Redaktion - Onkologi i Sverige

”Äntligen är vi i gång!” – positiva erfarenheter av screening för tarmcancer i Skåne och Dalarna

Tjock- och ändtarmscancer är den cancerform som är vanligast hos män och kvinnor i Sverige. Drygt 6 000 personer insjuknar varje år och lite färre än hälften dör till följd av sjukdomen. Ju tidigare den kan upptäckas, desto större är chansen till överlevnad. Studier har visat att screening kan minska risken att avlida till följd av tjock- och ändtarmscancer med cirka 15 procent.

Daniel Sjöberg och Jan Lillienau, Bild: Pernilla Svensson och Annika Englund

– Hittar vi den tidigt kan vi bota så gott som alla, därför är tidig upptäckt så oerhört viktigt. Det är en lurig sjukdom och utvecklas i regel långsamt, det kan dröja flera år innan man märker av några symtom och då kan det i värsta fall vara för sent, säger Daniel Sjöberg, specialist i gastroenterologi vid Falu lasarett och ansvarig för införandet av tarmscreening i Region Dalarna.

Smidigt införande

Beslutet om att införa ett nationellt screeningprogram stöttas av samtliga regioner i Sverige. Men olika regioner har kommit olika långt när det gäller ett införande. Tanken är dock att alla män och kvinnor mellan 60–74 år ska erbjudas screening. Ett testpaket med självprovtagning skickas automatiskt hem till utvalda åldersgrupper. I ett första skede riktar sig programmet till personer som har fyllt 60 år, men successivt kommer programmet att byggas ut och omfatta ålderskullar upp till 74 år.

– Om man ser till alla undersökningar som vi gör, är andelen koloskopier till följd av screening inte särskilt betungande. Vi gör detta stegvis och räknar med att programmet ska vara helt utbyggt 2024. Då kommer alla mellan 60 och 74 år att erbjudas screening vartannat år, säger Daniel Sjöberg.

Genom att införa allmän screening för tjock- och ändtarmscancer beräknas 300 liv per år att kunna räddas i Sverige.
Det nationella screeningprogrammet, som Regionala cancercentrum (RCC) ansvarar för, stöttas av RCC:s samordningskansli i Stockholm (GSK). Det gemensamma kallelsesystemet (GAS) är också centralt i RCC:s stöd för införandet, dels erbjuds regionerna en färdig teknisk lösning, dels säkerställs att alla medborgare får samma, i förhand testade, information. Alla landets regioner kan ansluta sig till det nationella systemet och ta del av gemensamma funktioner.

– Det har varit och är en jättestor hjälp för oss. Alla frågor kring screening, utskick av testpaketet och analyser av prover sköts av det gemensamma kansliet. Nu kan vi fokusera på att så snabbt som möjligt hantera remisser och på bästa sätt ta hand om våra patienter. Det har varit otroligt enkelt och smidigt att starta screeningsprogrammet, säger Daniel Sjöberg.

Region Dalarna är den andra sjukvårdsregionen i Sverige som infört screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. De startade i april 2021 (sedan många år erbjuder Region Stockholm- Gotland sina invånare självprovtagning).

Den tredje regionen att införa allmän screening är Skåne som startade i april 2021.

– Det har fungerat otroligt bra, ett viktigt skäl är det gemensamma samordningskansliet och kallelsesystemet. Det innebär en stor administrativ lättnad, säger Jan Lillienau, överläkare i gastroenterologi och ansvarig för att införa tarmcancerscreening i Region Skåne.

Ta del av hela artikeln här

Provtagning för tidig upptäckt av cancer införs i Värmland

Nu inför Region Värmland allmän provtagning för att tidigt upptäcka och förebygga tjock- och ändtarmscancer. Alla värmlänningar som fyller 60 eller 62 år under 2022 kommer under året att erbjudas provtagning.

– Genom allmän provtagning kan vi hitta tjock- och ändtarmscancer tidigt, redan innan symtom börjat visa sig. Vi kan också hitta och ta bort polyper som riskerar att utvecklas till cancer. Det gör att vi på sikt kommer att minska antalet fall med tjock- eller ändtarmscancer, säger Dimitrios Oikonomou specialistläkare på medicinkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad.

Fullt utbyggt 2024

Socialstyrelsen rekommenderar allmän provtagning för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer, för alla i åldern 60–74 år. Samtliga regioner i Sverige har fattat beslut om allmän provtagning och flera har också infört det.

I Värmland börjar erbjudanden om provtagning att skickas ut nu i februari. Under året kommer personer som är födda 1960 eller 1962 att få erbjudandet. Fullt utbyggt i Värmland ska programmet vara 2024. Då kommer alla i åldersgruppen 60–74 år att erbjudas provtagning vartannat år.

Erbjudandet skickas hem

De som ingår i årets åldersgrupp får ett brev med erbjudandet hem till sin folkbokföringsadress. I brevet finns instruktion, provtub, hygienpåse och svarskuvert. Provet visar om det finns osynligt blod i avföringen, vilket kan vara ett tidigt tecken på cancer i tjocktarm eller ändtarm.

– Blod i avföringen behöver inte vara orsakat av cancer, men måste alltid utredas. Ungefär två procent av de som skickar in test har spår av blod i avföringen.

Den som lämnar ett prov som visar spår av blod erbjuds koloskopi (kameraundersökning) av tjocktarmen. Om cancer eller förstadium till cancer upptäcks diskuteras utredning och behandling.

– Provtagningen kommer att leda till att färre behöver operation och behandling. För många av dem som ändå behöver behandling kommer efterföljande besvär att bli mindre och sjukskrivningstiden kortare. Och eftersom tidig upptäckt ger ökad chans till lyckad behandling, kommer de allra flesta som får den här typen av cancer att bli friska.

Kan inte beställa prov

Det går inte att beställa ett prov. Endast de som ingår i årets åldersgrupp får erbjudandet. Den som upplever symtom från tarmen ska söka vård. Symtom kan exempelvis vara synligt blod i avföringen, blodbrist utan annan förklaring eller förändrade avföringsvanor.

Mer info

NT-rådet rekommenderar Opdivo i kombination med Yervoy som andra linjens behandling vid kolorektalcancer

NT-rådet rekommenderar Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) vid den godkända indikationen som andra linjens behandling för vuxna med metastaserande kolorektalcancer som uppvisar defekt mismatch repair eller hög mikrosatellitinstabilitet, efter att tidigare ha behandlats med fluoropyrimidinbaserad kemoterapi.

Tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer) är Sveriges tredje vanligaste tumörsjukdom och fler än 7 000 personer i landet insjuknar årligen (enligt Socialstyrelsen 2020).

Europeiska kommissionen (EC) godkände i juni 2021 Opdivo i kombination med Yervoy som andra linjens behandling för vuxna vid metastaserande kolorektalcancer som uppvisar defekt mismatch repair (dMMR) eller hög mikrosatellitinstabilitet (MSI-H), efter att tidigare ha behandlats med fluoropyrimidinbaserad kemoterapi.

EC-godkännandet baserades på resultat från fas II-studien CheckMate-142. Opdivo i kombination med Yervoy blev därmed den första dubbla immunterapibehandlingen som godkändes i EU för behandling av kolorektalcancer.

– Kolorektalcancer är en aggressiv cancerform där tillgängliggörandet av flera behandlingsalternativ är viktigt. Att kombinationen av Opdivo och Yervoy nu är upptagen i NT-rådets behandlingsöversikt vid denna indikation innebär att BMS kan bidra med en av våra allra viktigaste uppgifter – att ge ytterligare behandlingsmöjligheter för en patientgrupp med stort medicinskt behov, säger Jessica Lundström, Market Access Director på Bristol Myers Squibb Sverige.

Från och med januari 2022 publicerar NT-rådet inte längre enskilda yttranden för kommande indikationer utan sammanställer istället godkända indikationer för nationellt upphandlade PD‑(L)1-hämmare i en översikt. När ett läkemedel ingår i översikten vid en viss indikation rekommenderar NT-rådet att det används vid den indikationen.

Se NT-rådets rekommendation – www.janusinfo.se

Poistive opinion för BMS cellterapi Breyanzi

Den 27 January 2022 gav CHMP ett positivt utlåtande och rekommenderade ett marknadsgodkännande för Bristol-Myers Squibbs CAR T-cellterapi Breyanzi för behandling av vuxna patienter med recidiverande eller refraktär (R/R) diffust storcelligt B-cellslymfom.

Läs hela beslutet hos EMA

Antikroppar i plast kan hitta biomarkörer för cancer

Sialinsyra kan användas som en biomarkör för cancer och spelar även en roll i virusinfektioner. Men hur kan sialinsyra identifieras enklare och vilken roll spelar den i en SARS-CoV-2-infektion? Det är frågeställningarna som besvaras i en ny avhandling från Malmö universitet.

Sialinsyra är en sockergrupp som sitter ytterst på cellytans proteiner och lipider. Sialinsyra spelar en avgörande roll i många biologiska processer och kan användas som en biomarkör för cancer.

– Vi har producerat små plastpartiklar, molekylärt präglade polymer, som kan användas som ”plastantikroppar” för att identifiera sialinsyra, säger Yuechang Zhang, som nyligen presenterat resultaten i sin avhandling.

Sialinsyra kan vara svår att upptäcka då den är en liten, enkel molekyl som också liknar andra sockermolekyler. Därför finns ett stort behov att utveckla nya verktyg som lättare kan identifiera sialinsyra, vilket i sin tur kan innebära en förbättrad cancerdiagnostik.

– Om cancerpatienter kan diagnosticeras och behandlas tidigt finns en större chans att behandlingen blir framgångsrik, säger Yuecheng Zhang.
– De partiklar vi tagit fram kan känna igen sialinsyra på cancercellens yta och visar potential som ett framtida effektivt verktyg inom cancerdiagnostik.

Sialinsyra har även en roll i vissa virusinfektioner, bland annat som receptor för influensavirus. Därför undersökte forskarna även vilken roll sialinsyra kan spela i en SARS-CoV-2-infektion.

– Vår studie bidrar till ny kunskap om virusreceptorers uttryck i olika cellinjer. Våra preliminära resultat tyder inte på att sialinsyra är direkt inblandat i inbindning av SARS-CoV-2-viruset till humana celler, avslutar Yuecheng Zhang.

Resultaten finns presenterade i avhandlingen Glycosylation in cancer and infection: the role of sialic acid. Yuecheng Zhang ingår i det EU-finansierade forskningsnätverket GlycoImaging.