Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ett nummer för Karolinska Universitetssjukhusets alla cancerpatienter under jourtider

För att ge ökat stöd, rådgivning och en tydlig kontakt för alla cancerpatienter under behandling har Karolinska Universitetssjukhusets Tema Cancer startat Ett nummer in. Ett gemensamt telefonnummer att ringa på kvällar och helger för alla cancerpatienter under behandling.

– Tillgängligheten på kväller och helger för våra patienter har alltid varit lite av vår akilleshäl, och det har sett väldigt olika ut inom temat. Vi har kartlagt samtal vi fått in i vår telefonisystem TeleQ och ärenden från 1177, och sett att det inte har varit så lätt för patienterna att hitta rätt väg, säger Karolina Fridblom, vårdenhetschef och projektledare.
Många patienter kontaktade Karolinska efter kontorstid och ett huvudspår i projektet var att kunna erbjuda en tydlig kontakt för kvällar och helger.

Resultatet blev Ett nummer in, ett telefonnummer för alla temats patienter under cancerbehandling eller som nyligen opererats på grund av cancerdiagnos. Syftet är att ge stöd och rådgivning och rätt omhändertagande när patienterna är under behandling.

Alla medicinska enheter har satt ihop ett informationsmaterial med de vanligaste frågorna och biverkningarna för just deras patienter. Kontaktsjuksköterskorna har också ett nära samarbete med den akuta bedömningsenheten och samtalen ska kunna bespara patienterna akuta besök dit som inte alltid är nödvändiga.

– Jag har alltid möjlighet att ringa den akuta bedömningsenheten och rådgöra om en patient och ber patienten att åka in till dem om vi ser att det behövs, berättar kontaktsjuksköterskan Johanna Assarsson.

En viktig del i arbetet med ökad tillgänglighet har varit att pröva idéer på patientrepresentanter. Flera patientföreningar har varit delaktiga i arbetet och medlemmarna har kunnat komma med kommentarer till de idéer som har tagits fram.

– Samarbetet har verkligen fungerat jättebra, de synpunkter som har kommit in har tagits väl emot. Det är roligt att Tema Cancer är engagerade i att använda patientrepresentanter, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer som är en av patientföreningarna som varit engagerade.

Numret startade 6 september. Telefonnumret har öppet för alla Karolinskas cancerpatienter vardagar 16:00-20:00 och helger 09:00-16:00.

Ny forskning kan påskynda införandet av screening för prostatacancer

Tre läkare som forskar inom urologi och onkologi och en urologisjuksköterska är årets ambassadörer för Mustaschkampen. De stödjer Mustaschkampens arbete för att förbättra prostatacancervården. Några viktiga resultat har uppnåtts men mycket återstår.

Pia Andark Johannesdotter, Ingela Franck Lissbrant, Kimia Kohestani och Anna Lantz är ambassadörer för Mustaschkampen 2021. Foto: Ewa-Marie Rundquist.

Screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom befintliga metoder med PSA-test medfört överdiagnostik. Nya svenska studier vid Karolinska Institutet visar att överdiagnostiken kan minskas väsentligt om patienter med förhöjt PSA-värde undersöks med magnetkamera och tilläggstest. Dessa resultat är av stor vikt när Socialstyrelsen framöver kommer ta beslut kring eventuell införande av allmän prostatascreening.

– Nyligen publicerades resultat från STHLM3MR-studien, en stor randomiserad studie med drygt 12 000 deltagande män utförd vid Karolinska Institutet, som visar att moderna metoder för prostatacancerdiagnostik inkluderande magnetkameraundersökning bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas. Inom urologin vill vi verka för att förbättra diagnostiken av prostatacancer för att upptäcka alla cancrar i tid, när de fortfarande är botbara. Organiserad prostatacancertestning har redan påbörjats i några regioner i Sverige som pilotprojekt och jag kommer under 2021 delta i arbetsgruppen för att införa detta i Region Stockholm, säger Anna Lantz, docent och specialistläkare i urologi, Karolinska Universitetssjukhuset, som också är en av årets ambassadörer för Mustaschkampen.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 300 avlider av sjukdomen. Tidigare studier har visat att regelbunden screening kan leda till tidigare upptäckt och därmed minskad risk att dö av prostatacancer.

– Att screena för en sjukdom är en balans mellan att göra nytta och undvika att skada.  Prostatacancerscreening har varit omdebatterat i många år. Med tilläggstester till PSA, såsom MR och biomarkörer i blodet, hoppas jag att prostatacancerscreeningens träffsäkerhet ökar så pass mycket att nyttan består, samtidigt som färre män behöver fara illa av screeningen. Vi är på god väg att fylla de kunskapsluckor som finns, dels med resultaten som kom i somras från den framåtblickande studien som undersöker biomarkören Stockholm3 tillsammans med MR men även inom kort med resultaten från Göteborg-2 studien, en stor screeningstudie som undersöker om MR och blodbaserade biomarkörer i kombination med PSA kan förbättra balansen mellan nyttan och skadan av screeningen. Under tiden är det viktigt att män som efterfrågar en kontroll avseende prostatacancer kan göra det på ett strukturerat sätt med god information, återkoppling av testresultat och fortsatt utredning när det behövs. De regionala projekt som erbjuder organiserad prostatacancertestning, OPT, kommer att bli väldigt värdefulla för att förbättra prostatacancertestningen för svenska män, säger Kimia Kohestani, specialistläkare i urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, en av Mustaschkampens ambassadörer år 2021.

EAU/ European Association of Urology har föreslagit EU-kommissionen att rekommendera medlemsländerna att införa screening av prostatacancer
De nya svenska forskningsresultaten presenterades den 9 juli 2021 på Europas största urologikongress anordnad av European Association of Urology/EAU, där kliniker, forskare och patienter träffas i en virtuell miljö. Samtidigt publicerades resultaten i New England Journal of Medicine.

EAU förordar att diagnostiken görs mer strukturerad, säker och jämlik. PSA-värdet bör kombineras med nya mer träffsäkra metoder som till exempel magnetkamera (MR) och vägas samman med andra riskfaktorer. På så vis kan man med större säkerhet avgöra hur allvarlig sjukdomen är och om behandling är nödvändig. Ingen ska behandlas i onödan. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män inom EU. Cirka 450 000 män får varje år prostatacancer och cirka 110 000 män avlider.

För att minska risken för överdiagnostik och överbehandling införs i vården nu successivt förbättrad diagnostik med hjälp av magnetkamera (MR) och tilläggstester. Detta leder till en säkrare diagnostik för att selektera ut de män som behöver genomgå behandling för sin prostatacancer samt att färre cancer med låg riskprofil upptäcks. Dessa påverkar inte överlevnaden och ska därför inte behandlas initialt utan följas med aktiv monitorering, vilket innebär att i stället för operation eller strålning så står patienten under uppsikt och gör prover för att avgöra om cancern förvärras. Många män kan leva hela livet utan att åtgärder behöver vidtagas. Cirka 20% av de som upptäcks med förhöjda värden får aktiv monitorering, vilket medfört att antalet män som drabbas av livskvalitetsnedsättande biverkningar minskar.

Användandet av magnetkamera för biopsi har etablerats snabbt och har ökat med åren från 2018 till idag, 2018: 15%, 2019: 32%, 2020:57% och 2021:73%. Magnetkamera har blivit en viktig metod för diagnostiseringen.

– Det måste till en total översyn av prostatacancervården. De stora landvinningar vi gjort inom diagnostik och behandling ska omsättas i praktiken. Vårdens erbjudande måste innefatta ett sömlöst omhändertagande med stor tillgänglighet där såväl vård och omhändertagande kvalitetssäkras och individualiseras på ett tydligare sätt än vad som görs idag. Det finns alltför stora olikheter mellan regionerna och vården har inte anpassats till förhållandena idag, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Akademin, en av Mustaschkampens ambassadörer 2021.

– Mustaschkampen är en viktig kampanj, då den skapar fokus på en stor grupp män mellan 50 och 75 år och det kan vara viktigt att förstå hur den generationen resonerar och agerar kring sjukdom och hälsofrågor. Detta är ingen högljudd patientgrupp och en av anledningarna till att de är så tystlåtna är just att de skäms. Det som jag vill förändra är att männen inte ska känna skam. Många skäms så mycket att de inte ens efterfrågar den eftervård eller rehabilitering som förhoppningsvis kan lösa problemet, säger Pia Andark Johannesdotter, specialistsjuksköterska urologi/operation, Karolinska Universitetssjukhuset och ajd Urologi, en av Mustaschkampens ambassadörer 2021.

– När vi nu inviger årets Mustaschkamp gör vi det med att redovisa ett riktigt genombrott för forskning, som visar att det nu finns diagnosmetoder som är så säkra att de inte leder till överbehandling. Nu finns äntligen argumenten för införande av screening. För närvarande genomför Mustaschkampen en namninsamling för att bilda opinion för screening. I början av oktober var det över 10 000 som skrivit på och Mustaschkampen börjar först i november. Om screening införs kan 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd prostatacancer minska, säger Per-Anders Nygård och Torsten Tullberg, kampanjledarna för Mustaschkampen.

Studie med 1 200 cancerpatienter: Orimligt många besök på vårdcentralen innan symptom som var cancer togs på allvar

I en undersökning som Nätverket mot cancer låtit SIFO göra bland drygt 1 200 cancerpatienter och närstående, krävdes det för 32 % av de som svarat tre besök eller fler (upp till fler än tio besök) på vård- eller hälsocentral innan en remiss för utredning av eventuell cancer skrevs.
– Det dröjer alldeles för länge innan primärvården tar symptomen på allvar, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Det är till vård- eller hälsocentraler som 80 % av alla patienter går med symptom som senare visar sig vara cancer.

För 27 % av dem som medverkade i SIFO-undersökningen krävdes det minst två besök på vård- eller hälsocentralen innan det till exempel togs ett blodprov för en större utredning. För 36 % togs inga prover alls för symptom som senare visade sig vara cancer.

– Kompetensen på vård- och hälsocentraler måste bli bättre på vad som kan vara symptom på cancer, prover måste tas, säger Margareta Haag.

67 % anger att det tagit två månader eller mer från första kontakt med vård- eller hälsocentral till behandling. 20 % anger att det tagit över sex månader från första primärvårdskontakt till behandling.

– Fortfarande dör patienter på grund av sent diagnosticerad cancer, konstaterar Margareta Haag. Nätverket mot cancers mål är att senast 2024 ska 75 % av cancerfall upptäckas i stadie ett, det vill säga då tumören är liten och inte spridd.

Använd digitala system

Det finns digitala system i andra länder som används för att upptäcka cancer tidigt. I till exempel Storbritannien finns så kallade riskkartor för 18 olika cancersjukdomar och där har sjukvården infört sex av dem i de elektroniska journalsystemen. Detta har Nätverket mot cancer uppmärksammat under ett par år men utan att något substantiellt har hänt i Sverige.

– Ansvariga för vård- och hälsocentraler bör omgående se till att de digitala system som finns som stöd för diffusa symptom som kan vara cancer börjar användas även i Sverige och att vårdpersonalen snabbt utbildas i dessa, säger Margareta Haag.

 

Fakta om undersökningen:

Totalt har 1224 personer deltagit, majoriteten har eller har haft cancer (86 %). Undersökningen tog cirka fem minuter att besvara och gjordes online perioden 17 juni – 30 augusti 2021. Hela undersökningen finns att läsa här.

Frågor:

Margareta Haag, Nätverket mot cancer: 070-497 49 09

Presskontakt: Lena Bergling, 070 2345 158, Annika Eliasson, 0702 35 43 35. [email protected]

Nätverket mot cancer är en intressepolitisk påverkansorganisation som samlar elva nationella organisationer och fyra regionala föreningar. Totalt representerar vi 30 000 medlemmar. www.natverketmotcancer.se

EU-kommissionen godkänner Keytruda-kombination för vissa patienter med avancerad trippelnegativ bröstcancer

Keytruda (pembrolizumab) är nu godkänt i kombination med kemoterapi som första linjens behandling av lokalt återkommande inoperabel eller spridd trippelnegativ bröstcancer hos vuxna vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥ 10 enligt metoden CPS och som inte tidigare behandlats med kemoterapi för metastaserad sjukdom.

Trippelnegativ bröstcancer är en aggressiv form av bröstcancer och pembrolizumab är den första PD-1/PD-L1-hämmaren som i kombination med kemoterapi visar statistisk signifikant totalöverlevnadvinst.

–Detta är ett nytt viktigt behandlingsalternativ med immunonkologisk behandling för en grupp av patienter med trippelnegativ bröstcancer, säger Henrik Lindman, överläkare, Uppsala Universitetssjukhus.

– Detta godkännande är positiva nyheter för en mycket utsatt patientgrupp, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD i Sverige.

Avsevärt förbättrad totalöverlevnad bakom beslutet

Godkännandet baseras på slutlig analys från fas 3-studien Keynote-355 (N=847), där pembrolizumab i kombination med kemoterapi (nab-paklitaxel, paklitaxel eller gemcitabin/karboplatin) signifikant förbättrade den totala överlevnaden för patienter som uttryckte PD-L1 med CPS ≥10 (N=220), vilket minskade risken för dödsfall med 27 procent (HR=0, 73 [95 procent KI, 0,55–0,95]; p=0,0093), jämfört med enbart kemoterapi (N=103).

Totalöverlevnaden i median var 23,0 månader (95 procent KI, 19,0–26,3) med pembrolizumab i kombination med kemoterapi jämfört med 16,1 månader (95 procent KI, 12,6–18,8) för placebo i kombination med kemoterapi. Pembrolizumab i kombination med kemoterapi förbättrade även den progressionsfria överlevnaden (PFS) signifikant, vilket minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 34 procent (HR=0,66 [95 procent KI, 0,50- 0,88]; p=0, 0018) jämfört med enbart kemoterapi hos de patienter som uttryckte PD-L1 med CPS ≥10. Progressionsfria överlevnaden var i median 9,7 månader (95 procent KI, 7,6-11,3) för pembrolizumab i kombination med kemoterapi jämfört med 5,6 månader (95 procent KI, 5,3-7,5) för enbart kemoterapi.

I denna studie uttryckte 38 procent av patienterna PD-L1 med CPS ≥10.

Incidensen av biverkningar av grad 3–5 var 68 procent (N=562) för pembrolizumab plus kemoterapi och 67 procent (N=281) för enbart kemoterapi hos patienter inkluderade i studien.

Full presentation av data finns i pressmeddelandet från vårt moderbolag Merck & Co, Inc.

mRNA-baserade HPV-test kan leda till lägre kostnader och färre onödiga kolposkopier

Ny hälsoekonomisk modelleringsstudie: mRNA-baserade HPV-test kan leda till lägre kostnader och färre onödiga kolposkopier

En årlig besparing på åtskilliga miljoner kronor samtidigt som tusentals kvinnor slipper oron och obehaget av onödiga kolposkopieri – det är vad Sverige har att vinna på att använda mRNA-baserade HPV-test vid screening för livmoderhalscancer då dessa har dokumenterat högre specificitet än äldre DNA-baserade varianter. Det visar resultatet av en hälsoekonomisk modelleringsstudie som presenterats på den internationella HPV-kongressen EUROGIN.

– Våra resultat talar för att screening med mRNA-baserade HPV-test skulle kunna ha gynnsamma effekter för såväl kvinnor som för vården, säger Dr Elisabeth Adams, VD för Aquarius Population Health och den forskare som lett studien.

I Sverige har antalet fall av livmoderhalscancer mer eller mindre halverats sedan regelbundna cellprovskontroller infördes på 1960-talet. Sedan dess har stora framsteg gjorts i tekniken för screening: från att endast använt cytologi där man letar efter avvikande celler med mikroskop testar man sedan ett antal år även för förekomst av HPV, det virus som orsakar maligna cellförändringar. Det finns långt över 100 olika genotyper av HPV, men det är väl belagt att 14 av dem är så kallade högriskgenotyper som ligger bakom i stort sett samtliga fall av livmoderhalscancer. Det finns idag två huvudsakliga principer för HPV-testning:

Det finns tester som påvisar förekomst av HPV-DNA över en viss koncentration i cervixceller. Emellertid är HPV-infektioner ofta transienta och läker ut av sig själva vilket innebär att ett positivt DNA-svar inte med nödvändighet betyder att en precancerös avvikelse håller på att utvecklas.ii, iii

En nyare metod bygger på att istället påvisa mRNA för E6 och E7, de onkogener som uttrycks när en HPV-infektion omvandlas till livmoderhalscancer. HPV-testning med mRNA-baserad teknik har samma höga känslighet som de äldre DNA-testen, men betydligt högre specificitet vilket leder till signifikant färre falskt positiva resultat.

På den internationella HPV-kongressen EUROGIN presenterades en hälsoekonomisk modelleringsstudie där man beräknat de potentiella besparingarna av att använda mRNA-baserad teknik istället för DNA-baserad i de nationella screeningprogrammen i Sverige och Danmark.

– Enligt våra beräkningar handlar det om att Sverige kan göra ekonomiska besparingar på tiotals miljoner kronor samtidigt som över 10 000 kvinnor per år skulle slippa onödiga kolposkopier, säger Elisabeth Adams.

Därutöver, menar forskarna, skulle tiotusentals uppföljningar med HPV- och cytologitest kunna undvikas.

Elisabeth Adams erinrar om att resultaten av modelleringsstudier som denna påverkas av flera faktorer såsom vilken algoritm man väljer varför besparingens faktiska storlek kan skilja sig något från den beräknade och att man därför inte ska fästa så stor vikt vid de exakta siffrorna.

– Likväl menar vi att detta kan generera fördelar för såväl kvinnor som för hälso- och sjukvården och att våra resultat kan ligga till grund för en informerad implementering av screeningprogram.

Modelling the impact of using a DNA compared to mRNA HPV assay as part of the cervical screening programmes in Sweden and Denmark bygger på beräkningar från studien Use of the Aptima mRNA high-risk human papillomavirus (HR-HPV) assay compared to a DNA HR-HPV assay in the English cervical screening programme: a decision tree model based economic evaluation av Georgie Weston, Caroline Dombrowski, Michael J Harvey, Thomas Iftner, Maria Kyrgiou, Christina Founta, och Elisabeth J Adams. Resultatet publicerades i BMJ Open 2020.

Denna studie är en oberoende studie som genomförts med finansiellt stöd från Hologic.