fjärdedel av patienter som har behandlats för annan hematologisk sjukdom med läkemedel som påverkar celler som bildas och utvecklas i benmärgen drabbas. AML är ett samlingsnamn för hematologisk cancer med ohämmad delning av celler som utgör förstadier i bildningen av vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar. Dock ej förstadier till så kallade lymfoida celler. Eftersom benmärgen är drabbad så påverkar detta den normala bildningen av friska blodkroppar. Symtomen på AML är ofta måttliga med trötthet, sjukdomskänsla och allmänsymtom. Diagnosen ställs genom fynd av onormala celler i blodet och benmärgen med en samtidig minskning av antalet normala röda och vita blodkroppar samt blodplättar (2).

Referenser:

  1. Blodcancerförbundet.se
  2. Internetmedicin.se

Med RayCare 5B kan cancerkliniker själva skräddarsy sina arbetsflöden för strålbehandling

RaySearch lanserar en ny version av RayCare*, nästa generations informationssystem för onkologi. Den viktigaste nyheten i RayCare 5B är möjligheten för användare att konfigurera sina arbetsflöden och dokument.

RayCare5B ger kliniker möjlighet att konfigurera alla inställningar för arbetsflöden, inklusive möjlighet att skapa avancerad automatisering av dessa. Denna nya funktion gör det möjligt för kliniker att få full kontroll över sina arbetsflöden och skräddarsy dem efter sina specifika behov och krav samt även säkerställa att arbetsflödena fortsatt stödjer och effektiviserar de kliniska processerna när nya riktlinjer introduceras. RayCare 5B erbjuder även möjligheten för klinikerna att själva skapa och anpassa sina dokument och formulär. Sammantaget innebär detta att konfigurationen av RayCare nu helt och hållet kan göras av klinikerna.

En röd tråd i arbetet med RayCare 5B har varit att förbättra och utöka tillgången till nyckelinformation kopplad till planering och genomförande av strålbehandlingar med RayCare. Tillgången till patientspecifik strålbehandlingsinformation, som till exempel förskrivningar, levererad dos samt data om behandlingsförloppet, har nu förbättrats. I kombination med en förbättring av de arbetsflöden som knyter ihop RaySearchs produkter, såsom automatisk dataöverföring vid viktiga steg, ökar därmed den operativa effektiviteten och säkerheten under hela patientens strålbehandling.

En annan funktionalitet i RayCare 5B är stöd för strukturerad gradering av biverkningar i patientjournalen enligt branschstandarder, vilket möjliggör för kliniker att dokumentera och följa dessa under hela behandlingsprocessen. Ytterligare förbättringar av patientjournalen är bland annat en utökad arbetsyta för sammanfattningen, vilket ger alla medlemmar i vårdteamet en överblick över relevant patientinformation.

Johan Löf, grundare och vd, RaySearch: “Med RayCare 5B har produkten nått en ny mognadsnivå. Konkreta framsteg, som arbetsflöden och dokument som är konfigurerbara av klinikerna samt ett mer enhetligt och automatiserat arbetsflöde mellan våra produkter, är funktioner som kommer att vara till stor nytta för alla kliniker som använder RayCare.”

150 miljoner till barncancerforskning om de svåraste gåtorna

Barncancerfonden har beslutat att dela ut 150 miljoner i anslag till svensk barncancerforskning. Medlen går till forskare som kan skapa kraft och kontinuitet i forskningen om barncancer. I år beviljas bland annat projekt om nya behandlingsmetoder vid barnleukemi och spetsforskning om blodkärl vid hjärntumörer hos barn.


Generalsekreterare Thorbjörn Larsson, Barncancerfonden

– Trots att allt fler överlever barncancer innebär många diagnoser fortfarande en dödsdom. Tack vare gåvor från privata aktörer bidrar vi till forskning som kan ge svar och lösningar för de allra svåraste fallen. Dessutom premieras forskning som leder till att de barn som överlever ges bättre möjligheter i livet efter att de tillfrisknat, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

– Jag är både glad och stolt över årets tilldelning från Barncancerfonden.Vi har tidigare introducerat CAR-T-celler för B-cells-leukemier och lymfom i Sverige genom akademiska kliniska prövningar. Lymfom är utmanande att behandla på grund av att tumören växer i knutor som kan vara svåra att penetrera för CAR-T-celler. Knutorna är också fulla av immunhämmande ämnen som tumören producerar för att undkomma immunförsvaret. Vårt nästa steg är nu att skapa immunstimulerande genterapi som är extra bra för att stödja CAR-T-celler. Vår förhoppning är att detta projekt ska leda till en ny kombinationsterapi för CAR-T-celler som i slutändan ökar chanserna till respons och överlevnad hos barn som drabbas av leukemi eller lymfom, säger Angelica Loskog.

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk barncancerforskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens oberoende forskningsnämnder. Sedan Barncancerfonden bildades för nästan 40 år sedan har mer än 3,5 miljarder kronor delats ut till forskning om barncancer. En viktig del av detta är bidrag till infrastruktur såsom databanker och register.

– Många av de projekt som får medel i denna omgång använder de register och databaser som Barncancerfonden finansierar. Den typen av infrastruktur förtjänar dock en långsiktigare finansiering. Om staten tog ett ökat ansvar för det skulle Barncancerfonden kunna stötta ännu fler löpande forskningsprojekt, säger Thorbjörn Larsson.

För mer information om årets tilldelning: Beviljade forskningsanslag och tjänster | Barncancerfonden